1Al Músico principal: en Neginoth: Masquil de David. ESCUCHA, oh Dios, mi oración, Y no te escondas de mi súplica.
1För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David.
2Estáme atento, y respóndeme: Clamo en mi oración, y levanto el grito,
2Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.
3A causa de la voz del enemigo, Por la opresión del impío; Porque echaron sobre mí iniquidad, Y con furor me han amenazado.
3Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,
4Mi corazón está doloroso dentro de mí, Y terrores de muerte sobre mí han caído.
4vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.
5Temor y temblor vinieron sobre mí, Y terror me ha cubierto.
5Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.
6Y dije: Quién me diese alas como de paloma! Volaría yo, y descansaría.
6Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.
7Ciertamente huiría lejos: Moraría en el desierto. (Selah.)
7Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.
8Apresuraríame á escapar Del viento tempestuoso, de la tempestad.
8Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. Sela.
9Deshace, oh Señor, divide la lengua de ellos; Porque he visto violencia y rencilla en la ciudad.
9Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.
10Día y noche la rodean sobre sus muros; E iniquidad y trabajo hay en medio de ella.
10Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.
11Agravios hay en medio de ella, Y el fraude y engaño no se apartan de sus plazas.
11Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;
12Porque no me afrentó un enemigo, Lo cual habría soportado; Ni se alzó contra mí el que me aborrecía, Porque me hubiera ocultado de él:
12ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.
13Mas tú, hombre, al parecer íntimo mío, Mi guía, y mi familiar:
13Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.
14Que juntos comunicábamos dulcemente los secretos, A la casa de Dios andábamos en compañía.
14Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,
15Condenados sean á muerte, Desciendan vivos al infierno: Porque maldades hay en su compañía, entre ellos.
15du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.
16Yo á Dios clamaré; Y Jehová me salvará.
16Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan.
17Tarde y mañana y á medio día oraré y clamaré; Y él oirá mi voz.
17Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.
18El ha redimido en paz mi alma de la guerra contra mí; Pues fueron contra mí muchos.
18Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.
19Dios oirá, y los quebrantará luego, El que desde la antigüedad permanece (Selah); Por cuanto no se mudan, Ni temen á Dios.
19Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.
20Extendió sus manos contra sus pacíficos: Viólo su pacto.
20Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. Sela. Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.
21Ablandan más que manteca su boca, Pero guerra hay en su corazón: Suavizan sus palabras más que el aceite, Mas ellas son cuchillos.
21Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.
22Echa sobre Jehová tu carga, y él te sustentará; No dejará para siempre caído al justo.
22Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.
23Mas tú, oh Dios, harás descender aquéllos al pozo de la sepultura: Los hombres sanguinarios y engañadores no demediarán sus días: Empero yo confiaré en ti.
23Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.
24Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.