1 Rabbi na nga kamba dake ay boŋ, a n'ay sambu ka konda ay nga Biya ra. A n'ay jisi gooru fo bindi ra, a to da biriyaŋ mo.
1HERRENS hand kom över mig, och genom HERRENS Ande fördes jag åstad och sattes ned mitt på slätten, som nu låg full med ben.
2 A n'ay bisandi i game ra, i windanta. A go mo, i ga baa gumo gooro batama ra, guna ikogoyaŋ mo no karaw.
2Och han förde mig fram runt omkring dem, och jag såg att de lågo där i stor myckenhet utöver dalen och jag såg att de voro alldeles förtorkade.
3 A ne ay se: «Boro izo, a ga hin ka te woone yaŋ wo ma funa, wala?» Ay mo tu a se ka ne: «Ya Rabbi, Koy Beero, nin no ga bay.»
3Och han sade till mig: »Du människobarn, kunna väl dessa ben åter bliva levande?» Jag svarade: »Herre, HERRE, du vet det.»
4 A ye ka ne ay se: Ma annabitaray te biriyey wo boŋ ka ne i se: «Ya araŋ biri kogey, wa maa Rabbi sanno!»
4Då sade han till mig: »Profetera över dessa ben och säg till dem: I förtorkade ben, hören HERRENS ord;
5 Yaa no Rabbi, Koy Beero ci biriyey wo se: A go, ay ga naŋ fulanzamyaŋ ma furo araŋ ra, araŋ ga funa mo.
5Så säger Herren, HERREN till dessa ben: Se, jag skall låta ande komma in i eder, så att I åter bliven levande.
6 Ay ga kaajiyaŋ daŋ araŋ gaa, ya kande basi ka daabu araŋ gaa, ya araŋ daabu nda kuuru, ya fulanzamyaŋ daŋ araŋ ra, araŋ ga funa mo. Araŋ ga bay mo kaŋ ay no ga ti Rabbi.
6Jag skall fästa senor vid eder och låta kött växa på eder och övertäcka eder med hud och giva eder ande, så att I åter bliven levande; och I skolen förnimma att jag är HERREN.»
7 Ay binde na annabitaray te, mate kaŋ cine i n'ay lordi nd'a din. Ay goono ga annabitara te mo, kala dunduyaŋ fo te, laabo jijiri. Biriyey mo margu-margu ka dabu care gaa, biri fo kulu nda nga cala, i dabu care gaa.
7Och jag profeterade, såsom det hade blivit mig bjudet. Och när jag nu profeterade, hördes ett rassel, och där blev ett gny, och benen kommo åter tillhopa, så att det ena benet fogades till det andra.
8 Ay guna mo, kala ay di kaajiyaŋ go i gaa, basi zay, kuuru mo n'i daabu, amma fulanzamyaŋ si no i ra jina.
8Och jag såg huru senor och kött växte på dem, och huru de övertäcktes med hud därovanpå; men ingen ande var ännu i dem.
9 Waato din gaa no a ne ay se: Ma annabitaray te fulanzamyaŋ se. Ya boro izo, ma annabitaray te! Ma ne fulanzamyaŋ se: Ya fulanzamyaŋ, ma kaa ka fun haw taaca do. Ma funsu borey kaŋ i wi yaŋ wo se, i ma funa. Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci.
9Då sade han till mig: »Profetera och tala till anden, ja, profetera, du människobarn, och säg till anden: Så säger Herren, HERREN: Kom, du ande, från de fyra väderstrecken och blås på dessa dräpta, så att de åter bliva levande.»
10 Ay binde na annabitara te mate kaŋ cine a n'ay lordi nd'a. Fulanzamyaŋo mo kaa i ra, hal i funa. I tun ka kay ngey cey gaa, wongu jama bambata no, kaŋ ga beeri gumo.
10Och jag profeterade, såsom han hade bjudit mig. Då kom anden in i dem, och de blevo åter levande och reste sig upp på sina fötter, en övermåttan stor skara.
11 Kal a ne ay se: «Ya boro izo, biriyey din, Israyla dumo jama no. A go mo, borey goono ga ne: ‹Iri biriyey koogu, iri na laakal kaa, i n'iri pati parkatak.›
11Och han sade till mig: »Du människobarn, dessa ben, de äro alla Israels barn. Se, de säga: 'Våra ben äro förtorkade, vårt hopp har blivit om intet, det är ute med oss.'
12 Ni binde ma annabitaray te ka ne i se: Ya ay borey, a go, ay g'araŋ saarayey fiti, ya araŋ fattandi ka kaa araŋ saarayey ra. Ay ga kande araŋ mo Israyla laabo ra. Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci.
12Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren, HERREN: Se, jag vill öppna edra gravar och hämta eder, mitt folk, upp ur edra gravar och låta eder komma till Israels land.
13 Araŋ ga bay kaŋ ay no ga ti Rabbi, waati kaŋ cine ay n'araŋ saarayey fiti, k'araŋ fattandi ka kaa araŋ saarayey ra, ya ay borey.
13Och I skolen förnimma att jag är HERREN, när jag öppnar edra gravar och hämtar eder, mitt folk, upp ur edra gravar.
14 Ay g'ay Biya daŋ araŋ ra hal araŋ ma funa. Ya araŋ gorandi araŋ bumbey laabo ra mo. Waato din gaa no araŋ ga bay kaŋ ay, Rabbi no ka ci, ay n'a toonandi mo. Yaadin no Rabbi ci.»
14Och jag skall låta min ande komma in i eder, så att I åter bliven levande, och jag skall låta eder få bo i edert land; och I skolen förnimma att jag, HERREN, har tala det, och att jag också har fullborda det, säger HERREN.»
