1 Dawda ye ka Israyla suubanantey kulu margu, ngey boro zambar waranza.
1Åter församlade David allt utvalt manskap i Israel, trettio tusen man.
2 Dawda ye ka tun koyne, ka borey kulu kaŋ yaŋ go nga banda Baal-Yahuda ra sambu. A koy zama nga ma Irikoy sundurko sambu noodin, sundurko kaŋ i g'a ce d'a maa, kaŋ ga ti Rabbi Kundeykoyo maa, nga kaŋ go ga goro ciiti malaykey* game ra.
2Och David bröt upp och drog åstad med allt sitt folk ifrån Baale-Juda, för att därifrån föra upp Guds ark, som hade fått sitt namn efter HERREN Sebaot, honom som tronar på keruberna.
3 I na Irikoy sundurko dake torko taji fo boŋ. I n'a kaa Abinadab windo ra kaŋ go Jibeya. Uzza nda Ahiyo mo, kaŋ yaŋ ga ti Abinadab izey goono ga torko tajo boy.
3Och de satte Guds ark på en ny vagn och förde den bort ifrån Abinadabs hus på höjden; och Ussa och Ajo, Abinadabs söner, körde den nya vagnen.
4 I n'a kaa Abinadab windo ra, kaŋ go Jibeya ra, nga nda Irikoy sundurko. Ahiyo mo bisa ka furo Irikoy sundurko jine.
4Så förde de Guds ark bort ifrån Abinadabs hus på höjden, och följde själva med, och Ajo gick därvid framför arken.
5 Dawda nda Israyla dumo kulu mo fooru Rabbi jine da dooni jinay dumi kulu kaŋ i ga te da sipres* bundu, da gurumi, da moolo, da haray, da gooje, da can-caŋ yaŋ.
5Och David och hela Israels hus fröjdade sig inför HERREN, med allahanda instrumenter av cypressträ, med harpor, psaltare, pukor, skallror och cymbaler.
6 Saaya kaŋ cine i to Nakon karayaŋ gangano do, kala Uzza na nga kambe salle Irikoy sundurko do haray k'a di, zama hawey ga ba k'a zeeri.
6Men när de kommo till Nakonslogen, räckte Ussa ut sin hand mot Guds ark och fattade i den, ty oxarna snavade.
7 Kala Rabbi futa koroŋ Uzza boŋ k'a kar noodin a kawla sabbay se. A bu no noodin Irikoy sundurko jarga.
7Då upptändes HERRENS vrede mot Ussa, och Gud slog honom där för hans förseelse, så att han föll ned död där vid Guds ark.
8 Dawda bina tun zama Rabbi futa zumbu Uzziya boŋ. Kal a ne nango din se Perez-Uzza hala ka kaa sohõ.
8Men det gick David hårt till sinne att HERREN så hade brutit ned Ussa; och han kallade det ställe Peres-Ussa, såsom det heter ännu i dag.
9 Dawda binde humburu Rabbi han din hane ka ne: «Mate no i ga te d'a hala Irikoy sundurko ma kaa ay do?»
9Och David betogs av sådan fruktan för HERREN på den dagen, att han sade: »Huru skulle jag töras låta HERRENS ark komma till mig?»
10 Dawda binde mana yadda i ma Rabbi sundurko sambu ka kande nga do birno ra. Amma Dawda kamba nd'a ka kond'a Obed-Edom, Jitti bora windo ra.
10Därför ville David icke låta flytta in HERRENS ark till sig i David stad, utan lät sätta in den i gatiten Obed-Edoms hus.
11 Rabbi sundurko mo goro Obed-Edom, Jitti bora windo ra handu hinza. Rabbi na Obed-Edom da nga windo kulu albarkandi mo.
11Sedan blev HERRES ark kvar i gatiten Obed-Edoms hus i tre månader; men HERREN välsignade Obed-Edom och hela hans hus.
12 I na woodin baaro dede bonkoono Dawda se ka ne: «Rabbi na Obed-Edom windo da hay kulu kaŋ ga ti a wane albarkandi Irikoy sundurko sabbay se». Dawda binde koy ka Irikoy sundurko sambu Obed-Edom windo ra ka kand'a nga birno ra da farhã.
12När det nu blev berättat för konung David att HERREN hade välsignat Obed-Edoms hus och allt vad han hade, för Guds arks skull, då gick David åstad och hämtade Guds ark ur Obed-Edoms hus upp till Davids stad under jubel.
