¹Y COMO se cumplieron los días de Pentecostés, estaban todos unánimes juntos;

¹När sedan pingstdagen var inne, voro de alla församlade med varandra.

²Y de repente vino un estruendo del cielo como de un viento recio que corría, el cual hinchió toda la casa donde estaban sentados;

²Då kom plötsligt från himmelen ett dån, såsom om en våldsam storm hade dragit fram; och det uppfyllde hela huset där de sutto.

³Y se les aparecieron lenguas repartidas, como de fuego, que se asentó sobre cada uno de ellos.

³Och tungor såsom av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på dem, en på var av dem.

⁴Y fueron todos llenos del Espíritu Santo, y comenzaron á hablar en otras lenguas, como el Espíritu les daba que hablasen.

⁴Och de blevo alla uppfyllda av helig ande och begynte tala andra tungomål, efter som Anden ingav dem att tala.

⁵Moraban entonces en Jerusalem Judíos, varones religiosos, de todas las naciones debajo del cielo.

⁵Nu bodde i Jerusalem fromma judiska män från allahanda folk under himmelen.

⁶Y hecho este estruendo, juntóse la multitud; y estaban confusos, porque cada uno les oía hablar su propia lengua.

⁶Och när dånet hördes, församlade sig hela hopen, och en stor rörelse uppstod, ty var och en hörde sitt eget tungomål talas av dem.

⁷Y estaban atónitos y maravillados, diciendo: He aquí ¿no son "Galileos todos estos que hablan?

⁷Och de uppfylldes av häpnad och förundran och sade: »Äro de icke galiléer, alla dessa som här tala?

⁸¿Cómo, pues, les oímos nosotros hablar cada uno en nuestra lengua en que somos nacidos?

⁸Huru kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas?

⁹Partos y Medos, y Elamitas, y los que habitamos en Mesopotamia, en Judea y en Capadocia, en el Ponto y en Asia,

⁹Vi må vara parter eller meder eller elamiter, vi må hava vårt hem i Mesopotamien eller Judeen eller Kappadocien, i Pontus eller provinsen Asien,

¹⁰En Phrygia y Pamphylia, en Egipto y en las partes de Africa que está de la otra parte de Cirene, y Romanos extranjeros, tanto Judíos como convertidos,

¹⁰i Frygien eller Pamfylien, i Egypten eller i Libyens bygder, åt Cyrene till, eller vara hitflyttade främlingar från Rom,

¹¹Cretenses y Arabes, les oímos hablar en nuestras lenguas las maravillas de Dios.

¹¹vi må vara judar eller proselyter, kretenser eller araber, alla höra vi dem på våra egna tungomål tala om Guds väldiga gärningar.»

¹²Y estaban todos atónitos y perplejos, diciendo los unos á los otros: ¿Qué quiere ser esto?

¹²Så uppfylldes de alla av häpnad och visste icke vad de skulle tänka. Och de sade, den ene till den andre: »Vad kan detta betyda?»

¹³Mas otros burlándose, decían: Que están llenos de mosto.

¹³Men somliga drevo gäck med dem och sade: »De äro fulla av sött vin.»

¹⁴Entonces Pedro, poniéndose en pie con los once, alzó su voz, y hablóles diciendo: Varones Judíos, y todos los que habitáis en Jerusalem, esto os sea notorio, y oid mis palabras.

¹⁴Då trädde Petrus fram, jämte de elva, och hov upp sin röst och talade till dem: »I judiske män och I alla Jerusalems invånare, detta mån I veta, och lyssnen nu till mina ord:

¹⁵Porque éstos no están borrachos, como vosotros pensáis, siendo la hora tercia del día;

¹⁵Det är icke så som I menen, att dessa äro druckna; det är ju blott tredje timmen på dagen.

