¹ Wa maa sanni woone, Ya araŋ Basan haw nyaŋey kaŋ go Samariya tondo ra, Kaŋ yaŋ goono ga talkey kankam, ka alfukaarey tutubu. Araŋ kaŋ yaŋ ga ne araŋ kurnyey se: «Wa kande, iri ma haŋ.»

¹Hören detta ord, I Basans-kor på Samarias berg, I som förtrycken de arma och öven våld mot de fattiga, I som sägen till edra män: »Skaffen hit, så att vi få dricka.»

² Rabbi, Koy Beero ze nga hananyaŋo boŋ ka ne: «Guna, jirbey go kaa araŋ gaa kaŋ i g'araŋ ku da gwatiyaŋ, Araŋ banda kaŋ cindi mo, i g'i ku da hari ham darbey.

²Herren, HERREN har svurit vid sin helighet: Se, dagar skola komma över eder, då man skall hämta upp eder med metkrokar och eder sista kvarleva med fiskkrokar.

³ Araŋ ga fatta birni cinarey kortimey ra, Araŋ boro kulu ga koy nga jine sap-sap. Araŋ ga kaŋ Hermon ra mo.» Yaadin no Rabbi ci.

³Då skolen I söka eder ut, var och en genom närmaste rämna i muren, och eder Harmonsbild skolen I då kasta bort, säger HERREN.

⁴ «Wa kaa Betel ka soobay ka asariya daaru, Wa kaa Jilgal ka taali boobo te. Wa kande araŋ sargayey* susubay kulu, Araŋ zakka mo jirbi hinza-hinza kulu.

⁴Kommen till Betel och bedriven eder synd till Gilgal och bedriven än värre synd; frambären där på morgonen edra slaktoffer, på tredje dagen eder tionde.

⁵ Wa kande saabuyaŋ sargayyaŋ kaŋ ra i na dalbu diibi, Wa bine yadda sargayyaŋ fe, W'i baaro say-say, zama woodin no ga kaan araŋ se, Ya araŋ Israyla izey.» Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci.

⁵Förbrännen syrat bröd till lovoffer, lysen ut och kungören frivilliga offer. Ty sådant älsken I ju, I Israels barn, säger Herren, HERREN.

⁶ «Ay mo, ay naŋ hinjey ma kwaaray araŋ kwaarey kulu ra, }waari mo ma jaŋ araŋ nangey kulu ra. Kulu nda yaadin araŋ mana ye ka kaa ay do.» Yaadin no Rabbi ci.

⁶Jag lät eder gå med tomma munnar i alla edra städer, jag lät eder sakna bröd på alla edra orter. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.

⁷ «Ay na beene hari ganji araŋ se za heemar ga cindi handu hinza a ma to. Ay naŋ mo hari ma kaŋ kwaara fo boŋ, Afo mo hari ma si kaŋ a boŋ. Hari kaŋ fari fo ra, Fari fo mo, kaŋ haro mana to a ra, a ma lakaw.

⁷Jag förhöll regnet för eder, när ännu tre månader återstodo till skördetiden; jag lät det regna över en stad, men icke över en annan; en åker fick regn, men en annan förtorkades, i det att regn icke kom därpå.

⁸ Yaadin mo no a go, kwaara hinka wala ihinza na ngey gaa candi ka ye kwaara fo do zama ngey ma hari haŋ, i si yesi mo. Kulu nda yaadin araŋ mana ye ka kaa ay do.» Yaadin no Rabbi ci.

⁸Ja, två, tre städer måste stappla bort till en och samma stad för att få vatten att dricka, utan att de ändå kunde släcka sin törst. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.

⁹ «Ay n'araŋ kar da haw konno da bunkusyaŋ, Araŋ tuur'ize kaley d'araŋ reyzin* kaley da jeejay* tuurey da zeytun* nyaŋey, do n'i ŋwa. Kulu nda yaadin araŋ mana ye ka kaa ay do.» Yaadin no Rabbi ci.

⁹Jag slog eder säd med sot och rost; edra många trädgårdar och vingårdar, edra fikonträd och olivträd åto gräsgnagarna upp. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.

¹⁰ «Ay na balaaw samba araŋ gaa sanda Misira wano dumi, Ay n'araŋ ize arey wi da takuba, Ay n'araŋ bariyey ciya wongu arzaka, Ay n'araŋ gatey fumbo tunandi kal a ma furo hal araŋ niine funey ra. Kulu nda yaadin araŋ mana ye ka kaa ay do.» Yaadin no Rabbi ci.

¹⁰Jag sände ibland eder pest, likasom i Egypten; jag dräpte edra unga män med svärd och lät edra hästar bliva tagna såsom byte; och stanken av edra fallna skaror lät jag stiga upp och komma eder i näsan. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.

¹¹ «Ay n'araŋ kwaara fooyaŋ mallaka araŋ ra, Sanda waato kaŋ cine Irikoy na Saduma* nda Gomorata* halaci, Araŋ ciya sanda nune-me kaŋ i faaba danji ra. Kulu nda yaadin araŋ mana ye ka kaa ay do.» Yaadin no Rabbi ci.

¹¹Jag lät omstörtning drabba eder, likasom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra; och I voren såsom en brand, ryckt ur elden. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.

¹² «Woodin se binde, ya Israyla, Mate kaŋ cine ay ga te ni se nooya. A binde, za kaŋ ay ga woodin yaŋ te ni se, Kala ni ma soola ka kubay da ni Irikoyo, ya Israyla.

¹²Därför skall jag göra så med dig, Israel; och eftersom jag nu skall göra så med dig, därför bered dig, Israel, att möta din Gud.

¹³ Day guna, nga kaŋ na tondi kuukey te, A na haw mo taka, Nga no ga salaŋ boro se da haŋ kaŋ a ga miila nga bina ra. Nga kaŋ ga susubay ciya kubay, Nga kaŋ ga ndunnya nangu kuukey taamu, A maa ga ti Rabbi Irikoy Kundeykoyo.»

¹³Ty se, han som har danat bergen och skapat vinden, han som kan yppa för människan hennes hemligaste tankar, han som kan göra morgonrodnaden till mörker, och som går fram över jordens höjder -- HERREN, härskarornas Gud, är hans namn.