1 Ay guna kal ay di Feej'izo goono ga kay Sihiyona* tondo boŋ, a banda mo boro zambar zangu nda zambar waytaaci cindi taaci go kaŋ yaŋ gonda a maa d'a Baabo maa hantumante ngey sukutey gaa.
1Og jeg så, og se, Lammet stod på Sions berg, og med det hundre og fire og firti tusen, som hadde dets navn og dets Faders navn skrevet på sine panner.
2 Ay maa jinde fo beena ra sanda hari zuru boobo kosongu cine no, sanda beene dunduyaŋ bambata kosongu cine. Jinda kaŋ ay maa go sanda moolo beeri wane, waati kaŋ mollo karkoy ga ngey mooley kar.
2Og jeg hørte en røst fra himmelen som lyden av mange vann og som lyden av en sterk torden, og røsten jeg hørte, var som av harpespillere som spilte på sine harper.
3 I goono ga baytu taji te karga jine, da fundikooni taaca din jine da arkusey jine mo. Boro si no kaŋ ga bayto din dondon kala ngey boro zambar zangu nda zambar waytaaci cindi taaca din kaŋ yaŋ Irikoy fansa ndunnya ra.
3Og de sang en ny sang for tronen og for de fire livsvesener og de eldste, og ingen kunde lære sangen uten de hundre og fire og firti tusen, de som er kjøpt fra jorden.
4 Ngey no ga ti borey kaŋ yaŋ mana ngey boŋ ziibandi wayborey do, zama arwasu ciray yaŋ no. Ngey no ga Feej'izo gana naŋ kulu kaŋ a ga koy. A na woodin yaŋ fansa borey ra i ma ciya boŋ-jina Irikoy da Feej'izo se.
4Disse er de som ikke har gjort sig urene med kvinner; for de er som jomfruer. Disse er de som følger Lammet hvor det går. Disse er kjøpt fra menneskene til en førstegrøde for Gud og Lammet,
5 I meyey ra mo i mana tangari gar bo, i sinda taali fo kulu.
5og i deres munn er ikke funnet løgn; for de er uten lyte.
6 Ay di malayka fo mo goono ga deesi beene batama bindo ra. A gonda Baaru Hanno, hal abada wane, kaŋ a ga fe ndunnya gorokoy se, dumi kulu, da kunda kulu, da deene kulu da jama kulu ra.
6Og jeg så en annen engel flyve under det høieste av himmelen, som hadde et evig evangelium å forkynne for dem som bor på jorden, og for hver ætt og stamme og tunge og folk,
7 A goono ga ci nda jinde beeri ka ne: «Wa humburu Irikoy, k'a no darza, zama a ciito saaya to. Wa sududu a se, nga kaŋ na beene, da ganda, da teeko da hari-moy te.»
7og han sa med høi røst: Frykt Gud og gi ham ære! for timen for hans dom er kommet; og tilbed ham som gjorde himmelen og jorden og havet og vannkildene!
8 Kala malayka fo mo, ihinkanta n'a banda gana. A goono ga ne: «A kaŋ! Babila* beero kaŋ! nga kaŋ na ndunnya dumey kulu daŋ i ma haŋ futay duvaŋo* gaa, nga zina teeyaŋ wano.»
8Og atter en annen engel fulgte efter og sa: Falt, falt er Babylon, den store, som har gitt alle folk å drikke av sitt horelevnets vredesvin.
9 Kala malayka fo mo, ihinzanta n'i banda gana. A goono ga ci nda jinde beeri ka ne: «Boro kulu kaŋ sududu alman laala nda nga himando se, a n'a seeda ta mo nga sukuto wala a kamba gaa,
9Og atter en tredje engel fulgte efter dem og sa med høi røst: Dersom nogen tilbeder dyret og dets billede og tar merket på sin panne eller i sin hånd,
10 bora din koy ga Irikoy futay duvaŋo haŋ, wo kaŋ i dooru a dukuri gaasiya ra, i man'a gaabo zabu mo. I ga bora din gurzugandi nda danji da sufar* malayka hanney nda Feej'izo jine.