¹⁶Mas esto es lo que fué dicho por el profeta Joel:

¹⁶Nej, här uppfylles det som är sagt genom profeten Joel:

¹⁷Y será en los postreros días, dice Dios, Derramaré de mi Espíritu sobre toda carne, Y vuestros hijos y vuestras hijas profetizarán; Y vuestros mancebos verán visiones, Y vuestros viejos soñarán sueños:

¹⁷'Och det skall ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta av min Ande över allt kött, och edra söner och edra döttrar skola profetera, och edra ynglingar skola se syner, och edra gamla män skola hava drömmar;

¹⁸Y de cierto sobre mis siervos y sobre mis siervas en aquellos días Derramaré de mi Espíritu, y profetizarán.

¹⁸ja, över mina tjänare och mina tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skola profetera.

¹⁹Y daré prodigios arriba en el cielo, Y señales abajo en la tierra, Sangre y fuego y vapor de humo:

¹⁹Och jag skall låta undertecken synas uppe på himmelen och tecken nere på jorden: blod och eld och rökmoln.

²⁰El sol se volverá en tinieblas, Y la luna en sangre, Antes que venga el día del Señor, Grande y manifiesto;

²⁰Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, den stora och härliga.

²¹Y será que todo aquel que invocare el nombre del Señor, será salvo.

²¹Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.'

²²Varones Israelitas, oid estas palabras: Jesús Nazareno, varón aprobado de Dios entre vosotros en maravillas y prodigios y señales, que Dios hizo por él en medio de vosotros, como también vosotros sabéis;

²²I män av Israel, hören dessa ord: Jesus från Nasaret, en man som inför eder fick vittnesbörd av Gud genom kraftgärningar och under och tecken, vilka Gud genom honom gjorde bland eder, såsom I själva veten,

²³A éste, entregado por determinado consejo y providencia de Dios, prendisteis y matasteis por manos de los inicuos, crucificándole;

²³denne som blev given i edert våld, enligt vad Gud i sitt rådslut och sin försyn hade bestämt, honom haven I genom män som icke veta av lagen låtit fastnagla vid korset och döda.

²⁴Al cual Dios levantó, sueltos los dolores de la muerte, por cuanto era imposible ser detenido de ella.

²⁴Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det icke var möjligt att han skulle kunna behållas av döden.

²⁵Porque David dice de él: Veía al Señor siempre delante de mí: Porque está á mi diestra, no seré conmovido.

²⁵Ty David säger med tanke på honom: 'Jag har haft Herren för mina ögon alltid, ja, han är på min högra sida, för att jag icke skall vackla.

²⁶Por lo cual mi corazón se alegró, y gozóse mi lengua; Y aun mi carne descansará en esperanza;

²⁶Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min tunga fröjdar sig, och jämväl min kropp får vila med en förhoppning:

²⁷Que no dejarás mi alma en el infierno, Ni darás á tu Santo que vea corrupción.

²⁷den, att du icke skall lämna min själ åt dödsriket och icke låta din Helige se förgängelse.

²⁸Hicísteme notorios los caminos de la vida; Me henchirás de gozo con tu presencia.

²⁸Du har kungjort mig livets vägar; du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.'

²⁹Varones hermanos, se os puede libremente decir del patriarca David, que murió, y fué sepultado, y su sepulcro está con nosotros hasta del día de hoy.

²⁹Mina bröder, jag kan väl fritt säga till eder om vår stamfader David att han är både död och begraven; hans grav finnes ju ibland oss ännu i dag.

³⁰Empero siendo profeta, y sabiendo que con juramento le había Dios jurado que del fruto de su lomo, cuanto á la carne, levantaría al Cristo que se sentaría sobre su trono;

³⁰Men eftersom han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att 'av hans livs frukt sätta en konung på hans tron',

³¹Viéndolo antes, habló de la resurrección de Cristo, que su alma no fué dejada en el infierno, ni su carne vió corrupción.

³¹därför förutsåg han att Messias skulle uppstå, och talade därom och sade att Messias icke skulle lämnas åt dödsriket, och att hans kropp icke skulle se förgängelse.

