1 Rabbi sanno kaa ay do koyne ka ne:
1Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
2 Ni binde, boro izo, ya-cine no Rabbi, Koy Beero goono ga ci Israyla laabo boŋ: Kokoray! Kokoray no ga kaa laabo lokoto taaca gaa!
2Du människobarn, så säger Herren, HERREN till Israels land: Änden! Ja, änden kommer över landets fyra hörn.
3 Ni bananta kaa sohõ! Ay g'ay futa samba ni gaa, ay ma ciiti ni se ni muraadey boŋ, ay ga ni fanta harey kulu alhakko candi ka kande ni gaa mo.
3Nu kommer änden över dig, ty jag skall sända min vrede mot dig och döma dig efter dina gärningar och låta alla dina styggelser komma över dig.
4 Ay moy si dogonandi ni se, ay si bakar ni se mo. Amma ay ga ni muraadey alhakko candi ka kande ni gaa, ni fanta harey ga goro ni ra mo. Gaa no araŋ ga bay kaŋ ay no ga ti Rabbi.
4Jag skall icke visa dig någon skonsamhet och icke hava någon misskund; nej, jag skall låta dina gärningar komma över dig, och dina styggelser skola vila på dig. Och I skolen förnimma att jag är HERREN.
5 Yaa no Rabbi, Koy Beero ci: He, masiiba! Hay kulu si kala masiiba! A go, a goono ga kaa!
5Så säger Herren, HERREN: Se, en olycka kommer, en olycka ensam i sitt slag!
6 Bananta goono ga kaa! Bananta kaa! Guna, a mo hay ka gaaba nda nin! A kaa fa!
6En ände kommer, ja, änden kommer, den vaknar upp och kommer över dig.
7 Ya laabo gorokwa, ni waado kaa ni gaa! Alwaato kaa! Zaaro maan, laakal tunay zaari nooya, manti tondi kuukey boŋ farhã kosongu zaari no bo!
7Ja se, det kommer! Nu kommer ordningen till dig, du folk som bor här i landet; din stund kommer, förvirringens dag är nära, då intet skördeskri mer skall höras på bergen.
8 Sohõ no, manti gayyaŋ kuuku no bo, ay ga ba k'ay futay korna gusam ni boŋ, ay m'ay futa goyo ban ni gaa. Ay ma ni ciiti ni muraadey boŋ, ay ma ni fanta harey kulu alhakko candi ka kande ni gaa.
8Nu skall jag snart utgjuta min förtörnelse över dig och uttömma min vrede på dig, och döma dig efter dina gärningar och låta alla dina styggelser komma över dig.
9 Ay moy si dogonandi bo, ay si bakar ni se mo. Ay ga ni muraadey da ni fanta harey kaŋ go ni bindo ra alhakko candi ka kande ni gaa. Gaa no araŋ ga bay kaŋ ay, Rabbi no, goono g'araŋ gooji.
9Jag skall icke visa någon skonsamhet och icke hava någon misskund, jag skall giva dig efter dina gärningar, och dina styggelser skola vila på dig. Och I skolen förnimma att jag, HERREN, är den som slår.
10 A go, hano neeya! Guna, zaaro kaa! Ni waado fatta! Goobo kaŋ ni ga haŋ zay, boŋbeeray zaada.
10Se, dagen är inne; se, det kommer! Ordningen går sin gång, riset blomstrar upp, övermodet grönskar;
11 Toonya tun ka ciya laala goobu. Hay fo si no kaŋ ga cindi i ra, wala i jama ra, wala i arzakey ra, wala i darza beera ra.
11våldet reser sig till ett ris för ogudaktigheten. Då bliver intet kvar av dem, intet av hela deras hop, intet av deras gods, och till intet bliver deras härlighet.
12 Alwaato kaa, zaaro kaayaŋ maan! Dayko ma si farhã, neerako mo bine ma si sara, zama futay korno kaa i marganta kulu gaa.
12Stunden kommer, dagen nalkas; köparen må icke glädja sig, och säljaren må icke sörja, ty vredesglöd kommer över hela hopen därinne.
13 Zama neerako si ye ka du haya kaŋ nga neera koyne, baa day kaŋ a gonda fundi jina. Zama bangando kaŋ salaŋ i jama marga kulu boŋ, boro kulu s'a tuusu. Boro si no kaŋ ga nga fundo hallasi laala kaŋ a te din sabbay se.
13Säljaren skall icke få tillbaka vad han har sålt, om han ens får förbliva vid liv. Ty profetian om hela hopen därinne skall icke ryggas och ingen som lever i missgärning skall kunna hålla stånd.
14 I na hilli kar! I soola parkatak! Amma boro kaŋ ga koy wongo do si no, zama ay futu i jama kulu se gumo.
14Man stöter i basun och rustar allt i ordning, men ingen drager ut till strid; ty min vredesglöd går fram över hela hopen därinne.