10da skal også han drikke av Guds vredes-vin, som er skjenket ublandet i hans harmes beger, og han skal pines med ild og svovel for de hellige englers og for Lammets øine,
11 I gurzugay dullo mo ga ciciri ka ziji hal abada abadin. I sinda fulanzamay mo cin da zaari, ngey kaŋ yaŋ ga sududu alman laala nda nga himando se, da boro kulu kaŋ n'a maa seeda ta mo.
11og røken av deres pine stiger op i all evighet, og de har ikke hvile dag eller natt de som tilbeder dyret og dets billede, og hver den som tar dets navns merke.
12 Hanantey suuro neeya: ngey kaŋ yaŋ ga Irikoy lordey da Yesu cimi fonda gana.»
12Her er de helliges tålmodighet, de som holder Guds bud og Jesu tro.
13 Ay maa jinde fo koyne beena ra kaŋ ne: «Ma woone hantum: Albarkanteyaŋ no buukoy kaŋ yaŋ ga bu Rabbi ra za sohõ. Oho, Biya ci, hal i ma fulanzam ngey taabo gaa, zama i goyey go g'i gana.»
13Og jeg hørte en røst fra himmelen si: Skriv: Salige er de døde som dør i Herren herefter! Ja, sier Ånden, de skal hvile fra sitt arbeid; for deres gjerninger følger med dem.
14 Ay guna kal ay di buru kwaaray fo. Buro din boŋ mo ay di boro fo goono ga goro kaŋ ga hima boro ize. A boŋo gaa mo a gonda wura koytaray fuula, candi kaŋ ga kaan go mo a kambe ra.
14Og jeg så, og se, en hvit sky, og på skyen satt en som var lik en menneskesønn, og på sitt hode hadde han en gullkrone og i sin hånd en skarp sigd.
15 Kala malayka fo mo kaa ka fun fuwo kaŋ ra i ga sududu Irikoy se. A kuuwa nda jinde beeri nga kaŋ goono ga goro buro boŋ din gaa ka ne: «Ni cando salle ka heemar albarka wi, zama wiyaŋo alwaato to, zama ndunnya dum'izey nin.»
15Og en annen engel kom ut av templet og ropte med høi røst til ham som satt på skyen: Send ut din sigd og høst! Timen til å høste er kommet; for høsten på jorden er overmoden.
16 Nga kaŋ goono ga goro buro boŋ mo na nga cando daŋ ndunnya ra. I na ndunnya dum'izey wi mo.
16Og han som satt på skyen, lot sin sigd gå over jorden, og jorden blev høstet.
17 Kala malayka fo mo kaa ka fun fuwo kaŋ ra i ga sududu Irikoy se kaŋ go beena ra. Nga mo gonda candi kaano.
17Og en annen engel kom ut av templet i himmelen og hadde en skarp sigd han også.
18 Malayka fo mo kaa ka fun sargay feema do haray, kaŋ gonda dabari danji boŋ. Kal a na candi-kaano-koyo ce nda jinde beeri ka ne: «Ma ni candi kaana salle ka ndunnya reyzin* nya izey margu, zama i izey nin.»
18Og ennu en annen engel kom ut fra alteret, og han hadde makt over ilden, og ropte med høi røst til ham som hadde den skarpe sigd: Send ut din skarpe sigd og høst druene av vintreet på jorden! for dets bær er modne.
19 Kala malayka na nga cando daŋ ndunnya ra. A na ndunnya reyzin izey kaŋ go ndunnya ra wi, k'i gusam reyzin kankamyaŋ nangu bambata ra, Irikoy futa wano.
19Og engelen lot sin sigd gå over jorden og avhøstet vintreet på jorden og kastet frukten i Guds vredes store vinperse.
20 I na kankamyaŋ nango taamu-taamu mo birno banda. Kuri mo fun kankamyaŋ nango ra ka kaa hala bariyey kaasijey gaa, a salleyaŋ mo to hala kilometar zangu hinza.
20Og vinpersen blev trådt utenfor byen, og det gikk blod ut av vinpersen like til bislene på hestene, så langt som tusen og seks hundre stadier.