15 Rabbi sanno ye ka kaa ay do ka ne:
15Och HERRENS ord kom till mig han sade:
16 Ni binde, boro izo, ma goobu fo sambu. Ni ma hantum a gaa: «Yahuda nda Israyla izey kaŋ nga nd'ey ga hangasinay sabbay se.» Ma goobu fo mo sambu koyne. Nga mo ni ga hantum a gaa: «Yusufu sabbay se, danga Ifraymu nda Israyla dumo kulu kaŋ nga nd'ey ga hangasinay goobo no.»
16Du människobarn, tag dig en trästav och skriv på den: »För Juda och hans fränder bland Israels barn.» Tag sedan en annan trästav och skriv på den: »En stav för Josef, Efraim, och för hans fränder av hela Israels hus.»
17 M'i margu ka te goobu folloŋ, i ma ciya afolloŋ ni kambe ra.
17Foga dem sedan tillhopa med varandra till en enda stav, så att de bliva förenade till ett i din hand.
18 Da ni borey izey ga ni hã ka ne: «Ni si woone yaŋ kaŋ go ni se feerijo kaa taray iri se bo?»
18När då dina landsmän säga till dig: »Förklara för oss vad du menar härmed»,
19 kala ni ma ne i se: Yaa no Rabbi, Koy Beero ci: A go, ay ga Yusufu goobo sambu, wo kaŋ go Ifraymu kambe ra, da Israyla kundey kaŋ nga nd'ey ga hangasinay, ya i margu nda Yahuda goobo. Ay g'i ciya goobu folloŋ, i ga ciya afolloŋ mo ay kambe ra.
19så svara dem: »Så säger Herren, HERREN: Se, jag vill taga Josefs stav, den som är i Efraims hand, vilken stav ock gäller för de stammar av Israel, som äro hans fränder, och intill denna vill jag lägga Judas stav, båda tillhopa, och så göra dem till en enda stav, så att de bliva ett i min hand.»
20 Goobey kaŋ gaa ni ga hantumo te ga goro ni kambe ra, borey ga di ey mo.
20Och stavarna som du har skrivit på skall du hålla i din hand inför deras ögon.
21 Ni ma ye ka ne i se koyne: Yaawo no Rabbi, Koy Beero ci: A go, ay ga Israyla izey sambu ka fun d'ey dumi cindey ra, nangey kulu kaŋ i koy. Ay g'i margu ka fun d'ey kuray kulu, ya kand'ey ngey laabo ra.
21Och du skall tala till dem: Så säger Herren, HERREN: Se, jag skall hämta Israels barn ut ifrån de folk till vilka de hava måst vandra bort; jag skall samla dem tillhopa från alla håll och föra dem in i deras land.
22 Ay g'i ciya kunda folloŋ laabo ra, Israyla tondi kuukey boŋ. Bonkooni folloŋ no g'i kulu may, i si ye ka te kunda hinka koyne, i si ye ka fay mo koyne ka te mayray hinka, abada.
22Och jag skall göra dem till ett enda folk i landet, på Israels berg; en och samma konung skola de alla hava; de skola icke mer vara två folk och icke mer vara delade i två riken.
23 I si ye mo ka ngey boŋ ziibandi koyne ngey toorey, da ngey fanta harey, da ngey hartayaŋey kulu ra. Amma ay g'i faaba i nangorayey kulu ra naŋ kaŋ i na zunubi te, ay g'i hanandi mo. Yaadin gaa no i ga ciya ay jama, ay mo ga ciya i Irikoyo.
23Sedan skola de icke mer orena sig med sina eländiga avgudar och styggelser och med alla slags överträdelser. Och jag skall frälsa dem och hämta dem från alla orter där de hava syndat, och skall rena dem, så att de bliva mitt folk, och jag skall vara deras Gud.
24 Ay tamo Dawda mo ga ciya i se bonkooni. I kulu ga bara nda hawji folloŋ, i ga soobay k'ay farilley gana mo, i m'ay hin sanney haggoy, k'i goyo te.
24Och min tjänare David skall vara konung över dem, och de skola så alla hava en och samma herde; och de skola vandra efter mina rätter och hålla mina stadgar och göra efter dem.
25 I ga goro mo laabo kaŋ ay n'ay tamo Yakuba no din ra, nango kaŋ araŋ kaayey goro. Noodin no ngey mo ga goro, ngey nda ngey izey, da ngey banda, hal abada. Ay tamo Dawda mo no ga ciya i mayraykoyo hal abada.
25Så skola de få bo i det land som jag gav åt min tjänare Jakob, det vari edra fäder bodde. De skola själva få bo där, så ock deras barn och deras barnbarn till evig tid; och min tjänare David skall vara deras hövding evinnerligen.
26 Woodin banda mo ay ga laakal kanay alkawli te in d'ey game ra, a ga ciya alkawli kaŋ ga duumi in d'ey se. Ay g'i gorandi, ay m'i ciya iboobo, ay m'ay nangu hananta sinji i bindo ra hal abada.
26Och jag skall med dem sluta ett fridsförbund; ett evigt förbund med dem skall det vara. Jag skall insätta dem och föröka dem och låta min helgedom stå bland dem evinnerligen.
27 Ay nangora mo ga goro i do. Ay ga ciya i Irikoyo, ngey mo ga ciya ay jama.
27Ja, min boning skall vara hos dem, och jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.
28 Dumi cindey mo ga bay kaŋ ay no ga ti Rabbi kaŋ ga Israyla hanandi, waati kaŋ ay nangu hananta ga bara i bindo ra hal abada.
28Så skola folken förnimma att jag är HERREN, som helgar Israel, då nu min helgedom förbliver ibland dem evinnerligen.