1Rabbiga ku mahad naqa, oo magiciisa ku barya, Falimihiisana dadyowga ka dhex sheega.
1Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2Isaga u gabya, oo ammaan ugu gabya, Shuqulladiisa yaabka badan oo dhanna ka hadla.
2Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3Ku faana magiciisa quduuska ah, Kuwa Rabbiga doondoona qalbigoodu ha reyreeyo.
3Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4Rabbiga iyo xooggiisa doondoona, Oo weligiinba wejigiisa doondoona.
4Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5Xusuusta shuqulladiisii yaabka badnaa oo uu sameeyey, Iyo cajaa'ibyadiisii iyo xukummadii afkiisa,
5Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6Kuwiinna farcankii addoonkiisii Ibraahim ahow, Kuwiisa uu doortay oo reer Yacquub ahow.
6I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7Isagu waa Rabbiga Ilaaheenna ah, Xukummadiisuna waxay ku jiraan dhulka oo dhan.
7Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8Axdigiisuu soo xusuustay weligiisba, Kaasoo ah hadalkiisii uu kun farcan ku amray,
8Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9Kaasu waa axdigii uu Ibraahim la dhigtay, Oo uu Isxaaq ugu dhaartay,
9på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10Oo isla kaas wuxuu u adkeeyey oo qaynuun uga dhigay Yacquub, Oo Israa'iilna wuxuu uga dhigay axdi weligiis jiraya,
10Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11Oo wuxuu ku yidhi, Dalka Kancaan waxaan kuu siinayaa Inuu ahaado qaybtii dhaxalkiinna,
11han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
12Markay dad tiro yar ahaayeen, Oo ay aad u yaraayeen, qariibna dalka ku ahaayeen,
12Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13Oo iyagu quruunba quruun bay uga bexeen, Oo intay boqortooyo ka tageen ayay dad kale u gudbeen.
13Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14Isagu ninna uma oggolaanin inuu wax yeelo, Haah, oo daraaddood ayuu boqorro u canaantay,
14Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15Oo wuxuu ku yidhi, Ha taabanina kuwayga subkan, Oo nebiyadaydana waxba ha yeelina.
15»Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
16Dhulkiina abaar buu ugu yeedhay inay ku dhacdo, Ushii cuntada oo ay ku tiirsanaayeen oo dhanna wuu wada jebiyey.
16Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17Oo nin buu iyaga ka sii hor diray, Kaas oo ahaa Yuusuf oo loo iibiyey addoon ahaan.
17då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18Cagihiisii waxay ku xanuujiyeen bircago, Oo naftiisii waxay gashay silsilado bir ah,
18Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19Ilaa wakhtigii eraygiisu noqday Eraygii Rabbiga ayaa isaga tijaabiyey.
19till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20Markaasaa boqorkii u cid diray oo furay, Kaas oo ahaa taliyihii dadyowga, wuuna sii daayay.
20Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21Oo wuxuu isagii ka dhigay sayidkii reerkiisa, Iyo taliyihii maalkiisa oo dhan,
21Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22Inuu amiirradiisa xidho markuu doonayoba, Oo uu odayaashiisana xigmad baro.
22han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23Israa'iilna wuxuu yimid dalkii Masar, Yacquubna wuxuu qariib ahaan u joogay dalkii Xaam.
23Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24Oo isagu dadkiisii aad buu u badiyey, Oo wuxuu ka dhigay inay ka xoog bataan cadaawayaashoodii.
24Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25Qalbigoodii wuxuu u beddelay si ay dadkiisa u nebcaadaan, Iyo si ay addoommadiisa u khiyaaneeyaan.
25de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26Wuxuu u soo diray addoonkiisii Muuse, Iyo Haaruun oo uu doortay.
26Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27Oo waxay dhexdooda ku sameeyeen calaamooyinkiisii, Oo dalkii Xaamna waxay ku sameeyeen yaabab.
27De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28Wuxuu u soo diray gudcur, dalkiina gudcur buu ka dhigay, Oo iyana hadalkiisii kuma ay caasiyoobin.
28Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29Biyahoodii wuxuu u beddelay dhiig, Oo kalluunkoodiina wuu wada laayay.
29Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30Rahyo waa ku bateen dhulkoodii Iyo qolalka boqorkoodiiba.
30Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31Isagu waa hadlay, markaasaa waddankoodii oo dhan Waxaa yimid duqsi faro badan iyo injir.
31Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32Oo roob ahaan wuxuu u siiyey roob dhagaxyaale, Dalkoodiina wuxuu ku soo daayay dab ololaya.
32Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33Wuxuu wax ku dhuftay geedahoodii canabka ahaa iyo geedahoodii berdaha ahaaba, Oo dhirtii waddankooda ku tiilna wuu jejebiyey.
33Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34Wuu hadlay, markaasaa waxaa yimid ayax, Iyo diir aan la tirin karin,
34Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35Oo waxay wada cuneen geedo yaryar oo kasta oo dalkooda ku yiil, Wayna dhammaysteen midhihii dhulkooda.
35De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36Oo weliba wuxuu wada laayay curadyadii dalkooda oo dhan, Kuwaas oo ahaa bilowgii xooggooda.
36Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37Oo wuxuu dibadda u bixiyey reer binu Israa'iil iyagoo wata lacag iyo dahab, Oo qabiilooyinkiisiina mid taagdarani kuma uu jirin.
37Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38Reer Masarna way ku farxeen kolkay ambabbexeen, Waayo, cabsidoodii baa ku dhacday.
38Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39Wuxuu korkooda ku kala bixiyey daruur inay qariso, Iyo dab habeenkii iftiin u noqda.
39Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40Wax bay weyddiisteen, markaasuu u keenay digaag duur, Oo wuxuu ka dhergiyey kibistii samada.
40De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41Dhagaxii ayuu dillaaciyey, markaasay biyo ka soo buqdeen, Oo meelihii engegnaa ayay ku durdureen sidii webi oo kale.
41Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42Waayo, wuxuu soo xusuustay eraygiisii quduuska ahaa, Oo uu kula hadlay addoonkiisii Ibraahim.
42Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43Dadkiisiina wuxuu soo bixiyey iyagoo faraxsan, Kuwii uu doortayna iyagoo gabyaya.
43Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44Oo wuxuu iyagii siiyey dalalkii quruumaha, Oo iyana waxay hanti ahaan u qaadeen waxay dadyowgu ku hawshoodeen,Inay amarradiisa dhawraan, Oo ay qaynuunnadiisa xajiyaan. Rabbiga ammaana.
44Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45Inay amarradiisa dhawraan, Oo ay qaynuunnadiisa xajiyaan. Rabbiga ammaana.
45för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!