¹Y PASADAS estas cosas andaba Jesús en Galilea: que no quería andar en Judea, porque los Judíos procuraban matarle.

¹Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen, ty i Judeen ville han icke vandra omkring, då nu judarna stodo efter att döda honom.

²Y estaba cerca la fiesta de los Judíos, la de los tabernáculos.

²Men judarnas lövhyddohögtid var nu nära.

³Y dijéronle sus hermanos: Pásate de aquí, y vete á Judea, para que también tus discípulos vean las obras que haces.

³Då sade hans bröder till honom: »Begiv dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar få se de gärningar som du gör.

⁴Que ninguno que procura ser claro, hace algo en oculto. Si estas cosas haces, manifiéstate al mundo.

⁴Ty ingen som vill vara känd bland människor utför sitt verk i hemlighet. Då du nu gör sådana gärningar, så träd öppet fram för världen.»

⁵Porque ni aun sus hermanos creían en él.

⁵Det var nämligen så, att icke ens hans bröder trodde på honom.

⁶Díceles entonces Jesús: Mi tiempo aun no ha venido; mas vuestro tiempo siempre está presto.

⁶Då sade Jesus till dem: »Min tid är ännu icke kommen, men för eder är tiden alltid läglig.

⁷No puede el mundo aborreceros á vosotros; mas á mí me aborrece, porque yo doy testimonio de él, que sus obras son malas.

⁷Världen kan icke hata eder, men mig hatar hon, eftersom jag vittnar om henne, att hennes gärningar äro onda.

⁸Vosotros subid á esta fiesta; yo no subo aún á esta fiesta, porque mi tiempo aun no es cumplido.

⁸Gån I upp till högtiden; jag är icke stadd på väg upp till denna högtid, ty min tid är ännu icke fullbordad.»

⁹Y habiéndoles dicho esto, quedóse en Galilea.

⁹Detta sade han till dem och stannade så kvar i Galileen.

¹⁰Mas como sus hermanos hubieron subido, entonces él también subió á la fiesta, no manifiestamente, sino como en secreto.

¹⁰Men när hans bröder hade gått upp till högtiden, då gick också han ditupp, dock icke öppet, utan likasom i hemlighet.

¹¹Y buscábanle los Judíos en la fiesta, y decían: ¿Dónde está aquél?

¹¹Och judarna sökte efter honom under högtiden och sade: »Var är han?»

¹²Y había grande murmullo de él entre la gente: porque unos decían: Bueno es; y otros decían: No, antes engaña á las gentes.

¹²Och bland folket talades i tysthet mycket om honom. Somliga sade: »Han är en rättsinnig man», men andra sade: »Nej, han förvillar folket.»

¹³Mas ninguno hablaba abiertamente de él, por miedo de los Judíos.

¹³Dock talade ingen öppet om honom, av fruktan för judarna.

¹⁴Y al medio de la fiesta subió Jesús al templo, y enseñaba.

¹⁴Men när redan halva högtiden var förliden, gick Jesus upp i helgedomen och undervisade.

¹⁵y maravillábanse los Judíos, diciendo: ¿Cómo sabe éste letras, no habiendo aprendido?

¹⁵Då förundrade sig judarna och sade: »Varifrån har denne sin lärdom, han som icke har fått undervisning?»

¹⁶Respondióles Jesús, y dijo: Mi doctrina no es mía, sino de aquél que me envió.

¹⁶Jesus svarade dem och sade: »Min lära är icke min, utan hans som har sänt mig.

¹⁷El que quisiere hacer su voluntad, conocerá de la doctrina si viene de Dios, ó si yo hablo de mí mismo.

¹⁷Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud, eller om jag talar av mig själv.

¹⁸El que habla de sí mismo, su propia gloria busca; mas el que busca la gloria del que le envió, éste es verdadero, y no hay en él injusticia.

¹⁸Den som talar av sig själv, han söker sin egen ära; men den som söker dens ära, som har sänt honom, han är sannfärdig, och orättfärdighet finnes icke i honom. --

¹⁹¿No os dió Moisés la ley, y ninguno de vosotros hace la ley? ¿Por qué me procuráis matar?

