¹HERMANOS míos, no tengáis la fe de nuestro Señor Jesucristo glorioso en acepción de personas.

¹Mina bröder, menen icke att tron på vår Herre Jesus Kristus, den förhärligade, kan stå tillsammans med att hava anseende till personen.

²Porque si en vuestra congregación entra un hombre con anillo de oro, y de preciosa ropa, y también entra un pobre con vestidura vil,

²Om till exempel i eder församling inträder en man med guldring på fingret och i präktiga kläder, och jämte honom inträder en fattig man i smutsiga kläder,

³Y tuviereis respeto al que trae la vestidura preciosa, y le dijereis: Siéntate tú aquí en buen lugar: y dijereis al pobre: Estáte tú allí en pie; ó siéntate aquí debajo de mi estrado:

³och I då vänden edra blickar till den som bär de präktiga kläderna och sägen till honom: »Sitt du här på denna goda plats», men däremot sägen till den fattige: »Stå du där», eller: »Sätt dig därnere vid min fotapall» --

⁴¿No juzguáis en vosotros mismos, y venís á ser jueces de pensamientos malos?

⁴haven I icke då kommit i strid med eder själva och blivit domare som döma efter orätta grunder?

⁵Hermanos míos amados, oid: ¿No ha elegido Dios los pobres de este mundo, ricos en fe, y herederos del reino que ha prometido á los que le aman?

⁵Hören, mina älskade bröder: Har icke Gud utvald just dem som i världens ögon äro fattiga till att bliva rika i tro, och att få till arvedel det rike han har lovat åt dem som älska honom?

⁶Mas vosotros habéis afrentado al pobre. ¿No os oprimen los ricos, y no son ellos los mismos que os arrastran á los juzgados?

⁶I åter haven visat förakt för den fattige. Är det då icke de rika som förtrycka eder, och är det icke just de, som draga eder inför domstolarna?

⁷¿No blasfeman ellos el buen nombre que fué invocado sobre vosotros?

⁷Är det icke de, som smäda det goda namn som är nämnt över eder?

⁸Si en verdad cumplís vosotros la ley real, conforme á la Escritura: Amarás á tu prójimo como á ti mismo, bien hacéis:

⁸Om I, såsom skriften bjuder, fullgören den konungsliga lagen: »Du skall älska din nästa såsom dig själv», då gören I visserligen väl.

⁹Mas si hacéis acepción de personas, cometéis pecado, y sois reconvenidos de la ley como transgresores.

⁹Men om I haven anseende till personen, så begån I synd och bliven av lagen överbevisade om att vara överträdare.

¹⁰Porque cualquiera que hubiere guardado toda la ley, y ofendiere en un punto, es hecho culpado de todos.

¹⁰Ty om någon håller hela lagen i övrigt, men felar i ett, så är han skyldig till allt.

¹¹Porque el que dijo: No cometerás adulterio, también ha dicho: No matarás. Ahora bien, si no hubieres matado, ya eres hecho transgresor de la ley.

¹¹Densamme som sade: »Du skall icke begå äktenskapsbrott», han sade ju ock: »Du skall icke dräpa.» Om du nu visserligen icke begår äktenskapsbrott, men dräper, så är du dock en lagöverträdare.

¹²Así hablad, y así obrad, como los que habéis de ser juzgados por la ley de libertad.

¹²Talen och handlen så, som det höves människor vilka skola dömas genom frihetens lag.

¹³Porque juicio sin misericordia será hecho con aquel que no hiciere misericordia: y la misericordia se gloría contra el juicio.

¹³Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som icke har visat barmhärtighet; barmhärtighet åter kan frimodigt träda fram inför domen.

¹⁴Hermanos míos, ¿qué aprovechará si alguno dice que tiene fe, y no tiene obras? ¿Podrá la fe salvarle?

¹⁴Mina bröder, vartill gagnar det, om någon säger sig hava tro, men icke har gärningar? Icke kan väl tron frälsa honom?

¹⁵Y si el hermano ó la hermana están desnudos, y tienen necesidad del mantenimiento de cada día,

¹⁵Om någon, vare sig en broder eller en syster, saknade kläder och vore utan mat för dagen

¹⁶Y alguno de vosotros les dice: Id en paz, calentaos y hartaos; pero no les diereis las cosas que son necesarias para el cuerpo: ¿qué aprovechará?

¹⁶och någon av eder då sade till denne: »Gå i frid, kläd dig varmt, och ät dig mätt» -- vartill gagnade detta, såframt han icke därjämte gåve honom vad hans kropp behövde?

¹⁷Así también la fe, si no tuviere obras, es muerta en sí misma.

¹⁷Så är ock tron i sig själv död, om den icke har med sig gärningar.

¹⁸Pero alguno dirá: Tú tienes fe, y yo tengo obras: muéstrame tu fe sin tus obras, y yo te mostraré mi fe por mis obras.

¹⁸Nu torde någon säga: »Du har ju tro?» -- »Ja, och jag har också gärningar; visa mig du din tro utan gärningar, så vill jag genom mina gärningar visa dig min tro.»

¹⁹Tú crees que Dios es uno; bien haces: también los demonios creen, y tiemblan.

¹⁹Du tror att Gud är en. Däri gör du rätt; också de onda andarna tro det och bäva.

²⁰¿Mas quieres saber, hombre vano, que la fe sin obras es muerta?

²⁰Men vill du då förstå, du fåkunniga människa, att tron utan gärningar är till intet gagn!

²¹¿No fué justificado por las obras Abraham nuestro padre, cuando ofreció á su hijo Isaac sobre el altar?

²¹Blev icke Abraham, vår fader, rättfärdig av gärningar, när han frambar sin son Isak på altaret?

²²¿No ves que la fe obró con sus obras, y que la fe fué perfecta por las obras?

²²Du ser alltså att tron samverkade med hans gärningar, och av gärningarna blev tron fullkomnad,

²³Y fué cumplida la Escritura que dice: Abraham creyó á Dios, y le fué imputado á justicia, y fué llamado amigo de Dios.

²³och så fullbordades det skriftens ord som säger: »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet»; och han blev kallad »Guds vän».

²⁴Vosotros veis, pues, que el hombre es justificado por las obras, y no solamente por la fe.

²⁴I sen alltså att det är av gärningar som en människa bliver rättfärdig, och icke av tro allenast.

²⁵Asimismo también Rahab la ramera, ¿no fué justificada por obras, cuando recibió los mensajeros, y los echó fuera por otro camino?

²⁵Och var det icke på samma sätt med skökan Rahab? Blev icke hon rättfärdig av gärningar, när hon tog emot sändebuden och sedan på en annan väg släppte ut dem?

²⁶Porque como el cuerpo sin espíritu está muerto, así también la fe sin obras es muerta.

²⁶Ja, såsom kroppen utan ande är död, så är ock tron utan gärningar död.