Zarma

Danish

Deuteronomy

5

1 Musa na Israyla kulu ce ka ne i se: Ya Israyla, wa hangan ka maa hin sanney da farilley kaŋ yaŋ ay ga salaŋ araŋ hangey ra hunkuna, hal araŋ m'i dondon ka haggoy k'i te.
1Moses kaldte hele Israel sammen og sagde til dem: Hør, Israel, de Anordninger og Lovbud, som jeg kundgør eder i Dag! Lær dem og hold dem omhyggeligt.
2 Rabbi iri Irikoyo sappe nda iri yongo Horeb ra.
2HERREN vor Gud sluttede en Pagt med os ved Horeb.
3 Sappa wo mo, Rabbi man'a te da iri kaayey, amma nda iri bumbey, iri wo kaŋ yaŋ iri kulu go ne da fundi hunkuna.
3Det var ikke med vore Fædre, HERREN sluttede den Pagt, men med os, vi, der i Dag er her til Stede, alle vi, der er i Live.
4 Rabbi salaŋ araŋ se me-da-me tondo boŋ, jinda fun danji bindo ra.
4Ansigt til Ansigt talede HERREN med eder på Bjerget ud fra Ilden.
5 (Waato din binde ay kay araŋ da Rabbi game ra, k'araŋ cabe Rabbi sanno. Zama araŋ go ga humburu danjo sabbay se, hal araŋ mana ziji ka kaaru tondo boŋ.) A ne araŋ se mo:
5Jeg stod dengang som Mellemmand mellem HERREN og eder og kundgjorde eder HERRENs Ord; thi I var bange for Ilden og turde ikke stige op på Bjerget.
6 «Ay no Rabbi ni Irikoyo, kaŋ kande nin ni ma fun Misira laabo ra, noodin tamtaray windo ra.
6Han sagde: Jeg er HERREN din Gud, som førte dig ud af Ægypten, af Trællehuset.
7 Ni ma si bara nda de-koy* waani fo, kal ay hinne.
7Du må ikke have andre Guder end mig.
8 Ni ma si te ni boŋ se himandi jabante, wala hay kulu himandi kaŋ go beena ra beene, wala haŋ kaŋ go ndunnya ra ganda, wala haŋ kaŋ go hari ra laabo se ganda.
8Du må ikke gøre dig noget udskåret Billede eller noget Afbillede af det, som er oppe i Himmelen eller nede på Jorden eller i Vandet under Jorden;
9 Ni ma si ni boŋ sumbal i jine, ni ma si may i se mo. Zama ay, Rabbi ni Irikoyo ya Irikoy cansekom no. Ay ga baaba laala bana izey gaa hala haamey da hangasi-hamey gaa, borey kaŋ yaŋ ga konna ay se.
9du må ikke tilbede eller dyrke det, thi jeg HERREN din Gud er en nidkær Gud, der indtil tredje og fjerde Led straffer Fædres Brøde på Børn af dem, som hader mig,
10 Ay ga baakasinay goy cabe mo hala banda-ka-zumbu zambar, borey kaŋ yaŋ ga ba ay k'ay lordey gana mo se.
10men i tusind Led viser Miskundhed mod dem, der elsker mig og holder mine Bud!
11 Ni ma si ze da Rabbi ni Irikoyo maa yaamo, zama Rabbi si bora kaŋ n'a maa ci yaamo guna sanda a sinda taali.
11Du må ikke misbruge HERREN din Guds Navn, thi HERREN lader ikke den ustraffet, der misbruger hans Navn!
12 Wa haggoy da fulanzamyaŋ zaaro zama ni m'a fay waani, mate kaŋ Rabbi ni Irikoyo na ni lordi nd'a.
12Tag Vare på Hviledagen, så du holder den hellig, således som HERREN din Gud har pålagt dig!
