1 Ya Galatiya borey kaŋ sinda carmay, may no k'araŋ darandi, araŋ kaŋ araŋ moy jine no i cabe taray kwaaray mate kaŋ i na Yesu Almasihu kanji nd'a?
1I oförståndige galater! Vem har så dårat eder, I som dock haven fått Jesus Kristus målad för edra ögon såsom korsfäst?
2 Woone hinne no ay ga ba ay ma bay araŋ gaa: hala araŋ na Biya* _Hanna|_ ta zama araŋ na asariya* gana se, wala zama se araŋ na sanno kaŋ araŋ maa cimandi?
2Allenast det vill jag att I skolen svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I undfingen Anden, eller kom det sig därav att I lyssnaden i tro?
3 Day araŋ sinda carmay baa kayna no, hal araŋ kaŋ sintin Biya ra, sohõ araŋ goono ga ceeci araŋ ma koy jina ka toonandi araŋ boŋ gaabi ra no?
3Ären I så oförståndiga? I, som haven begynt i Anden, viljen I nu sluta i köttet?
4 Wala araŋ na taabi boobo haŋ yaamo no? Da day daahir yaamo no!
4Haven I då upplevat så mycket förgäves -- om det nu verkligen har varit förgäves?
5 Irikoy binde goono ga Biya _Hanna|_ no araŋ se, a goono ga dabari goyey te araŋ game ra mo. A goono ga woodin yaŋ te zama araŋ ga asariya gana se no, wala zama araŋ ga sanno kaŋ araŋ maa cimandi se no?
5Alltså, att han som förlänade eder Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller därav att I lyssnaden i tro,
6 Araŋ ma fongu Ibrahim: «A na Irikoy cimandi, Irikoy mo na woodin lasaabu a se adilitaray.»
6i enlighet med det ordet: »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet»?
7 Araŋ ma woone bay mo: borey kaŋ yaŋ ga cimandi, ngey no ga ti Ibrahim izey.
7Så mån I nu veta att de som låta det bero på tro, de äro Abrahams barn.
8 Tawreto Tira jin ka ci ka ne kaŋ Irikoy ga dumi cindey adilandi* _nga jine|_ cimbeeri do. Zama Irikoy na Baaru Hanna waazu Ibrahim se ka ne: «Ni do no ndunnya dumey kulu ga du albarka.»
8Och eftersom skriften förutsåg att det var av tro som hedningarna skulle bliva rättfärdiggjorda av Gud, så gav den i förväg åt Abraham detta glada budskap: »I dig skola alla folk varda välsignade.»
9 Yaadin gaa borey kaŋ goono ga cimandi, ngey no ga du albarka Ibrahim banda, nga kaŋ na Irikoy cimandi.
9Alltså bliva de som låta det bero på tro välsignade tillika med Abraham, honom som trodde.
10 Amma borey kulu kaŋ ga naanay asariya goyey gaa, laaliyaŋ kaŋ i boŋ, zama i hantum ka ne: «Laalante no boro kulu kaŋ si mo ye hay kulu kaŋ go hantumante asariya tira ra, ka n'i te mo.»
10Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: »Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter.»
11 Zama woone, taray kwaaray no a go: asariya ganayaŋ si naŋ boro kulu ma ciya adilante Irikoy jine, zama «boro kaŋ ciya adilante _Irikoy jine|_, cimbeeri ra no a ga funa.»
11Och att ingen i kraft av lag bliver rättfärdig inför Gud, det är uppenbart, eftersom det heter: »Den rättfärdige skall leva av tro.»
12 Amma asariya wo, manti cimbeeri ra no a bara bo. Amma Tawretu* Tira ne: «Boro kaŋ g'i gana, a ga nga baafuna te i ra.»
12Men i lagen beror det icke på tro; tvärtom heter det: »Den som gör efter dessa stadgar skall leva genom dem.»
13 Almasihu n'iri fansa asariya laaliyaŋo gaa, za kaŋ a ciya laalante iri sabbay se. Zama a go hantumante: «Laalante no boro kulu kaŋ i sarku bundu gaa.»
13Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse för vår skull. Det är ju skrivet: »Förbannad är var och en som är upphängd på trä.»
14 Woodin te mo hala albarka kaŋ Irikoy no Ibrahim se ma kaa dumi kulu gaa Yesu Almasihu do, hala mo iri ma du Biya _Hanno|_ cimbeeri ra, kaŋ Irikoy jin ka alkawli sambu ka ne nga ga no.
14Vi friköptes, för att den välsignelse som hade givits åt Abraham skulle i Jesus Kristus komma också hedningarna till del, så att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden.
15 Ay nya-izey, ay ga salaŋ araŋ se da haŋ kaŋ bora kulu ga bay: baa alkawli kaŋ ti boro wane, waati kaŋ i n'a daahirandi, boro kulu s'a kaa, boro kulu si tonton a gaa mo.
