¹Al Músico principal: Salmo de David. OH Dios de mi alabanza, no calles;

¹För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.

²Porque boca de impío y boca de engañador se han abierto sobre mí: Han hablado de mí con lengua mentirosa,

²Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.

³Y con palabras de odio me rodearon; Y pelearon contra mí sin causa.

³Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.

⁴En pago de mi amor me han sido adversarios: Mas yo oraba.

⁴Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.

⁵Y pusieron contra mí mal por bien, Y odio por amor.

⁵De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.

⁶Pon sobre él al impío: Y Satán esté á su diestra.

⁶Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.

⁷Cuando fuere juzgado, salga impío; Y su oración sea para pecado.

⁷När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.

⁸Sean sus días pocos: Tome otro su oficio.

⁸Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.

⁹Sean sus hijos huérfanos, Y su mujer viuda.

⁹Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.

¹⁰Y anden sus hijos vagabundos, y mendiguen; Y procuren su pan lejos de sus desolados hogares.

¹⁰Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.

¹¹Enrede el acreedor todo lo que tiene, Y extraños saqueen su trabajo.

¹¹Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.

¹²No tenga quien le haga misericordia; Ni haya quien tenga compasión de sus huérfanos.

¹²Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.

¹³Su posteridad sea talada; En segunda generación sea raído su nombre.

¹³Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.

¹⁴Venga en memoria cerca de Jehová la maldad de sus padres, Y el pecado de su madre no sea borrado.

¹⁴Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.

¹⁵Estén siempre delante de Jehová, Y él corte de la tierra su memoria.

¹⁵Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.

¹⁶Por cuanto no se acordo de hacer misericordia, Y persiguió al hombre afligido y menesteroso Y quebrantado de corazón, para matar lo.

¹⁶Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.

¹⁷Y amó la maldición, y vínole; Y no quiso la bendición, y ella se alejó de él.

¹⁷Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.

¹⁸Y vistióse de maldición como de su vestido, Y entró como agua en sus entrañas, Y como aceite en sus huesos.

¹⁸Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.

¹⁹Séale como vestido con que se cubra, Y en lugar de cinto con que se ciña siempre.

¹⁹Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.

²⁰Este sea el pago de parte de Jehová de los que me calumnian, Y de los que hablan mal contra mi alma.

²⁰Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.

²¹Y tú, Jehová Señor, haz conmigo por amor de tu nombre: Líbrame, porque tu misericordia es buena.

²¹Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.

²²Porque yo estoy afligido y necesitado; Y mi corazón está herido dentro de mí.

²²Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.

²³Voime como la sombra cuando declina; Soy sacudido como langosta.

²³Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.

²⁴Mis rodillas están debilitadas á causa del ayuno, Y mi carne desfallecida por falta de gordura.

²⁴Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.

²⁵Yo he sido para ellos objeto de oprobio; Mirábanme, y meneaban su cabeza.

²⁵Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.

²⁶Ayúdame, Jehová Dios mío: Sálvame conforme á tu misericordia.

²⁶Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;

²⁷Y entiendan que ésta es tu mano; Que tú, Jehová, has hecho esto.

²⁷och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.

²⁸Maldigan ellos, y bendice tú: Levántense, mas sean avergonzados, y regocíjese tu siervo.

²⁸Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.

²⁹Sean vestidos de ignominia los que me calumnian; Y sean cubiertos de su confusión como con manto.

²⁹Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.

³⁰Yo alabaré á Jehová en gran manera con mi boca, Y le loaré en medio de muchos.

³⁰Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.

³¹Porque él se pondrá á la diestra del pobre, Para librar su alma de los que le juzgan.

³¹Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.