13 Jirbi iddu no ni ga taabi ka ni goyo kulu kubandi.
13I seks Dage skal du arbejde og gøre al din Gerning,
14 Amma zaari iyyanta ya fulanzamay hane no kaŋ ni ga haggoy Rabbi ni Irikoyo se. A ra ni ma si goy kulu te, nin wala ni ize aru, wala ni ize way, wala ni bannya, wala ni koŋŋa, wala ni yeeji, wala ni farka, wala ni alman fo kulu, wala ni ce-yaw kaŋ go ni windo ra. Zama ni bannya da ni koŋŋa, ngey mo ma fulanzam ni banda.
14men den syvende Dag skal være Hviledag for HERREN din Gud; da må du intet Arbejde udføre, hverken du selv, din Søn eller Datter, din Træl eller Trælkvinde, din Okse eller dit Æsel eller noget af dit Kvæg eller den fremmede inden dine Porte, for at din Træl og Trælkvinde kan hvile ud ligesom du selv.
15 Ni ma fongu mo mate kaŋ ni bumbo goro bannya Misira laabo ra. Amma Rabbi ni Irikoyo na ni kaa noodin da kambe gaabikooni, da kambe sallante mo. Woodin sabbay se mo no Rabbi ni Irikoyo na ni lordi ka ne ni ma haggoy da fulanzamay hano.
15Kom i Hu, at du selv var Træl i Ægypten, og at HERREN din Gud førte dig ud derfra med stærk Hånd og udstrakt Arm; det er derfor, HERREN din Gud har pålagt dig at fejre Hviledagen!
16 Ni ma ni baaba nda ni nya beerandi, sanda mate kaŋ cine Rabbi ni Irikoyo na ni lordi nd'a, zama ni aloomaro ma ku, ni ma goro nda baani mo laabo kaŋ Rabbi ni Irikoyo ga ni no din ra.
16Ær din Fader og din Moder, således som HERREN din Gud har pålagt dig, for at du kan få et langt Liv, og det må gå dig vel i det Land, HERREN din Gud vil give dig.
17 Ni ma si boro wi.
17Du må ikke slå ihjel!
18 Ni ma si zina.
18Du må ikke bedrive Hor!
19 Ni ma si zay.
19Du må ikke stjæle!
20 Ni ma si tangari seeda te ni gorokasin boŋ.
20Du må ikke sige falsk Vidnesbyrd imod din Næste!
21 Ni ma si ni gorokasin wando bini. Ni ma si ni gorokasin windi bini, wala a fari, wala a bannya, wala a koŋŋa, wala a yeejo, wala a farka, wala hay kulu kaŋ ga ti ni gorokasin wane.»
21Du må ikke begære din Næstes Hustru. Du må ikke attrå din Næstes Hus, hans Mark, hans Træl eller Trælkvinde, hans Okse eller Æsel eller noget, der hører din Næste til!
22 Sanney din binde, Rabbi n'i salaŋ araŋ jama kulu se noodin tondo boŋ. Jinda fun danjo bindo ra, da buro ra, da kubay bi tik ra. A n'i fe nda jinde bambata mo. A mana tonton i gaa. A n'i hantum mo tondi walhã hinka gaa k'i no ay se.
22Disse Ord talede HERREN til hele eders Forsamling på Bjerget ud fra Ilden, Skyen og Mulmet med vældig Røst uden at føje noget til; og han skrev dem op på to Stentavler og gav mig dem.
23 A ciya mo, waato kaŋ araŋ maa jinda kaŋ kaa ka fun kuba ra, araŋ di tondi beero mo kaŋ go ga di nda danji, kal araŋ kaa ka maan ay gaa, sanda araŋ kundey kulu jine borey da araŋ arkusey nooya.
23Men da I hørte Røsten, der lød ud fra Mørket, medens Bjerget stod i lys Lue, kom I, alle Overhovederne for eders Stammer og eders Ældste, hen til mig
24 Araŋ ne: «Guna, Rabbi iri Irikoyo na nga darza nda nga beera bangandi iri se. Iri maa a jinda mo kaŋ fun danjo bindo ra. Hunkuna iri di kaŋ Irikoy ga salaŋ Adam-ize se, bora go ga funa mo.
