¹EN aquel tiempo Herodes el tetrarca oyó la fama de Jesús,

¹Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.

²Y dijo á sus criados: Este es Juan el Bautista: él ha resucitado de los muertos, y por eso virtudes obran en él.

²Då sade han till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»

³Porque Herodes había prendido á Juan, y le había aprisionado y puesto en la cárcel, por causa de Herodías, mujer de Felipe su hermano;

³Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.

⁴Porque Juan le decía: No te es lícito tenerla.

⁴Ty Johannes hade sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava henne.»

⁵Y quería matarle, mas temía al pueblo; porque le tenían como á profeta.

⁵Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.

⁶Mas celebrándose el día del nacimiento de Herodes, la hija de Herodías danzó en medio, y agradó á Herodes.

⁶Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,

⁷Y prometió él con juramento de darle todo lo que pidiese.

⁷att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.

⁸Y ella, instruída primero de su madre, dijo: Dame aquí en un plato la cabeza de Juan el Bautista.

⁸Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: »Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud.»

⁹Entonces el rey se entristeció; mas por el juramento, y por los que estaban juntamente á la mesa, mandó que se le diese.

⁹Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,

¹⁰Y enviando, degolló á Juan en la cárcel.

¹⁰och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.

¹¹Y fué traída su cabeza en un plato y dada á la muchacha; y ella la presentó á su madre.

¹¹Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.

¹²Entonces llegaron sus discípulos, y tomaron el cuerpo, y lo enterraron; y fueron, y dieron las nuevas á Jesús.

¹²Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.

¹³Y oyéndo lo Jesús, se apartó de allí en un barco á un lugar descierto, apartado: y cuando las gentes lo oyeron, le siguieron á pie de las ciudades.

¹³Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.

¹⁴Y saliendo Jesús, vió un gran gentío, y tuvo compasión de ellos, y sanó á los que de ellos había enfermos.

¹⁴Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.

¹⁵Y cuando fué la tarde del día, se llegaron á él sus discípulos, diciendo: El lugar es desierto, y el tiempo es ya pasado: despide las gentes, para que se vayan por las aldeas, y compren para sí de comer.

¹⁵Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»

¹⁶Y Jesús les dijo: No tienen necesidad de irse: dadles vosotros de comer.

¹⁶Men Jesus sade till dem: »De behöva icke gå bort; given I dem att äta.»

¹⁷Y ellos dijeron: No tenemos aquí sino cinco panes y dos peces.

¹⁷De svarade honom: »Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar.»

¹⁸Y él les dijo: Traédmelos acá.

¹⁸Då sade han: »Bären dem hit till mig.»

¹⁹Y mandando á las gentes recostarse sobre la hierba, tomando los cinco panes y los dos peces, alzando los ojos al cielo, bendijo, y partió y dió los panes á los discípulos, y los discípulos á las gentes.

¹⁹Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.

²⁰Y comieron todos, y se hartaron; y alzaron lo que sobró de los pedazos, doce cestas llenas.

²⁰Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.

²¹Y los que comieron fueron como cinco mil hombres, sin las mujeres y los niños.

²¹Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.

²²Y luego Jesús hizo á sus discípulos entrar en el barco, é ir delante de él á la otra parte del lago, entre tanto que él despedía á las gentes.

²²Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.

²³Y despedidas las gentes, subió al monte, apartado, á orar: y como fué la tarde del día, estaba allí solo.

²³Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.

²⁴Y ya el barco estaba en medio de la mar, atormentado de las ondas; porque el viento era contrario.

²⁴Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.

²⁵Mas á la cuarta vela de la noche, Jesús fué á ellos andando sobre la mar.

²⁵Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.

²⁶Y los discípulos, viéndole andar sobre la mar, se turbaron, diciendo: Fantasma es. Y dieron voces de miedo.

²⁶När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »Det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.

²⁷Mas luego Jesús les habló, diciendo: Confiad, yo soy; no tengáis miedo.

²⁷Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»

²⁸Entonces le respondió Pedro, y dijo: Señor, si tú eres, manda que yo vaya á ti sobre las aguas.

²⁸Då svarade Petrus honom och sade: »Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet.»

²⁹Y él dijo: Ven. Y descendiendo Pedro del barco, andaba sobre las aguas para ir á Jesús.

²⁹Han sade: »Kom.» Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.

³⁰Mas viendo el viento fuerte, tuvo miedo; y comenzándose á hundir, dió voces, diciendo: Señor, sálvame.

³⁰Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: »Herre, hjälp mig.»

³¹Y luego Jesús, extendiendo la mano, trabó de él, y le dice: Oh hombre de poca fe, ¿por qué dudaste?

³¹Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: »Du klentrogne, varför tvivlade du?»

³²Y como ellos entraron en el barco, sosegóse el viento.

³²När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.

³³Entonces los que estaban en el barco, vinieron y le adoraron, diciendo: Verdaderamente eres Hijo de Dios.

³³Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: »Förvisso är du Guds Son.»

³⁴Y llegando á la otra parte, vinieron á la tierra de Genezaret.

³⁴När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.

³⁵Y como le conocieron los hombres de aquel lugar, enviaron por toda aquella tierra alrededor, y trajeron á él todos los enfermos;

³⁵Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.

³⁶Y le rogaban que solamente tocasen el borde de su manto; y todos los que tocaron, quedaron sanos.

³⁶Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.