15Mina bröder, jag vill taga ett exempel från vad som gäller bland människor. Icke ens när fråga är om en människas testamentsförordnande, kan någon upphäva det eller lägga något därtill, sedan det en gång har vunnit gällande kraft.
16 Ibrahim da nga banda bora se no Irikoy na alkawlo no. A mana ne: «banda se», danga day boro boobo, amma «ni banda bora», danga banda gaa boro fo no, kaŋ ga ti Almasihu.
16Nu gåvos löftena åt Abraham, så ock åt hans »säd». Det heter icke: »och åt dem som komma av din säd», såsom när det talas om många; utan det heter, såsom när det talas om en enda: »och åt din säd», vilken är Kristus.
17 Woone ay goono ga ci: Irikoy jin ka alkawlo daahirandi. Asariya kaŋ furo jiiri zangu taaci nda waranza banda, a si alkawlo wo ganandi, hal a ma ciya yaamo.
17Vad jag alltså vill säga är detta: Ett förordnande som Gud redan hade givit gällande kraft kan icke genom en lag, som utgavs fyra hundra trettio år därefter, hava blivit ogiltigt, så att löftet därmed har gjorts om intet.
18 Zama nda tubo fun asariya do, a si fun alkawli do. Amma Irikoy n'a no Ibrahim se alkawlo boŋ nga gomno ra.
18Om det nämligen vore på grund av lag som arvet skulle undfås, så vore det icke på grund av löfte. Men åt Abraham har Gud skänkt det genom ett löfte.
19 Yaadin gaa, ifo no asariya ga hanse binde? To. Irikoy n'a tonton no hala borey ma faham da haŋ kaŋ ga ti nga miila daaruyaŋ. Asariya wo ma goro mo hala banda bora ma kaa kaŋ se i na alkawlo no. I na asariya samba mo malaykayaŋ banda, sasabandiko fo kambe ra.
19Vartill tjänade då lagen? Jo, på det att överträdelserna skulle komma i dagen, blev den efteråt given, för att gälla till dess att »säden» skulle komma, han åt vilken löftet hade blivit givet; och den utgavs genom änglar och överlämnades i en medlares hand.
20 Sasabandikwa binde, manti boro folloŋ hinne se no a bara. Amma Irikoy ya nga hinne no.
20Men den som är medlare är icke medlare för allenast en enda. Men Gud är en.
21 Wala asariya ga gaaba nda Irikoy alkawlo no? Abada! D'i na asariya no kaŋ ga hin ka fundi no, doŋ daahir no adilitaray _Irikoy jine|_ ga bara asariya din ra.
21Är då lagen emot Guds löften? Bort det! Om en lag hade blivit given, som kunde göra levande, då skulle rättfärdigheten verkligen komma av lagen.
22 Amma Irikoy Tira Hanney ne boro kulu go daabante no zunubi dabaro cire, hal i ma alkawlo no borey kaŋ yaŋ goono ga cimandi se. Alkawlo wo ga ti cimbeeri wane Yesu Almasihu ra.
22Men nu har skriften inneslutit alltsammans under synd, för att det som var utlovat skulle, av tro på Jesus Kristus, komma dem till del som tro.
23 Amma za cimbeeri mana kaa, iri ya asariya kas'izeyaŋ no. Iri go daabante no hala cimbeeri ga aniya ka bangay.
23Men förrän tron kom, voro vi inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, i förbidan på den tro som en gång skulle uppenbaras.
24 Yaadin gaa, asariya n'iri gaay danga ize gaayko kala Almasihu kaa, hal iri ma ciya adilante _Irikoy jine|_ cimbeeri ra.
24Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro.
25 Amma sohõ kaŋ cimbeeri kaa, iri si ize gaaykwa din dabaro cire koyne.
25Men sedan tron har kommit, stå vi icke mer under uppfostrare.
26 Zama araŋ kulu Irikoy izeyaŋ no, kaŋ to albeeriyaŋ, zama araŋ na Almasihu Yesu cimandi.
26Alla ären I Guds barn genom tron, i Kristus Jesus;
27 Zama araŋ kulu kaŋ se i na baptisma* te Almasihu ra, araŋ na Almasihu faka.
27ty I alla, som haven blivit döpta till Kristus, haven iklätt eder Kristus.
28 Sohõ fayanka si no: da Yahudance no, wala dumi cindey boro no, da bannya no wala burcini no, da alboro no wala wayboro no, zama araŋ kulu afolloŋ no Almasihu Yesu ra.
28Här är icke jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke man och kvinna: alla ären I ett i Kristus Jesus.
29 Amma d'araŋ ya Almasihu wane yaŋ no, kulu araŋ ya Ibrahim bandayaŋ no, da tubukoyaŋ mo, mate kaŋ alkawlo ci.
29Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet.