1 Araŋ wo Rabbi araŋ Irikoyo izeyaŋ no. Woodin se no araŋ ma si araŋ gaahamey kortu, araŋ ma si cabuyaŋ kulu te araŋ sukutey gaa buukoy se mo.
1HERREN eders Guds Børn er I, derfor må I ikke indridse Mærker på eder eller afrage Håret over Panden for de dødes Skyld.
2 Zama ni ya dumi hanno no Rabbi ni Irikoyo se. Rabbi mo na ni suuban ni ma ciya nga bumbo jama ka waana dumi cindey kulu kaŋ yaŋ go ndunnya ra.
2Thi du er et Folk, der er helliget HERREN din Gud, og dig har HERREN udvalgt til at være hans Ejendomsfolk blandt alle Folk på Jorden.
3 Ni ma si fanta hari kulu ŋwa.
3Du må ikke spise noget, som er en Vederstyggelighed.
4 Almaney kaŋ i yadda araŋ ma ŋwa neeya: Haw da feeji, da hincin,
4De Dyr, I må spise, er følgende: Okser, Får og Geder,
5 da jeeri, da buka, da ŋwe, da saaji hincin, da me-kwaaray, da jeeri dumi kulu, da saaji feeji.
5Hjorte, Gazeller, Antiloper, Stenbukke, Disjonantiloper, Oryksantiloper og Vildgeder.
6 Alman kulu kaŋ ce camse fay, a ga gooye mo, woodin i yadda araŋ ma ŋwa almaney ra.
6Og alt det Kvæg, som har spaltede Klove, begge Klove helt spaltede, og tygger Drøv, det Kvæg må I spise.
7 Amma woone yaŋ kaŋ ga gooye, wala kaŋ ce camse go fayante, araŋ ma si i ŋwa: Yo da tobay da tondi-boŋ hansi, zama i ga gooye, amma i ce camse mana fay. I ga harram araŋ se.
7Men følgende må I ikke spise af dem, der tygger Drøv, og af dem, der har Klovene helt spaltede: Kamelen, Haren og Klippegrævlingen, thi de tygger vel Drøv, men har ikke Klove; de skal være eder urene;
8 Birnya mo, zama a ce camsa fay, amma a si gooye, a ga harram araŋ se. Araŋ ma si i ham ŋwa, araŋ ma si lamba i jifey gaa mo.
8ej heller Svinet, thi det har vel Klove, men tygger ikke Drøv; det skal være eder urent. Deres Kød må I ikke spise, og ved deres Ådsler må I ikke røre.
9 Wo kaŋ yaŋ i yadda araŋ ma ŋwa hari hamey ra mo neeya: wo kulu kaŋ yaŋ gonda fata nda kobto, araŋ g'i ŋwa.
9Af alt, hvad der lever i Vandet, må spise følgende: Alt, hvad der har Finner og Skæl, må I spise.
10 Amma wo kulu kaŋ yaŋ sinda fata nda kobto, kulu araŋ ma s'i ŋwa. I ga harram araŋ se.
10Men intet, der ikke har Finner og Skæl, må I spise; det skal være eder urent.
11 Curo kaŋ ga halal kulu, i yadda araŋ m'a ŋwa.
11Alle rene Fugle må I spise.
12 Amma wo kaŋ yaŋ araŋ si ŋwa neeya: Zeeban da kaaw, da gaadogo bi,
12Men følgende Fugle må I ikke spise: Ørnen, Lammegribben, Havørnen,
13 da gabu nda nga dumi kulu,
13Glenten, de forskellige Arter af Falke,
14 da gaaru dumi kulu,
14alle de forskellige Arter af Ravne,
15 da taatagay, da jaamaaje, da tuutu, da gabu dumi kulu,
15Strudsen, Takmasfuglen, Mågen, de forskellige Arter af Høge,
16 da kuku kayna, da kuku beeri, da kuku kwaaray,
16Uglen, Hornuglen, Tinsjemetfuglen,
17 da bangu farka, da jeer'ize gabu, da kaaray wande,
17Pelikanen, Ådselgribben, Fiskepelikanen,
18 da waaliya, da koysa dumi kulu, da jillay, da cicibo.
18Storken, de forskellige Arter af Hejrer, Hærfuglen og Flagermusen.
19 Fatakoy kulu kaŋ gonda ce taaci ga harram araŋ se. I si ŋwa.
19Alt vinget Kryb skal være eder urent og må ikke spises.
