¹ Rabbi sanno ye ka kaa ay do ka ne:

¹Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

² Ifo no araŋ goono ga miila, kaŋ araŋ goono ga yaasay woone te Israyla laabo boŋ, araŋ goono ga ne: «Baabey na reyzin ize gani ŋwa, amma izey hinjey no ka bu.»

²Vad orsak haven I till att bruka detta ordspråk i Israels land: »Fäderna äta sura druvor, och barnens tänder bliva ömma därav»?

³ Ay ze d'ay fundo, ay, Rabbi, Koy Beero, araŋ si ye ka du kobay kaŋ ga woodin ci koyne Israyla ra.

³Så sant jag lever, säger Herren, HERREN, I skolen ingen orsak mer hava att bruka detta ordspråk i Israel.

⁴ Zama guna, fundey kulu ay wane yaŋ no. Mate kaŋ cine baaba fundi ya ay wane no, yaadin cine no ize fundi mo bara. Fundikooni kaŋ na zunubi te mo, nga no ga bu.

⁴Se, alla själar äro mina, faderns själ såväl som sonens är min; den som syndar, han skall dö.

⁵ Amma da boro ya adilante no, A ga haŋ kaŋ ga saba da haŋ kaŋ ga halal goy te mo,

⁵Om nu en man är rättfärdig och övar rätt och rättfärdighet,

⁶ A mana ŋwa tudey boŋ, A mana adduwa te Israyla dumo toorey gaa, A mana nga gorokasin wande ceeci, A mana maan wayboro a ziibi diyaŋ waate,

⁶om han icke håller offermåltid på bergen, ej heller upplyfter sina ögon till Israels hus' eländiga avgudar, om han icke skändar sin nästas hustru, ej heller kommer vid en kvinna under hennes orenhets tid,

⁷ A mana boro kulu kankam, Amma a na tolme nda nga seeda yeti koyo se, A mana boro kulu kom, Amma a na harayzey no nga ŋwaaro gaa, A na banjikomey daabu nda bankaaray,

⁷om han icke förtrycker någon, utan giver tillbaka den pant han har fått för skuld, om han icke tager rov, utan giver sitt bröd åt den hungrige och kläder den nakne,

⁸ A mana nooru nda hari daŋ, A mana tontoni ta mo, A na nga kambe hibandi ka fay da goy laalo teeyaŋ, A ga cimi ciiti te boro nda care game ra,

⁸om han icke ockrar eller tager ränta, om han håller sin hand tillbaka från vad orätt är och fäller rätta domar människor emellan --

⁹ A na ay hin sanney gana, A haggoy d'ay farilley zama nga ma cimi goy te se -- boro woodin no ga ti adilante. Haciika a ga funa. Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci.

⁹ja, om han så vandrar efter mina stadgar och håller mina rätter, i det att han gör vad redligt är, då är han rättfärdig och skall förvisso få leva, säger Herren, HERREN.

¹⁰ D'a na ize hay kaŋ ciya toonyante, kaŋ ga boro wi, kaŋ ga goyey din kulu dumi te mo nga nya-ize se,

¹⁰Men om han så föder en son som bliver en våldsverkare, vilken utgjuter blod eller gör allenast något av allt detta

¹¹ baa kaŋ baabo mana woodin yaŋ kulu te, Amma izo ga ŋwa tudey boŋ, A ga nga gorokasin wande ceeci,

¹¹som han själv icke gjorde, en som håller offermåltid på bergen, skändar sin nästas hustru,

¹² A ga talkey da alfukaarey kankam, A ga kom, a si tolme seeda yeti, A ga sududu tooru se, A ga fanta goy te,

¹²förtrycker den arme och fattige, tager rov, icke giver pant tillbaka, upplyfter sina ögon till de eländiga avgudarna, bedriver vad styggeligt är,

¹³ A ga garaw daŋ, nooru nda hari, A ga tontoni ta dake boŋ -- Ize woodin ga funa, wala? Abada, a si funa! A na fanta hari woodin yaŋ kulu te, haciika a ga bu no, a kuro alhakko go a boŋ.

