1 Han fo Musa go ga nga anzura Yetro almaney kuru. Yetro ga ti Midiyan laabo alfaga. A konda kuro hala saaji fimbo ra ka koy Irikoy tondo do, kaŋ se i ga ne Horeb.
1Och Mose vaktade fåren åt sin svärfader Jetro, prästen i Midjan. Och han drev en gång fåren bortom öknen och kom så till Guds berg Horeb.
2 Rabbi malayka* mo bangay a se danji beela ra, gumbi fo ra. A guna, kala gumbo go ga di da danji, amma gumbo bumbo si ga ton.
2Där uppenbarade sig HERRENS ängel för honom i en eldslåga som slog upp ur en buske. Han såg att busken brann av elden, och att busken dock icke blev förtärd.
3 Musa mo ne: «Naŋ ay ma kamba ka di gomdo hari beero wo, haŋ kaŋ se gumbo si ga ton.»
3Då tänkte Mose: »Jag vill gå ditbort och betrakta den underbara synen och se varför busken icke brinner upp.»
4 Saaya kaŋ Rabbi di a kamba gunayaŋo se, kala Irikoy n'a ce. Jinda fun gumbo bindo ra ka ne: «Musa! Musa!» Nga mo tu ka ne: «Ay neeya!»
4När då HERREN såg att han gick åstad för att se, ropade Gud till honom ur busken och sade: »Mose! Mose!» Han svarade: »Här är jag.»
5 Irikoy ne: «Ma si maan ne. Ma ni taamey kaa ni cey gaa, zama nango kaŋ ni goono ga kay din, nangu hanante no.»
5Då sade han: »Träd icke hit; drag dina skor av dina fötter, ty platsen där du står är helig mark.»
6 A ne koyne: «Ay no ga ti Irikoy, ni kaayey wane, Ibrahim Irikoyo, da Isaka Irikoyo, da Yakuba Irikoyo.» Kala Musa na nga moyduma daabu, zama a humburu nga ma Irikoy guna.
6Och han sade ytterligare: »Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud.» Då skylde Mose sitt ansikte, ty han fruktade för att se på Gud.
7 Rabbi ne a se koyne: «Haciika, ay di ay borey kaŋ go Misira ra kankamo. Ay maa i hẽeno mo i goy jine borey sabbay se, zama ay g'i bine sarayey bay.
7Och HERREN sade: »Jag har nogsamt sett mitt folks betryck i Egypten, och jag har hört huru de ropa över sina plågare; jag vet vad de måste lida.
8 Ay zumbu mo zama ay m'i faaba Misirancey kambey ra, k'i kaa laabo din ra. Ay ma kond'ey laabu hanno fo ra kaŋ ga tafay, laabu no kaŋ ga wa da yu bambari, hala Kanaanancey, da Hittancey, da Amorancey, da Perizancey, da Hibancey, da Yebusancey do.
8Därför har jag stigit ned för att rädda dem ur egyptiernas våld och föra dem från det landet upp till ett gott och rymligt land, ett land som flyter av mjölk och honung, det land där kananéer, hetiter, amoréer, perisséer, hivéer och jebuséer bo.
9 Guna, Israyla izey hẽeno kaa ay do. Ay di kankamo mo kaŋ Misirancey goono g'i kankam d'a.
9Fördenskull, eftersom Israels barns rop har kommit till mig, och jag därjämte har sett huru egyptierna förtrycka dem,
10 Sohõ binde, koy, ay ga ni donton Firawna do zama ni m'ay borey, Israyla izey, fattandi ka kaa Misira ra.»
10därför må du nu gå åstad, jag vill sända dig till Farao; och du skall föra mitt folk, Israels barn, ut ur Egypten»
11 Amma Musa ne Irikoy se: «May ci ay, hal ay ma koy Firawna do ka Israyla izey kaa Misira ra?»
11Men Mose sade till Gud: »Vem är jag, att jag skulle gå till Farao, och att jag skulle föra Israels barn ut ur Egypten?»
12 Kala Irikoy ne: «Haciika, ay ga goro ni banda. Woone mo ga ciya ni se alaama kaŋ ay no ka ni donton: waati kaŋ ni na borey fattandi Misira ra, tondi kuuko wo boŋ no araŋ ga sududu Irikoy se.»
12Han svarade: »Jag vill vara med dig. Och detta skall för dig vara tecknet på att det är jag som har sänt dig: när du har fört folket ut ur Egypten, skolen I hålla gudstjänst på detta berg.»
13 Musa ne Irikoy se: «A go, d'ay koy Israyla izey do, ka ne i se: ‹Araŋ kaayey Irikoyo n'ay donton araŋ do,› ngey mo d'i ne ay se: ‹Mate a maa?› ifo n'ay ga ci i se?»
