Shqip

Svenska 1917

John

10

1''Në të vërtetë, në të vërtetë unë po ju them: Ai që nuk hyn nëpër derë të vathës së deleve, por ngjitet nga një anë tjetër, ai është vjedhës dhe kusar;
1»Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som icke går in i fårahuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare.
2kurse kush hyn nëpër derë është bariu i deleve.
2Men den som går in genom dörren, han är fårens herde.
3Atij ia hap portieri; delet e dëgjojnë zërin e tij, dhe ai i thërret delet e tij me emër dhe i prin jashtë.
3För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssna till hans röst, och han kallar sina får vid namn och för dem ut.
4Dhe, pasi i ka nxjerrë delet e tij, shkon para tyre; dhe delet e ndjekin, sepse njohin zërin e tij.
4Och när han har släppt ut alla sina får, går han framför dem, och fåren följa honom, ty de känna hans röst.
5Por nuk ndjekin asnjë të huaj, por do të ikin larg tij, sepse nuk e njohin zërin e të huajve''.
5Men en främmande följa de alls icke, utan fly bort ifrån honom, ty de känna icke de främmandes röst.»
6Jezusi u tha atyre këtë shëmbëlltyrë, por ata nuk morën vesh për çfarë po u fliste.
6Så talade Jesus till dem i förtäckta ord; men de förstodo icke vad det var som han talade till dem.
7Prandaj Jezusi u tha atyre përsëri: ''Në të vërtetë, në të vërtetë po ju them: unë jam dera e deleve.
7Åter sade Jesus till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Jag är dörren in till fåren.
8Të gjithë ata që erdhën para meje janë vjedhës e kusarë; por delet nuk i kanë dëgjuar.
8Alla de som hava kommit före mig äro tjuvar och rövare, men fåren hava icke lyssnat till dem.
9Unë jam dera; nëse dikush hyn nëpërmjet meje, do të shpëtohet; do të hyjë, do të dalë dhe do të gjejë kullotë.
9Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bliva frälst, och han skall få gå ut och in och skall finna bete.
10Vjedhësi nuk vjen veçse për të vjedhur, për të vrarë e për të shkatërruar; por unë kam ardhur që të kenë jetë e ta kenë me bollëk.
10Tjuven kommer allenast för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att de skola hava liv och hava över nog.
11Unë jam bariu i mirë; bariu i mirë jep jetën e vet për delet.
11Jag är den gode herden. En god herde giver sitt liv för fåren.
12Kurse rrogëtari, që nuk është bari, dhe delet nuk janë të vetat, sheh ujkun që po vjen, i braktis delet dhe ikën; dhe ujku i rrëmben dhe i shpërndan delet.
12Men den som är lejd och icke är herden själv, när han, den som fåren icke tillhöra, ser ulven komma, då övergiver han fåren och flyr, och ulven rövar bort dem och förskingrar dem.
13Rrogëtari ikën, sepse është rrogëtar dhe nuk do t'ia dijë për delet.
13Han är ju lejd och frågar icke efter fåren.
14Unë jam bariu i mirë, dhe i njoh delet e mia dhe ato më njohin mua,
14Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känna mig,
15ashtu siç më njeh Ati mua dhe unë e njoh Atin dhe lë jetën time për delet.
15såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern; och jag giver mitt liv för fåren.
16Unë kam edhe dele të tjera që nuk janë të kësaj vathe; duhet t'i mbledh edhe ato, dhe ato do ta dëgjojnë zërin tim, dhe do të jetë një tufë e vetme dhe një Bari i vetëm.
16Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.
17Prandaj Ati më do, sepse unë e lë jetën time që ta marr përsëri.
17Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv -- för att sedan taga igen det.
18Askush nuk mund të ma heqë, por e lë nga vetja; unë kam pushtet ta lë e pushtet ta marr përsëri; ky është urdhri që kam marrë nga Ati im''.
18Ingen tager det ifrån mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det. Det budet har jag fått av min Fader.»
19Atëherë lindi përsëri një përçarje midis Judenjve për shkak të këtyre fjalëve.
19För dessa ords skull uppstodo åter stridiga meningar bland judarna.
20Dhe shumë nga ata thoshnin: ''Ai ka një demon dhe nuk është në vete; përse e dëgjoni?''.
20Många av dem sade: »Han är besatt av en ond ande och är från sina sinnen. Varför hören I på honom?»
21Të tjerë thoshnin: ''Këto nuk janë fjalë të një të demonizuari; a mundet një demon t'ua hap sytë të verbërve?''.