¹⁹Har icke Moses givit eder lagen? Och likväl fullgör ingen av eder lagen. Varför stån I efter att döda mig?»

²⁰Respondió la gente, y dijo: Demonio tienes: ¿quién te procura matar?

²⁰Folket svarade: »Du är besatt av en ond ande. Vem står efter att döda dig?»

²¹Jesús respondió, y díjoles: Una obra hice, y todos os maravilláis.

²¹Jesus svarade och sade till dem: »En gärning allenast gjorde jag, och alla förundren I eder över den.

²²Cierto, Moisés os dió la circuncisión (no porque sea de Moisés, mas de los padres); y en sábado circuncidáis al hombre.

²²Moses har givit eder omskärelsen -- icke som om den vore ifrån Moses, ty den är ifrån fäderna -- och så omskären I människor också på en sabbat.

²³Si recibe el hombre la circuncisión en sábado, para que la ley de Moisés no sea quebrantada, ¿os enojáis conmigo porque en sábado hice sano todo un hombre?

²³Om nu en människa undfår omskärelsen på en sabbat, för att Moses' lag icke skall göras om intet, huru kunnen I då vredgas på mig, därför att jag på en sabbat gjorde en människa hel och frisk?

²⁴No juzguéis según lo que parece, mas juzgad justo juicio.

²⁴Dömen icke efter skenet, utan dömen en rätt dom.»

²⁵Decían entonces unos de los de Jerusalem: ¿No es éste al que buscan para matarlo?

²⁵Då sade några av folket i Jerusalem: »Är det icke denne som de stå efter att döda?

²⁶Y he aquí, habla públicamente, y no le dicen nada; ¿si habrán entendido verdaderamente los príncipes, que éste es el Cristo?

²⁶Och ändå får han tala fritt, utan att de säga något till honom. Hava då rådsherrarna verkligen blivit förvissade om att denne är Messias?

²⁷Mas éste, sabemos de dónde es: y cuando viniere el Cristo, nadie sabrá de dónde sea.

²⁷Dock, denne känna vi, och vi veta varifrån han är; men när Messias kommer, känner ingen varifrån han är.»

²⁸Entonces clamaba Jesús en el templo, enseñando y diciendo: Y á mí me conocéis, y sabéis de dónde soy: y no he venido de mí mismo; mas el que me envió es verdadero, al cual vosotros no conocéis.

²⁸Då sade Jesus med hög röst, där han undervisade i helgedomen: »Javäl, I kännen mig, och I veten varifrån jag är. Likväl har jag icke kommit av mig själv, men han som har sänt mig är en som verkligen har myndighet att sända, han som I icke kännen.

²⁹Yo le conozco, porque de él soy, y él me envió.

²⁹Men jag känner honom, ty från honom är jag kommen, och han har sänt mig.»

³⁰Entonces procuraban prenderle; mas ninguno puso en él mano, porque aun no había venido su hora.

³⁰Då ville de gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom, ty hans stund var ännu icke kommen.

³¹Y muchos del pueblo creyeron en él, y decían: El Cristo, cuando viniere, ¿hará más señales que las que éste hace?

³¹Men många av folket trodde på honom, och de sade: »Icke skall väl Messias, när han kommer, göra flera tecken än denne har gjort?»

³²Los Fariseos oyeron á la gente que murmuraba de él estas cosas; y los príncipes de los sacerdotes y los Fariseos enviaron servidores que le prendiesen.

³²Sådant fingo fariséerna höra folket i tysthet tala om honom. Då sände översteprästerna och fariséerna ut rättstjänare för att gripa honom.

³³Y Jesús dijo: Aun un poco de tiempo estaré con vosotros, é iré al que me envió.

³³Men Jesus sade: »Ännu en liten tid är jag hos eder; sedan går jag bort till honom som har sänt mig.

³⁴Me buscaréis, y no me hallaréis; y donde yo estaré, vosotros no podréis venir.

³⁴I skolen då söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma.»

³⁵Entonces los Judíos dijeron entre sí: ¿A dónde se ha de ir éste que no le hallemos? ¿Se ha de ir á los esparcidos entre los Griegos, y á enseñar á los Griegos?

