¹ Yehu mayra jiiri iyyanta ra no Yehowasa te bonkooni. A may mo jiiri waytaaci Urusalima ra. A nyaŋo maa Zibiyan Beyer-Seba boro no.

¹I Jehus sjunde regeringsår blev Joas konung, och han regerade fyrtio år i Jerusalem. Hans moder hette Sibja, från Beer-Seba.

² A fundo jirbey kulu kaŋ ra Alfa Yehoyda n'a dondonandi, Yehowasa na haŋ kaŋ ga saba te Rabbi diyaŋ gaa.

²Och Joas gjorde vad rätt var HERRENS ögon, så länge han levde, prästen Jojada hade varit hans lärare.

³ Amma tudey boŋ sududuyaŋ nangey go no, i man'i ganandi. Hala ka kaa sohõ borey ga sargay salleyaŋ te ka duguyaŋ ton tudey boŋ sududuyaŋ nangey ra.

³Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, utan folket fortfor att frambära offer och tända offereld på höjderna.

⁴ Yehowasa mo ne alfagey se: «Nooru kulu kaŋ hanante no, wo kaŋ i kande Rabbi windo ra, haŋ kaŋ i dake boro kulu boŋ a ma bana, da nooro kaŋ boro kulu ga kande bine baakasinay sabbay se Rabbi windo ra,

⁴Och Joas sade till prästerna: »Alla penningar vilka såsom heliga gåvor inflyta till HERRENS hus, gångbara penningar, sådana som utgöra lösen för personer, efter det värde som för var och en bestämmes, och alla penningar som någon av sitt hjärta manas att bära till HERRENS hus,

⁵ kala alfagey m'a ta, boro kulu nga cora gaa. I ma nangu kaŋ fuwo kortu hanse, sanda naŋ kaŋ i gar a kortu kulu.»

⁵dem skola prästerna taga emot, var och en av sina bekanta, och de skola därmed sätta i stånd vad som är förfallet på HERRENS hus, överallt där något förfallet finnes.»

⁶ Amma a ciya, bonkoono Yehowasa jiiri waranka cindi hinzanta ra, alfagey mana fuwo kortimey hanse ka ban.

⁶Men i konung Joas' tjugutredje regeringsår hade prästerna ännu icke satt i stånd vad som var förfallet på huset.

⁷ Kala Bonkoono Yehowasa na Alfa Yehoyda da alfaga cindey ce ka ne i se: «Ifo se no araŋ mana fuwo kortimey hanse me? Sohõ mo, araŋ ma si filla ka nooru ta araŋ corey gaa amma araŋ m'a no fuwo hanseyaŋ se.»

⁷Då kallade konung Joas till sig prästen Jojada och de övriga prästerna och sade till dem: »Varför sätten I icke i stånd vad som är förfallet på huset? Nu fån I icke längre taga emot penningar av edra bekanta, utan I skolen lämna dem ifrån eder till det som är förfallet på huset.»

⁸ Alfagey yadda kaŋ ngey si filla ka nooru ta jama gaa, i ne ngey si fuwo kortimey hanse mo.

⁸Och prästerna samtyckte till att icke taga emot penningar av folket, och ej heller befatta sig med att sätta i stånd vad som var förfallet på huset.

⁹ Amma Alfa Yehoyda na sundurku sambu ka fune te a me daabirjo gaa. A n'a jisi sargay feema jarga, kambe ŋwaari haray, naŋ kaŋ borey ga furo Rabbi windo ra. Alfagey mo kaŋ yaŋ ga meyo batu na noorey kulu kaŋ borey kande Rabbi windo ra daŋ a ra.

⁹Då tog prästen Jojada en kista och borrade ett hål på locket och ställde den bredvid altaret, på högra sidan, när man går in i HERRENS hus. Och prästerna som höllo vakt vid tröskeln lade dit alla penningar som inflöto till HERRENS hus.

¹⁰ A ciya mo, alwaato kaŋ i di sundurko gonda nooru boobo a ra, kala bonkoono hantumkwa da alfaga beero ga kaaru k'a margu-margu zalifontoyaŋ ra. I na nooru kaŋ i gar Rabbi windo ra lasaabu.

¹⁰Men så snart de då märkte att mycket penningar fanns i kistan, gick konungens sekreterare ditupp jämte översteprästen, och de knöto in och räknade sedan de penningar som funnos i HERRENS hus.