³²A este Jesús resucitó Dios, de lo cual todos nosotros somos testigos.

³²Denne -- Jesus -- har nu Gud låtit uppstå; därom kunna vi alla vittna.

³³Así que, levantado por la diestra de Dios, y recibiendo del Padre la promesa del Espíritu Santo, ha derramado esto que vosotros veis y oís.

³³Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade helige Anden, har han utgjutit vad I här sen och hören.

³⁴Porque David no subió á los cielos; empero él dice: Dijo el Señor á mi Señor: Siéntate á mi diestra,

³⁴Ty icke har David farit upp till himmelen; fastmer säger han själv: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,

³⁵Hasta que ponga á tus enemigos por estrado de tus pies.

³⁵till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.

³⁶Sepa pues ciertísimamente toda la casa de Israel, que á éste Jesús que vosotros crucificasteis, Dios ha hecho Señor y Cristo.

³⁶Så må nu hela Israels hus veta och vara förvissat om att denne Jesus som I haven korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och till Messias.»

³⁷Entonces oído esto, fueron compungidos de corazón, y dijeron á Pedro y á los otros apóstoles: Varones hermanos, ¿qué haremos?

³⁷När de hörde detta, kände de ett styng i hjärtat. Och de sade till Petrus och de andra apostlarna: »Bröder, vad skola vi göra?»

³⁸Y Pedro les dice: Arrepentíos, y bautícese cada uno de vosotros en el nombre de Jesucristo para perdón de los pecados; y recibiréis el don del Espíritu Santo.

³⁸Petrus svarade dem: »Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande.

³⁹Porque para vosotros es la promesa, y para vuestros hijos, y para todos los que están lejos; para cuantos el Señor nuestro Dios llamare.

³⁹Ty eder gäller löftet och edra barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren, vår Gud, kallar.»

⁴⁰Y con otras muchas palabras testificaba y exhortaba, diciendo: Sed salvos de esta perversa generación.

⁴⁰Också med många andra ord bad och förmanade han dem, i det han sade: »Låten frälsa eder från detta vrånga släkte.»

⁴¹Así que, los que recibieron su palabra, fueron bautizados: y fueron añadidas á ellos aquel día como tres mil personas.

⁴¹De som då togo emot hans ort läto döpa sig; och så ökades församlingen på den dagen med vid pass tre tusen personer.

⁴²Y perseveraban en la doctrina de los apóstoles, y en la comunión, y en el partimiento del pan, y en las oraciones.

⁴²Och dessa höllo fast vid apostlarnas undervisning och brödragemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna.

⁴³Y toda persona tenía temor: y muchas maravillas y señales eran hechas por los apóstoles.

⁴³Och fruktan kom över var och en; och många under och tecken gjordes genom apostlarna.

⁴⁴Y todos los que creían estaban juntos; y tenían todas las cosas comunes;

⁴⁴Men alla de som trodde höllo sig tillsammans och hade allting gemensamt;

⁴⁵Y vendían las posesiones, y las haciendas, y repartíanlas á todos, como cada uno había menester.

⁴⁵de sålde sina jordagods och vad de eljest ägde och delade med sig därav åt alla, eftersom var och en behövde.

⁴⁶Y perseverando unánimes cada día en el templo, y partiendo el pan en las casas, comían juntos con alegría y con sencillez de corazón,

⁴⁶Och ständigt, var dag, voro de endräktigt tillsammans i helgedomen; och hemma i husen bröto de bröd och åto med fröjd och i hjärtats enfald, och lovade Gud.

⁴⁷Alabando á Dios, y teniendo gracia con todo el pueblo. Y el Señor añadía cada día á la iglesia los que habían de ser salvos.

⁴⁷Och allt folket vad dem väl bevåget. Och Herren ökade församlingen, dag efter dag, med dem som läto sig frälsas.