³⁵Då sade judarna till varandra: »Vart tänker denne gå, eftersom vi icke skola kunna finna honom? Månne han tänker gå till dem som bo kringspridda bland grekerna? Tänker han då undervisa grekerna?

³⁶¿Qué dicho es éste que dijo: Me buscaréis, y no me hallaréis; y donde yo estaré, vosotros no podréis venir?

³⁶Vad betyder det ord som han sade: 'I skolen söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma'?»

³⁷Mas en el postrer día grande de la fiesta, Jesús se ponía en pie y clamaba, diciendo: Si alguno tiene sed, venga á mí y beba.

³⁷På den sista dagen i högtiden, som ock var den förnämsta, stod Jesus där och ropade och sade: »Om någon törstar, så komme han till mig och dricke.

³⁸El que cree en mí, como dice la Escritura, ríos de agua viva correrán de su vientre.

³⁸Den som tror på mig, av hans innersta skola strömmar av levande vatten flyta fram, såsom skriften säger.»

³⁹(Y esto dijo del Espíritu que habían de recibir los que creyesen en él: pues aun no había venido el Espíritu Santo; porque Jesús no estaba aún glorificado.)

³⁹Detta sade han om Anden, vilken de som trodde på honom skulle undfå; ty ande var då ännu icke given, eftersom Jesus ännu icke hade blivit förhärligad.

⁴⁰Entonces algunos de la multitud, oyendo este dicho, decían: Verdaderamente éste es el profeta.

⁴⁰Några av folket, som hörde dessa ord, sade då: »Denne är förvisso Profeten.»

⁴¹Otros decían: Este es el Cristo. Algunos empero decían: ¿De Galilea ha de venir el Cristo?

⁴¹Andra sade: »Han är Messias.» Andra åter sade: »Icke kommer väl Messias från Galileen?

⁴²¿No dice la Escritura, que de la simiente de David, y de la aldea de Bethlehem, de donde era David, vendrá el Cristo?

⁴²Säger icke skriften att Messias skall komma av Davids säd och från den lilla staden Betlehem, där David bodde?

⁴³Así que había disensión entre la gente acerca de él.

⁴³Så uppstodo för hans skull stridiga meningar bland folket,

⁴⁴Y algunos de ellos querían prenderle; mas ninguno echó sobre él manos.

⁴⁴och somliga av dem ville gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom.

⁴⁵Y los ministriles vinieron á los principales sacerdotes y á los Fariseos; y ellos les dijeron: ¿Por qué no le trajisteis?

⁴⁵När sedan rättstjänarna kommo tillbaka till översteprästerna och fariséerna, frågade dessa dem: »Varför haven I icke fört honom hit?»

⁴⁶Los ministriles respondieron: Nunca ha hablado hombre así como este hombre.

⁴⁶Tjänarna svarade: »Aldrig har någon människa talat, som den mannen talar.»

⁴⁷Entonces los Fariseos les respondieron: ¿Estáis también vosotros engañados?

⁴⁷Då svarade fariséerna dem: »Haven nu också I blivit förvillade?

⁴⁸¿Ha creído en él alguno de los príncipes, ó de los Fariseos?

⁴⁸Har då någon av rådsherrarna trott på honom? Eller någon av fariséerna?

⁴⁹Mas estos comunales que no saben la ley, malditos son.

⁴⁹Nej; men detta folk, som icke känner lagen, det är förbannat.

⁵⁰Díceles Nicodemo (el que vino á él de noche, el cual era uno de ellos):

⁵⁰Då sade Nikodemus till dem, han som förut hade besökt honom, och som själv var en av dem:

⁵¹¿Juzga nuestra ley á hombre, si primero no oyere de él, y entendiere lo que ha hecho?

⁵¹»Icke dömer väl vår lag någon, utan att man först har förhört honom och utrönt vad han förehar?»

⁵²Respondieron y dijéronle: ¿Eres tú también Galileo? Escudriña y ve que de Galilea nunca se levantó profeta.

⁵²De svarade och sade till honom: »Kanske också du är från Galileen? Rannsaka, så skall du finna att ingen profet kommer från Galileen.»

⁵³Y fuése cada uno á su casa.

⁵³[Och de gingo hem, var och en till sitt.