21Andra åter sade: »Sådana ord talar icke den som är besatt. Icke kan väl en ond ande öppna blindas ögon?»
22U kremtua festa e Kushtimit në Jeruzalem, dhe ishte dimër.
22Därefter inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu vinter,
23Dhe Jezusi po ecte në tempull, nën portikun e Salomonit.
23och Jesus gick fram och åter i Salomos pelargång i helgedomen.
24E rrethuan, pra, Judenjtë dhe i thanë: ''Deri kur do të na mbash pezull? Nëse je Krishti, na e thuaj haptas''.
24Då samlade sig judarna omkring honom och sade till honom: »Huru länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg oss det öppet.»
25Jezusi u përgjigj atyre: ''Unë jua kam thënë, por ju nuk besoni; veprat që bëj në emër të Atit tim, janë ato që dëshmojnë për mua.
25Jesus svarade dem: »Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De gärningar som jag gör i min Faders namn, de vittna om mig.
26Por ju nuk besoni, sepse nuk jeni nga delet e mia, siç jua kam thënë.
26Men I tron mig icke, ty I ären icke av mina får.
27Delet e mia e dëgjojnë zërin tim, unë i njoh dhe ato më ndjekin;
27Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig.
28dhe unë u jap atyre jetën e përjetshme dhe nuk do të humbasin kurrë, e askush nuk do t'i rrëmbejë nga dora ime.
28Och jag giver dem evigt liv, och de skola aldrig någonsin förgås, och ingen skall rycka dem ur min hand.
29Ati im, që m'i dha, është më i madh se të gjithë; dhe askush nuk mund t'i rrëmbejë nga dora e Atit tim.
29Min Fader, som har givit mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand.
30Unë dhe Ati jemi një''.
30Jag och Fadern äro ett.»
31Prandaj Judenjtë morën përsëri gurë për ta vrarë me gurë.
31Då togo judarna åter upp stenar för att stena honom.
32Jezusi u përgjigj atyre: ''Ju tregova shumë vepra të mira nga Ati im; për cilën nga këto më vrisni me gurë?''.
32Men Jesus sade till dem: »Många goda gärningar, som komma från min Fader, har jag låtit eder se. För vilken av dessa gärningar är det som I viljen stena mig?»
33Judenjtë u përgjigjën duke thënë: ''Ne nuk të vrasim me gurë për asnjë vepër të mirë, po për blasfemi, dhe sepse ti, duke qenë njeri, e bën veten Perëndi''.
33Judarna svarade honom: »Det är icke för någon god gärnings skull som vi vilja stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.»
34Jezusi u përgjigj atyre: ''A nuk është shkruar në ligjin tuaj: "Unë thashë: Ju jeni perëndi"?
34Jesus svarade dem: »Det är ju så skrivet i eder lag: 'Jag har sagt att I ären gudar'.
35Nëse ai i quan perëndi ata, të cilëve u qe drejtuar fjala e Perëndisë (dhe Shkrimi nuk mund të bjerë poshtë),
35Om han nu har kallat för gudar dem som Guds ord kom till -- och skriften kan ju icke bliva om intet --
36ju thoni se ai, që Ati e ka shenjtëruar dhe e ka dërguar në botë, blasfemon, sepse ka thënë: "Unë jam Biri i Perëndisë"?
36huru kunnen då I, på den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för hädelse, mig som Fadern har helgat och sänt i världen?
37Nëse unë nuk bëj veprat e Atit tim, mos më besoni,
37Gör jag icke min Faders gärningar, så tron mig icke.
38por nëse i bëj, edhe po të mos më besoni mua, u besoni të paktën veprave, që të njihni e të besoni se Ati është në mua dhe unë në atë''.
38Men gör jag dem, så tron gärningarna, om I än icke tron mig; då skolen I fatta och förstå att Fadern är i mig, och att jag är i Fadern.»
39Për këtë arsye ata kërkonin përsëri ta kapnin, por ai ikte nga duart e tyre.
39Då ville de åter gripa honom, men han gick sin väg, undan deras händer.
40Dhe shkoi përsëri përtej Jordanit, në vendin ku më parë Gjoni pagëzonte; dhe ndaloi aty.
40Sedan begav han sig åter bort till det ställe på andra sidan Jordan, där Johannes först hade döpt, och stannade kvar där.
41Dhe shumë veta erdhën tek ai dhe thoshnin: ''Gjoni vërtet nuk bëri asnjë shenjë, por gjithçka që Gjoni tha për këtë ishte e vërtetë''.
41Och många kommo till honom. Och de sade: »Väl gjorde Johannes intet tecken, men allt vad Johannes sade om denne var sant.»
42Dhe atje shumë veta besuan në të.
42Och många kommo där till tro på honom.