15 Takuba go taray, balaaw nda haray mo go kwaara ra. Boro kaŋ go fari, takuba g'a wi. Boro kaŋ go gallo ra mo, haray da balaaw g'a ŋwa.
15Ute härjar svärdet och därinne pest och hungersnöd, den som är ute på marken dör genom svärdet, och den som är i staden, honom förtär hungersnöd och pest.
16 Amma borey kaŋ yaŋ ga yana din, i ga yana ka hima sanda gooru ra koloŋay kaŋ go tondi kuukuyaŋ boŋ. I kulu go ga hẽ, afo kulu nga laala sabbay se.
16Och om några av dem bliva räddade, så skola de söka sin tillflykt i bergen och vara lika klyftornas duvor, som allasammans klaga. Så skall det gå var och en genom hans missgärning.
17 Kambey kulu ga ciya londibuunoyaŋ, kanjey kulu mo sinda kayyaŋ gaabi sanda hari cine.
17Alla händer skola sjunka ned, och alla knän skola bliva såsom vatten.
18 I ga bufu zaara haw ngey gaahamey gaa, jijiriyaŋ g'i daabu, haawi ga goro i moydumey kulu gaa, boŋ hamni koosu ka windi mo go i kulu boŋey gaa.
18Människorna skola kläda sig i sorgdräkt, och förfäran skall övertäcka dem, alla ansikten skola höljas av skam, och alla huvuden skola bliva skalliga.
19 I ga ngey nzarfey catu kwaara fondey gaa, i wura mo ga ciya sanda kazaamataray hari. I nzarfey d'i wurey si hin k'i faaba Rabbi futay korna zaaro ra. I si hin mo ka ngey bumbey fundi laamey bana, i si ngey gundey toonandi mo, zama i arzaka ciya i laala sabaabo.
19Man skall kasta sitt silver ut på gatorna och akta sitt guld såsom orenlighet. Deras silver och guld skall icke kunna rädda dem på HERRENS vredes dag, de skola icke kunna mätta sig därmed eller därmed fylla sin buk; ty det har varit för dem en stötesten till missgärning.
20 Rabbi taalamo booro sanni mo, i n'a bare ka te boŋbeeray hari. I n'a dan ka te himandiyaŋ, ngey fanta harey da ngey fanta jinayey wane. Woodin se no ay mo n'a ciya fanta hari i se.
20Dess sköna glans brukade man till högfärd, ja, de gjorde därav sina styggeliga bilder, sina skändliga avgudar. Därför skall jag göra det till orenlighet för dem.
21 Ay g'a daŋ yawyaŋ kambe ra, a ma ciya wongu arzaka, a ma ciya ndunnya boro laaley se wongu ra kuyaŋ hari, i g'a ziibandi mo.
21Jag skall giva det såsom byte i främlingars hand och såsom rov åt de ogudaktigaste på jorden, för att de må ohelga det.
22 Ay ga banda bare i gaa. Yawey mo g'ay gundu nango ziibandi, zayyaŋ no ga furo k'a ziibandi.
22Och jag skall vända bort mitt ansikte ifrån dem, så att man får ohelga min klenod; våldsmän skola få draga därin och ohelga den.
23 I ma sisiro te, zama laabo to da kuri alhakku, gallo mo to da care toonye.
23Gör kedjorna redo; ty landet är fullt av blodsdomar, och staden är full av orätt.
24 Woodin se no ay mo ga dumi kaŋ ga laala ka bisa ndunnya dumey kulu candi ka kande i gaa, i g'i windey ŋwa mo. Ay ga gaabikooney boŋbeera ban, i g'i nangu hanantey ziibandi mo.
24Och jag skall låta de värsta hednafolk komma och taga deras hus i besittning. Så skall jag göra slut på de fräckas övermod, och deras helgedomar skola varda oskärade.
25 Waati kaŋ gurzugay ga kaa, borey ga baani ceeci, i si du a mo.
25Förskräckelse skall komma, och när de söka räddning, skall ingen vara att finna.
26 Masiiba ga masiiba banda gana, ruubu ga kaa ruubu boŋ. I ga bangandi ceeci annabi do, amma asariya ga daray alfaga* se, saaware mo ga daray arkusu zeeney se.
26Den ena olyckan skall komma efter den andra, det ena sorgebudet skall följa det andra. Man skall få tigga profeterna om syner, prästerna skola komma till korta med sin undervisning och de äldste med sina råd.
27 Bonkoono ga bu baray te, mayraykoy ga laakal kaa gaakasinay duure gaa, laabo borey kambey ga jijiri mo. Ay ga goy i se i muraadey boŋ, i ciito boŋ no ay g'i ciiti. I ga bay mo kaŋ ay no ga ti Rabbi.
27Konungen skall sörja, hövdingarna skola kläda sig i förskräckelse, och folket i landet skall stå där med darrande händer. Jag skall göra med den efter deras gärningar och skipa rätt åt dem såsom rätt är åt dem; och de skola förnimma att jag är HERREN.