1 Haŋ kaŋ Rabbi, Koy Beero cab'ay se neeya: Guna, cilla fo go kaŋ to da kaydiya nafa.
1Följande syn lät Herren, HERREN mig se; Jag såg en korg med mogen frukt.
2 Kal a ne: «Amos, ifo no ni di?» Ay ne: «Cilla kaŋ to da kaydiya nafa no.» Kala Rabbi ne ay se: «Bananta kaa ay borey Israyla gaa. Ay si ye k'i yaafa koyne.
2Och han sade: »Vad ser du, Amos?» Jag svarade: »En korg med mogen frukt.» Då sade HERREN till mig: »Mitt folk Israel är moget till undergång; jag kan icke vidare tillgiva dem.
3 Zaari woodin ra sududuyaŋ windo dooney ga ye ka ciya wurru.» Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci. «Buukoy baa, i go g'i furu-furu nangu kulu ka ne: ‹Wa dangay!› »
3Och sångerna i palatset skola på den dagen förbytas i jämmer, säger Herren, HERREN; man skall få se lik i mängd, överallt skola de ligga kastade; ja, stillhet må råda!»
4 Wa maa woone, ya araŋ kaŋ ga ba araŋ ma alfukaarey gon, Araŋ ma naŋ talkey kaŋ go laabo ra ma ban!
4Hören detta, I som stån den fattige efter livet och viljen göra slut på de ödmjuka i landet,
5 Araŋ goono ga ne: «Waatifo no handu tajo wo ga ban, Hal iri ma ntaasu neera? Asibti* mo ma ban hal iri ma alkama neesi? Iri ma muudo beera zabu ka nooro tonton, Iri ma goy da tangari nda gulinci neesiji,
5I som sägen: »När är då nymånadsdagen förbi, så att vi få sälja säd, och sabbaten, så att vi få öppna vårt sädesförråd? Då vilja vi göra efa-måttet mindre och priset högre och förfalska vågen, så att den visar orätt vikt.
6 Hal iri ma du daama iri ma talka day da nzarfu, Iri ma alfukaarey mo day taamu ce fo hay, Iri ma alkama duwo neera.»
6Då vilja vi köpa de arma för penningar och den fattige för ett par skor; och avfall av säden vilja vi då sälja såsom säd.»
7 Rabbi ze da Yakuba darza ka ne: Daahir ay si dinya baa afolloŋ i goyey ra, hal abada.
7HERREN har svurit vid Jakobs stolthet: Aldrig skall jag förgäta detta allt som de hava gjort.
8 Manti laabo ga jijiri woodin sabbay se? A ra gorokoy kulu mo ma te bine saray? Daahir, a ga tun me folloŋ sanda isa beero cine. A ga butugu ka ye ka kani koyne sanda Misira isa cine.
8Skulle jorden icke darra, när sådant sker, och skulle icke alla dess inbyggare sörja? Skulle icke hela jorden höja sig såsom Nilen och röras upp och åter sjunka såsom Egyptens flod?
9 A ga ciya mo han din hane, Yaa no Rabbi, Koy Beero ci, «Ay ga naŋ wayna ma kaŋ za zaari bindi, Ay ma naŋ ndunnya ma te kubay za wayna go batama gaa.
9Och det skall ske på den dagen, säger Herren, HERREN, att jag skall låta solen gå ned i dess middagsglans och låta jorden sjunka i mörker mitt på ljusa dagen.
10 Ay m'araŋ diina batey bare i ma te bu hẽeni, Araŋ dooney kulu mo ma ciya hẽeni. Ay ga bufu zaara daŋ ka daabu cante kulu gaa, Boŋ-tali mo ma bara boŋ kulu gaa. Ay ma naŋ a ma hima sanda bu baray ize folloŋ kaŋ go nga hayra se buuyaŋ sabbay se, Bananta mo ma ciya sanda zaari fotto.»
10Jag skall förvandla edra högtider till sorgetider och alla edra sånger till klagovisor. Jag skall hölja säcktyg kring allas länder och göra alla huvuden skalliga. Jag skall låta det bliva, såsom när man sörjer ende sonen, och låta det sluta med en bedrövelsens dag.
11 Yaa no Rabbi, Koy Beero ci: «Guna, jirbiyaŋ goono ga kaa kaŋ ay ga haray samba laabo ra, Kaŋ manti ŋwaari haray no, manti mo hari jaw no, Amma Rabbi sanno maayaŋ wane no.
11Se dagar skola komma, säger Herren, HERREN, då jag skall sända hunger i landet: icke en hunger efter bröd, icke en törst efter vatten, utan efter att höra HERRENS ord.
12 I ga dira ka bar-bare za teeko gaa ne kal a ma koy teeku fa gaa, Za azawa kambe kal a ma koy wayna funay haray. I ga zuru ne ka koy yongo Rabbi sanno ceeciyaŋ sabbay se, Amma i si du a.
12Då skall man driva omkring från hav till hav, och från norr till öster, och färdas hit och dit för att söka efter HERRENS ord, men man skall icke finna det.
13 Zaari woodin ra, Wandiyo sogey da arwasu gaabikooney ga yangala jaw sabbay se.
13På den dagen skola de försmäkta av törst, edra sköna jungfrur och edra unga män,
14 Borey kaŋ yaŋ ga ze da Samariya zunubo, Da borey kaŋ yaŋ ga ne: ‹Ya nin Dan, ay ze da ni de-koyo fundo,› Da borey kaŋ yaŋ ga ne: ‹Ay ze da Beyer-Seba fonda _tooro|_,› -- Baa woodin yaŋ mo ga kaŋ. I si ye ka tun koyne, hal abada.»
14desamma som nu svärja vid Samariens syndaskuld och säga: »Så sant din gud lever, o Dan», och: »Så sant den lever, som man dyrkar i Beer-Seba.» De skola falla och icke mer stå upp.