24og sagde: "Se, HERREN vor Gud har ladet os skue sin Herlighed og Storhed, og hans Røst har vi hørt ud fra Ilden; i Dag har vi oplevet, at Gud kan tale med Mennesker, uden at de dør.
25 Amma sohõ, ifo se no iri ga bu? Zama danji bambata wo g'iri ŋwa. Woodin banda, d'iri ye ka maa Rabbi iri Irikoyo jinda koyne, kulu iri ga bu.
25Men hvorfor skal vi dø? Thi denne vældige Ild vil fortære os; hvis vi skal blive ved at høre på HERREN vor Guds Røst, må vi dø!
26 Zama may no ka bara fundikooney kulu ra, kaŋ maa Irikoy fundikoono jinda go ga salaŋ ka fun danji bindi ra, danga mate kaŋ cine iri maa r'a, a koy go ga funa mo ka goro?
26Thi hvilken dødelig har nogen Sinde som vi hørt den levende Guds Røst ud fra Ilden og levet?
27 Ni ma koy ka maan ka maa hay kulu kaŋ Rabbi iri Irikoyo ga ne. Ni ma salaŋ iri se mo ka ci hay kulu kaŋ Rabbi iri Irikoyo ga ci ni se. Iri mo ga maa r'a k'a te.»
27Træd du hen og hør alt, hvad HERREN vor Gud siger; siden skal du så sige os alt, hvad HERREN vor Gud taler til dig, og vi skal høre det og gøre derefter."
28 Rabbi maa araŋ sanney jinde mo, waato kaŋ araŋ salaŋ ay se. Rabbi ne ay se: «Ay maa jama wo sanney jinda, wo kaŋ i salaŋ ni se. I sanney kulu kaŋ i ci ni se, i boori.
28Og da HERREN hørte, hvorledes I talte til mig, sagde han til mig: "Jeg har hørt, hvad dette Folk siger til dig, og alt, hvad de har sagt til dig, er ret;
29 Doŋ day i ma bara nda bine wo dumi ngey ra! I ma humburu ay, i m'ay lordey kulu gana mo duumi, zama i ma goro baani, ngey nda ngey izey hal abada!
29gid de alle Dage må have et sådant Hjerte, at de frygter mig og holder alle mine Bud, for at det må gå dem og deres Børn vel evindelig.
30 Ma ye i do ka ne i se: ‹Araŋ boro kulu ma ye araŋ kuuru-fuwey do.›
30Gå derfor hen og byd dem at vende tilbage til deres Telte;
31 Amma ni bumbo ciina ra, ni ma kay ne ay jarga. Ay mo ga salaŋ ni se ka ci lordey da hin sanney da farilley kulu kaŋ ni g'i dondonandi nd'ey. Ngey mo m'i goy te laabo kaŋ ay g'i no mayray hari din ra.»
31men bliv du stående her hos mig, så skal jeg kundgøre dig alle Budene, Anordningerne og Lovbudene, som du skal lære dem, og som de skal holde i det Land, jeg vil give dem i Eje!"
32 Araŋ binde, araŋ ma haggoy ka te mate kulu kaŋ Rabbi araŋ Irikoyo n'araŋ lordi nd'a. Araŋ ma si kamba ka koy kambe ŋwaari wala kambe wow haray.
32Gør derfor omhyggeligt således, som HERREN eders Gud har pålagt eder, uden at vige til højre eller venstre;
33 Amma araŋ ma fonda kaŋ Rabbi araŋ Irikoyo n'a araŋ lordi nd'a din kulu gana. Yaadin gaa no araŋ ga funa, araŋ ma goro baani, araŋ aloomaro ma ku mo laabo kaŋ araŋ ga du a mayray din ra.
33følg altid den Vej, som HERREN eders Gud har pålagt eder at gå, at I kan blive i Live og få det godt og leve længe i det Land,I skal tage i Besiddelse!