¹³ockrar och tager ränta -- skulle då denne få leva? Nej, han skall icke få leva, utan eftersom han bedriver sådana styggelser, skall han straffas med döden; hans blod skall komma över honom.

¹⁴ Ma guna me. Da nga mo na ize hay kaŋ di zunubi kulu kaŋ nga baabo te, hala mo a humburu, a si goy woodin yaŋ dumey te,

¹⁴Och om sedan denne föder en son, vilken ser alla de synder som hans fader begår, och vid åsynen av dem själv tager sig till vara för att göra sådant,

¹⁵ A si ŋwa tudey boŋ, A si sududu Israyla dumo toorey se, A si nga gorokasin wande ceeci,

¹⁵en som icke håller offermåltid på bergen, icke upplyfter sina ögon till Israels hus' eländiga avgudar, icke skändar sin nästas hustru,

¹⁶ A si boro kulu kankam, A si tolme kulu gaay, a si kom, Amma a ga harayzey no nga ŋwaaro gaa, A ga banjikom daabu nda bankaaray,

¹⁶en som icke förtrycker någon, icke fordrar pant eller tager rov, utan giver sitt bröd åt den hungrige och kläder den nakne,

¹⁷ A si alfukaarey kankam, A si nooru nda hari daŋ, wala tontoni, A g'ay farilley te, a g'ay hin sanney gana mo -- bora si bu baabo zunubey sabbay se. Haciika a ga funa no.

¹⁷en som icke förgriper sig på den arme, ej heller ockrar eller tager ränta, utan gör efter mina rätter och vandrar efter mina stadgar, då skall denne icke dö genom sin faders missgärning, utan skall förvisso få leva.

¹⁸ Amma a baabo sanni, za kaŋ a kom da bine korno, a na nga nya-izey jinay ku, a na goy kaŋ si boori yaŋ te nga jama ra, a go, a ga bu nga taalo sabbay se.

¹⁸Hans fader däremot, som begick våldsgärningar och rövade från sin broder och gjorde bland sina fränder det som icke var gott, se, han måste dö genom sin missgärning.

¹⁹ Amma araŋ ne: «Ifo se no ize si baaba alhakku sambu?» To, sabaabo ga ti: hala day ize na haŋ kaŋ ga saba nda haŋ kaŋ ga halal te, a n'ay hin sanney kulu haggoy, a n'i goy mo, haciika a ga funa.

¹⁹Huru kunnen I nu fråga: »Varför skulle icke sonen bära på sin faders missgärning?» Jo, sonen övade ju rätt och rättfärdighet och höll alla mina stadgar och gjorde efter dem; därför skall han förvisso få leva.

²⁰ Bora kaŋ na zunubi te din, nga no ga bu. Ize si nga baaba taali alhakku sambu, baaba mo si nga ize wane sambu. Adilante adilitara, nga bumbo boŋ no a go. Laalakoy mo, a laalayaŋo go a boŋ.

²⁰Den som syndar, han skall dö; en son skall icke bära på sin faders missgärning, och en fader skall icke bära på sin sons missgärning. Över den rättfärdige skall hans rättfärdighet komma, och över den ogudaktige skall hans ogudaktighet komma.

²¹ Amma da boro laalo bare ka fay da nga zunubey kulu kaŋ a goy, a n'ay hin sanney kulu haggoy, a na haŋ kaŋ ga saba da haŋ kaŋ ga halal mo te, haciika a ga funa, a si bu bo.

²¹Men om den ogudaktige omvänder sig från alla de synder som han har begått, och håller alla mina stadgar och övar rätt och rättfärdighet, då skall han förvisso leva och icke dö.

²² I si a taaley kaŋ a te gaay a boŋ, baa afolloŋ. A ga funa adilitara kaŋ a te din sabbay se.

²²Ingen av de överträdelser han har begått skall du tillräknas honom; genom den rättfärdighet han har övat skall han få leva.

²³ Yaa no Rabbi, Koy Beero ci: Ay wo ga maa boro laalo buuyaŋ kaani no? Manti ay se dambe a ma bare ka fay da nga muraadey hal a ma funa?