13 A ciya binde, waato kaŋ Rabbi sundurko sambukoy jin ka ce me daara iddu te diraw ra, Dawda na yeeji nda handayze kaŋ ga naasu dumbu, k'i te sargay.
13Och när de som buro HERRENS ark hade gått sex steg framåt, offrade han en tjur och en gödkalv.
14 Dawda binde gaan Rabbi jine nda nga gaabo kulu. Dawda go ga daabu nda lin* kwaay kwaaray.
14Själv dansade David med all makt inför HERREN, och därvid var David iklädd en linne-efod.
15 Yaadin no Dawda nda Israyla dumo kulu kande Rabbi sundurko nd'a, i go ga kuuwa ka hilliyaŋ kar.
15Så hämtade David och hela Israel HERRENS ark ditupp under jubel och basuners ljud.
16 A ciya binde, waato kaŋ Rabbi sundurko furo Dawda birno ra, kala Sawulu ize wayo Mikal niigaw fuwo funa gaa ka di Bonkoono Dawda go ga sar ka gaan Rabbi jine. A binde donda Dawda nga bina ra.
16När då HERRENS ark kom in i Davids stad, blickade Mikal, Sauls dotter, ut genom fönstret, och när hon såg konung David hoppa och dansa inför HERREN fick hon förakt för honom i sitt hjärta.
17 I furo nda Rabbi sundurko k'a jisi nga nango ra, kuuru-fuwo kaŋ Dawda sinji a se din bindo ra. Dawda na sargay kaŋ i ga ton yaŋ, da saabuyaŋ sargayyaŋ mo te Rabbi jine.
17Sedan de hade fört HERRENS ark ditin, ställde de den på dess plats i tältet som David hade slagit upp åt den; och därefter offrade David brännoffer inför HERREN, så ock tackoffer.
18 Saaya kaŋ Dawda na sargay kaŋ i ga ton nda saabuyaŋ sargayey te ka ban, a na albarka gaara jama se Rabbi Kundeykoyo maa ra.
18När David hade offrat brännoffret och tackoffret välsignade han folket i HERREN Sebaots namn.
19 Jama kulu ra mo, danga Israyla jama kulu nooya, alborey da wayborey kulu, a na buuru tafay nda ham dumbari nda reyzin* takula no i afo kulu se. Borey kulu mo tun ka koy ngey kwaara.
19Och åt allt folket, åt var och en i hela hopen av israeliter, både man och kvinna, gav han en kaka bröd, ett stycke kött och en druvkaka. Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt.
20 Waato din gaa Dawda mo ye fu zama nga ma albarka gaara nga almayaaley se. Sawulu ize wayo, Mikal binde fatta zama nga ma Dawda kubay. A ne a se: «Man Israyla bonkoono darza himandi hunkuna, kaŋ a na nga tugari feeri hunkuna nga bannyey da koŋŋey jine? Sanda mate kaŋ cine boro yaamey ga ngey tugarey feeri nd'a, haawi s'i di mo!»
20Men när David kom tillbaka för att hälsa sitt husfolk, gick Mikal, Sauls dotter, ut emot honom och sade: »Huru härlig har icke Israels konung visat sig i dag, då han i dag har blottat sig för sina tjänares tjänstekvinnors ögon, såsom löst folk plägar göra!»
21 Dawda ne Mikal se: «Ay n'a te Rabbi jine no, nga kaŋ n'ay suuban k'ay daŋ jina ni baaba nda nga windo kulu boŋ, zama nga m'ay ciya jine boro Rabbi jama boŋ, kaŋ ga ti Israyla. Woodin se no ay gaan Rabbi jine.
21Då sade David till Mikal: »Inför HERREN, som har utvalt mig framför din fader och hela hans hus, och som har förordnat mig till furste över HERRENS folk, över Israel -- inför HERREN fröjdade jag mig.
22 Kal ay ma ye k'ay boŋ kaynandi ka bisa yaadin cine koyne, ay ma kayna mo ay boŋ diyaŋ gaa. Amma koŋŋey kaŋ yaŋ ni ci din do haray, ay ga du darza.»
22Dock kände jag mig rätteligen för ringa till detta, ja, jag var i mina ögon allt för låg därtill. Skulle jag då söka ära hos tjänstekvinnorna, om vilka du talade?»
23 Sawulu ize wayo Mikal mo mana du ize kal a bu.
23Och Mikal, Sauls dotter, fick inga barn, så länge hon levde.