1 Kala Tir bonkoono Hiram na nga tamyaŋ donton Suleymanu do, zama nga maa i n'a didiji bonkooni a baabo nango ra, zama Hiram wo Dawda baako no duumi.
1Kongen i Tyrus Hiram sendte sine tjenere til Salomo, da han hadde fått høre at han var blitt salvet til konge i sin fars sted; for Hiram hadde alltid vært en venn av David.
2 Suleymanu binde donton Hiram do ka ne:
2Og Salomo sendte bud til Hiram og lot si:
3 «Ni bay kaŋ ay baaba Dawda mana du ka windi cina Rabbi nga Irikoyo maa se, wongey kaŋ yaŋ n'a windi kuray kulu sabbay se, hala Rabbi n'i kulu daŋ a mayra cire.
3Du vet at min far David ikke kunde bygge et hus for Herrens, sin Guds navn for de krigers skyld hvormed de hadde omringet ham, inntil Herren la dem under hans føtter.
4 Amma sohõ Rabbi ay Irikoyo n'ay no fulanzamay nangey kulu. Ay sinda ibare, balaaw mo si no kaŋ zumbu.
4Men nu har Herren min Gud gitt mig ro rundt omkring; det finnes ingen motstandere, og ingen ulykker truer.
5 A go mo, ay go ga ne ay ga windi cina Rabbi ay Irikoyo maa sabbay se, sanda mate kaŋ cine Rabbi na sanni te ay baaba Dawda se ka ne: ‹Ni izo kaŋ ay ga daŋ karga boŋ ni nango ra, nga no ga windo cina ay maa sabbay se.›
5Derfor tenker jeg nu på å bygge et hus for Herrens, min Guds navn, således som Herren sa da han talte således til min far David: Din sønn, som jeg vil sette på din trone i ditt sted, han skal bygge huset for mitt navn.
6 Sohõ binde, kala ni ma lordi ka ne i ma sedre tuuri nyayaŋ beeri Liban ra ka kande ay se. Ay tamey mo ga goro ni tamey banda. Ay ga ni tamey sufuray nooro no mate kaŋ ni ci kulu. Zama ni bay kaŋ iri do sinda boro kaŋ ga waani tuuri beeriyaŋ sanda Zidonancey cine.»
6Så byd nu at de skal hugge sedrer for mig på Libanon, så skal mine tjenere være med dine tjenere, og lønnen til dine tjenere vil jeg gi dig efter som du selv bestemmer; for du vet at det ikke finnes nogen blandt oss som skjønner sig så godt på å hugge trær som sidonierne.
7 A ciya binde, waato kaŋ Hiram maa Suleymanu sanney, a farhã gumo ka ne: «Hunkuna i ma Rabbi sifa, nga kaŋ na Dawda no ize laakalkooni dumi bambata wo boŋ.»
7Da Hiram mottok dette budskap fra Salomo, blev han meget glad, og han sa: Lovet være Herren idag, som har gitt David en vis sønn og satt ham over dette store folk!
8 Hiram ye ka donton Suleymanu gaa koyne ka ne: «Ay maa sanney kaŋ ni donton ay gaa. Ay mo ga ni muraadu kulu feeri ni se sedre bundu nda sipres* bundu do haray.
8Og Hiram sendte bud til Salomo og lot si: Jeg har mottatt det budskap du har sendt mig; jeg skal i alle måter gjøre som du ønsker med sedertrærne og cypresstrærne.
9 Ay tamey ga zulli nd'ey ka fun Liban boŋ ka koy teeko do. Ay ma ne i ma te doyandi, i ma teeku haro gana kal a ma to nango kaŋ ni ga ci ay se, ya naŋ i m'i feeri noodin. Ni mo m'i ta. Ni g'ay muraadu feeri mo, k'ay almayaaley no ŋwaari.»
9Mine tjenere skal føre dem fra Libanon ned til havet, og jeg vil la dem legge i flåter på havet og føre til det sted du vil sende mig bud om, og la dem ta fra hverandre der, og så lar du dem hente. Men så må du gjøre det jeg ønsker, og la mig få fødevarer til mitt hus.
10 Hiram binde na Suleymanu no sedre da sipres bundu mate kulu kaŋ a ga ba me.
10Og Hiram lot Salomo få sedertrær og cypresstrær, så meget som han ønsket.
11 Suleymanu mo na Hiram no alkama tono zambar waranka, da ji kaŋ i gabu tono waytaaci, a almayaalo ŋwaari. Yaadin no Suleymanu soobay ka Hiram no jiiri ka kaa jiiri.
11Og Salomo gav Hiram tyve tusen kor hvete til føde for hans hus og tyve kor olje av støtte oliven; så meget gav Salomo Hiram år efter år.
12 Rabbi mo na Suleymanu no laakal sanda mate kaŋ cine a na alkawlo sambu d'a a se. Laakal kanay mo go Hiram nda Suleymanu game ra. I boro hinka binde gonda amaana care se.
12Herren gav Salomo visdom, således som han hadde lovt ham; og det var fred mellem Hiram og Salomo, og de gjorde en pakt med hverandre.
13 Bonkoono Suleymanu binde na borey ce doole Israyla kulu ra, boro zambar waranza.
13Og kong Salomo uttok pliktarbeidere av hele Israel, og pliktarbeiderne var tretti tusen mann.
14 A n'i donton Liban, boro zambar way handu kulu sata. Handu fo i go Liban, handu hinka i go fu. Adoniram mo no ga ti doole goy-izey jine funa.
14Dem sendte han skiftevis til Libanon, ti tusen om måneden; en måned var de på Libanon og to måneder hjemme. Adoniram hadde opsyn med pliktarbeiderne.
15 Suleymanu gonda boro zambar wayye kaŋ ga jaraw sambu, da boro zambar wahakku kaŋ ga tondi hanse tondi kuukey ra,
15Salomo hadde sytti tusen bærere og åtti tusen stenhuggere på fjellene,
16 kaŋ yaŋ waana laabukoy beeri cindey kaŋ go goyey boŋ, i boro zambar hinza nda zangu hinza, kaŋ goono ga goy-teerey may.
16foruten arbeidsformennene, som var tre tusen og tre hundre i tallet; de rådet over de folk som utførte arbeidet.
17 Bonkoono na lordi te koyne, i na tondi beeriyaŋ fansi kaŋ yaŋ gonda nooru gumo, zama i ma windo ganda daba sintin da tondi jabanteyaŋ.
17Og kongen bød at de skulde bryte store og kostbare stener, så grunnvollen til huset kunde legges ned med huggen sten.
18 Suleymanu cinakoy, da Hiram waney, da Gebalancey mo, ngey no ka tondey hanse. I na bundey da tondey soola-soola zama windo cinayaŋ se.
18Og Salomos bygningsmenn og Hirams bygningsmenn og giblittene* hugg dem til og gjorde i stand både stokkene og stenene som huset skulde bygges av. / {* ESK 27, 9.}