13Då sade Mose till Gud: »När jag nu kommer till Israels barn och säger till dem: 'Edra fäders Gud har sänt mig till eder', och de fråga mig; 'Vad är hans namn?', vad skall jag då svara dem?»
14 Irikoy ne Musa se: «AY NO GA TI NGA KA} GO NO.» A ne koyne: «Ya-cine no ni ga ci Israyla izey se: ‹AY GO NO› no k'ay donton araŋ do.»
14Gud sade till Mose: »Jag är den jag är.» Och han sade vidare: »Så skall du säga till Israels barn: 'Jag är' har sänt mig till eder.
15 Irikoy ne Musa se koyne: «Ya-cine no ni ga ci Israyla izey se: Rabbi Irikoy, araŋ kaayey wano, Ibrahim Irikoyo da Isaka Irikoyo, da Yakuba Irikoyo, nga no k'ay donton araŋ do. Woodin ga ti ay maa hal abada. Nga ga ti mate kaŋ i ga fongu ay gaa d'a, hala zamaney kulu me.
15Och Gud sade ytterligare till Mose: »Så skall du säga till Israels barn: HERREN, edra fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt mig till eder. Detta skall vara mitt namn evinnerligen, och så skall man nämna mig från släkte till släkte.
16 Ni ma koy ka Israyla arkusey margu ka ne i se: Rabbi Irikoy, araŋ kaayey wano, Ibrahim nda Isaka nda Yakuba wane Irikoyo bangay ay se ka ne: ‹ Haciika, ay n'araŋ kunfa. Ay di mo haŋ kaŋ i te araŋ se Misira ra.
16Gå nu åstad och församla de äldste i Israel, och säg till dem: HERREN, edra fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, har uppenbarat sig för mig, och han har sagt: 'Jag har sett till eder och har sett det som vederfares eder Egypten;
17 Ay ne mo ay g'araŋ kaa Misira kankamo ra, ya konda araŋ Kanaanancey, da Hittancey, da Amorancey, da Perizancey, da Hibancey, da Yebusancey laabo ra, laabu no kaŋ ga wa nda yu bambari.›
17därför är nu mitt ord: jag vill föra eder bort ifrån betrycket i Egypten upp till kananéernas, hetiternas, amoréernas, perisséernas, hivéernas och jebuséernas land, ett land som flyter av mjölk och honung.'
18 I ga hangan ni se mo. Ni ga koy koyne Misira bonkoono do, nin da Israyla arkusey. Araŋ ma ne a se: ‹Rabbi, Ibraniyancey Irikoy no ka bangay iri se. Sohõ binde, iri ga ni ŋwaaray, m'iri naŋ iri ma te jirbi hinza diraw saajo ra, zama iri ma koy ka sargay* te Rabbi iri Irikoyo se.›
18Och de skola lyssna till dina ord; och du skall tillika med de äldste i Israel gå till konungen i Egypten, och I skolen säga till honom: HERREN, hebréernas Gud, har visat sig för oss, så låt oss nu gå tre dagsresor in i öknen och offra åt HERREN, vår Gud.'
19 Amma ay ga bay kaŋ Misira bonkoono si naŋ araŋ ma koy bo, baa da gaabi-nda-gaabi no gumo.
19Dock vet jag att konungen i Egypten icke skall tillstädja eder att gå, icke ens när han får känna min starka hand.
20 Ay mo, ay g'ay kamba salle ka Misira kar da ay dambara harey kulu, kaŋ ay ga te a ra. Woodin banda no a g'araŋ taŋ.
20Men jag skall räcka ut min hand och slå Egypten med alla slags under, som jag vill göra där; sedan skall han släppa eder.
21 Ay ga borey no gaakuri mo koyne Misirancey do. A ga ciya mo, waati kaŋ araŋ ga fatta, manti kambe koonu no araŋ ga fatta bo.
21Och jag vill låta detta folk finna nåd för egyptiernas ögon, så att I, när I dragen bort, icke skolen draga bort med tomma händer;
22 Amma wayboro kulu ga taalam jinay ŋwaaray, nzarfu nda wura wane, da bankaaray mo, nga gorokasin wayboro kambe ra, da borey kaŋ goono ga yawtaray goray te a windo ra. Araŋ g'i daŋ araŋ ize arey da ize wayey gaa, araŋ ga Misirancey ku mo.»
22utan var kvinna skall av sin grannkvinna och av den främmande kvinna som bor i hennes hus begära klenoder av silver och guld, så ock kläder. Dessa skolen I sätta på edra söner och döttrar. Så skolen I taga byte från egyptierna.»