20 Amma fatakoy kulu kaŋ ga halal, araŋ ga hin k'i ŋwa.
20Men alle rene Fugle må I spise.
21 Araŋ ma si ham kulu kaŋ bu nga boŋ se ŋwa. I yadda ni m'a no ni yawo kaŋ zumbu ni windo ra se a ma ŋwa, wala ni m'a neera mebaraw se. Amma nin wo jama hanno no Rabbi ni Irikoyo se. Ni ma si hincin ize hina nyaŋo wa ra.
21I må ikke spise noget selvdødt Dyr. Du kan give det til den fremmede inden dine Porte, at han kan spise det, eller du kan sælge det til en Udlænding. Thi du er et Folk, der er helliget HERREN din Gud. Du må ikke koge et Kid i dets Moders Mælk.
22 Ni ma si jaŋ ka zakka kaa ni fari albarka kulu ra, wo kaŋ ga fun fari jiiri ka koy jiiri.
22Du skal give Tiende af al din Afgrøde, der vokser på Marken, År for År;
23 Woodin banda, nango kaŋ Rabbi ni Irikoyo suuban ka naŋ nga maa ma goro a ra, noodin a jine no ni ga ni ntaaso zakka ŋwa. Ni ma konda ni reyzin hari wane, da ni jiyo wane, da ni kali da ni kurey hay-jiney mo koyne. Zama ni ma du ka dondon ka humburu Rabbi ni Irikoyo ni jirbey kulu.
23og for HERREN din Guds Åsyn, på det Sted, han udvælger til Bolig for sit Navn, skal du nyde Tienden af dit Korn, din Most og din Olie og de førstefødte af dit Hornkvæg og Småkvæg, for at du kan lære at frygte HERREN din Gud alle Dage.
24 Da fondo ga ku ni se mo, hala ni si du ka konda i kulu, zama nango kaŋ Rabbi ni Irikoyo ga suuban ka nga maa gorandi ga mooru ni se gumo, waati kaŋ Rabbi ni Irikoyo ga ni albarkandi, haŋ kaŋ ni ga te neeya:
24Men når Vejen er dig for lang, så du ikke kan bringe det derhen, eftersom det Sted, HERREN din Gud udvælger for der at stedfæste sit Navn, ligger for langt borte fra dig, fordi HERREN din Gud velsigner dig,
25 Ni ma zakka te nooru, ni m'a kunsum ka kond'a ni kamba ra, ka to nango kaŋ Rabbi ni Irikoyo suuban din do.
25så skal du gøre det i Penge og pakke Pengene ind og tage dem med og drage til det Sted, HERREN din Gud udvælger,
26 Noodin mo ni ma nooro no ka day hay kulu kaŋ ga kaan ni bina se, da yeeji no, wala feeji no, wala duvan*, wala baji, wala hay kulu kaŋ ni bina ga ba. Ni m'a ŋwa noodin Rabbi ni Irikoyo jine, ka farhã, nin da ni almayaaley.
26og du skal for Pengene købe alt, hvad dit Hjerte begærer, Hornkvæg og Småkvæg, Vin og stærk Drik og alt, hvad du har Lyst til, og nyde det der for HERREN din Guds Åsyn og være glad sammen med din Husstand.
27 Lawiti mo kaŋ go ni kwaara, ni ma si diny'a, zama nga wo sinda baa wala tubu ni banda.
27Og Leviten inden dine Porte må du ikke glemme; thi han har ikke Arvelod og Del som du.
28 Jiiri hinza kulu kubanta, ni ma jiiro din fari albarka zakka kulu kaa waani k'a jisi ni windo ra.
28Men hver Gang der er gået tre År, skal du tage al Tienden af din Afgrøde i det År og samle den inden dine Porte,
29 Lawiti mo, zama a sinda baa wala tubu ni banda, nga nda ce-yaw, da alatuumi, da wayboro kaŋ kurnye bu, kaŋ yaŋ go ni kwaara ra, i ma kaa ka ŋwa ka kungu. Zama Rabbi ni Irikoyo ma du ka ni albarkandi ni kambe goy kulu kaŋ ni ga te ra.
29så at Leviten, der jo ikke har Arvelod og Del som du, og den fremmede, den faderløse og Enken inden dine Porte kan komme og spise sig mæt deraf; det skal du gøre, for at HERREN din Gud må velsigne dig i al den Gerning, du tager dig for.