²³Menar du att jag har lust till den ogudaktiges död, säger Herren, HERREN, och icke fastmer därtill att han vänder om från sin väg och får leva?

²⁴ Amma da adilanta ga bare ka fay da nga adilitara, a ga soobay ka adilitaray-jaŋay te, a goono ga fanta goyey kulu te, kaŋ dumi boro laalo ga te, a ga funa, wala? Abada! I si fongu a adilitaray goyey kaŋ a te gaa, baa afolloŋ. A amaana ŋwaayaŋo kaŋ a te, d'a zunubey kaŋ a te ra no a ga bu.

²⁴Men om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, alla sådana styggelser som den ogudaktige gör -- skulle han då få leva, om han gör så? Nej, intet av all den rättfärdighet han har övat skall då ihågkommas, utan genom den otrohet han har begått och den synd han har övat skall han dö.

²⁵ Amma araŋ ne: «Koy Beero fonda mana saba!» Ya Israyla dumo, wa maa: Ay fonda no mana saba, wala araŋ fondey no mana saba?

²⁵Men nu sägen I: »Herrens väg är icke alltid densamma.» Hören då, I av Israels hus: Skulle verkligen min väg icke alltid vara densamma? Är det icke fastmer eder väg som icke alltid är densamma?

²⁶ Waati kaŋ boro adilante bare ka fay da nga adilitara, a goono ga adilitaray-jaŋay te, hal a bu a ra mo -- a laala kaŋ a goy din se no a bu.

²⁶Om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, så måste han dö till straff därför; genom det orätta som han gör måste han dö.

²⁷ Hala mo a ciya boro laalo bare ka fay da nga laala kaŋ a goy din, a go ga haŋ kaŋ ga saba da haŋ kaŋ ga halal te, a ga yana nda nga fundo.

²⁷Men om den ogudaktige vänder om från den ogudaktighet som han har övat, och i stället övar rätt och rättfärdighet, då får han behålla sin själ vid liv.

²⁸ Za kaŋ a goono ga laakal ye, a goono mo ga bare ka fay da taali kulu kaŋ nga te, haciika a ga funa, a si bu bo.

²⁸Ja, eftersom han kom till insikt och vände om från alla de överträdelser han hade begått, skall han förvisso leva och icke dö.

²⁹ Amma kulu nda yaadin Israyla dumo goono ga ne: «Koy Beero fonda si saba!» Ya Israyla dumo, ay fondey no si saba? Wala araŋ waney no si saba?

²⁹Och ändå säga de av Israels hus: »Herrens väg är icke alltid densamma»! Skulle verkligen mina vägar icke alltid vara desamma, I av Israels hus? Är det icke fastmer eder väg som icke alltid är densamma?

³⁰ Woodin sabbay se, ya Israyla dumo, ay ga ciiti dumbu araŋ se fa, boro fo kulu nga muraado boŋ. Yaadin no Rabbi Irikoy ci! Wa tuubi ka bare ka fay d'araŋ taaley kulu, yaadin gaa no laala si ciya araŋ halaciyaŋ sabaabu.

³⁰Alltså: jag skall döma var och en av eder efter hans vägar, I av Israels hus, säger Herren, HERREN. Vänden om, ja, vänden eder bort ifrån alla edra överträdelser, för att eder missgärning icke må bliva eder till en stötesten.

³¹ W'araŋ taaley kulu kaŋ araŋ te furu. Wa te bine taji nda biya taji, zama ifo se no araŋ ga buuyaŋ ceeci, ya Israyla dumo?

³¹Kasten bort ifrån eder alla de överträdelser som I haven begått, och skaffen eder ett nytt hjärta och en ny ande; ty icke viljen I väl dö, I av Israels hus?

³² Zama boro kulu buuyaŋ si kaan ay se. Araŋ ma tuubi fa, ka funa! Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci.

³²Jag har ju ingen lust till någons död, säger Herren HERREN. Omvänden eder därför, så fån I leva.