¹¹ Nooro kaŋ i neesi mo, i n'a daŋ borey kaŋ ga goy te kambe ra, ngey kaŋ yaŋ ga Rabbi windo goyo haggoy. I na sacey da cinakoy bana kaŋ yaŋ ga Rabbi windo goyo te,

¹¹Därefter överlämnades de uppvägda penningarna åt de män som förrättade arbete såsom tillsyningsmän vid HERRENS hus, och dessa betalade ut dem åt de timmermän och byggningsmän som arbetade på HERRENS hus,

¹² da cinakoy da tondi jabukoy, da zama i ma kataakuyaŋ day mo, da tondi jabante yaŋ, kaŋ i ga Rabbi windo kortimey hanse nd'a. Zama hay kulu kaŋ i gond'a muraadu, i m'a nooro bana,

¹²och åt murarna och stenhuggarna, så ock till inköp av trävirke och huggen sten för att sätta i stånd vad som var förfallet på HERRENS hus, korteligen, till alla utgifter för att sätta huset i stånd.

¹³ Amma nooro kaŋ jama kande Rabbi windo ra, i mana nzarfu gaas'izey te d'a, wala fitilla hanseyaŋ hari, wala taasayaŋ wala hilliyaŋ, wala wura jinayyaŋ, wala nzarfu wane Rabbi windo ra.

¹³Men man gjorde inga silverfat för HERRENS hus, ej heller knivar, skålar, trumpeter eller andra föremål av guld eller av silver, för de penningar som inflöto till HERRENS hus,

¹⁴ Zama i na woodin no borey kaŋ yaŋ ga goy se, i ma Rabbi windo hanse d'a.

¹⁴utan man gav dem åt arbetarna, och dessa satte därför HERRENS hus i stånd.

¹⁵ Amma nooro kaŋ i no borey se zama ngey ma goy-teerey bana nd'a, boro kulu man'a lasaabo hã, zama i go ga ngey goyo te da naanay.

¹⁵Och man höll icke någon räkenskap med de män åt vilka penningarna överlämnades, för att de skulle giva dem åt arbetarna, utan de fingo handla på heder och tro.

¹⁶ Taali se sargayey nooru nda zunubi se sargayey nooru, i mana kand'ey Rabbi windo ra mo, zama alfagey wane no.

¹⁶Men skuldoffers- och syndofferspenningarna gingo icke till HERRENS hus utan tillföllo prästerna.

¹⁷ Alwaati din Suriya bonkoono Hazayel kaaru ka wongu nda Gat kwaara, a n'a ŋwa mo. Koyne, Hazayel na mo ye ka ne nga ga koy Urusalima.

¹⁷På den tiden drog Hasael, konungen i Aram, upp och belägrade Gat och intog det, därefter ställde Hasael sitt tåg upp mot Jerusalem.

¹⁸ Kala Yahuda bonkoono Yehowasa na jinay hanantey kulu sambu, wo kaŋ yaŋ a kaayey Yehosafat da Yehoram da Ahaziya, Yahuda bonkooney jisi nangu waani, hala nda nga din wane jinay hanantey da wura kulu kaŋ i gar Rabbi windo jisiyaŋ nango ra, da bonkoono waney ra. A n'i samba Suriya bonkoono Hazayel se, nga mo tun ka fay da Urusalima.

¹⁸Då tog Joas, Juda konung, allt vad hans fäder Josafat, Joram och Ahasja, Juda konungar, hade helgat åt HERREN, och vad han själv hade helgat åt HERREN, och allt guld som fanns i skattkamrarna i HERRENS hus och i konungshuset, och sände det till Hasael, konungen i Aram, och då lämnade denne Jerusalem i fred.

¹⁹ Yowasa goy cindey da haŋ kaŋ a te kulu mo, manti i n'i hantum Yahuda bonkooney baaru tira ra bo?

¹⁹Vad nu mer är att säga om Joas och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.

²⁰ Kal a tamey murte a gaa. I na munaficitaray te ka Yowasa kar Millo kwaara, fonda kaŋ ga koy Silla boŋ.

²⁰Och hans tjänare uppreste sig och sammansvuro sig och dräpte Joas i Millobyggnaden, som sträcker sig ned mot Silla.

²¹ Zama Yezakur Simeyat izo nda Yehozabad Somer izo n'a kar kal a bu. I n'a fiji nga kaayey banda Dawda birno ra. A izo Amaziya te bonkooni a nango ra.

²¹Det var hans tjänare Josakar, Simeats son, och Josabad, Somers son, som slogo honom till döds. Och man begrov honom hos hans fäder i Davids stad. Och hans son Amasja blev konung efter honom