1 Yakuba na nga boŋ sambu mo, kal a di Isuwa go kaa, da boro zangu taaci nga banda. Kal a na izey fay Laya nda Rahila nda koŋŋa hinka din se.
1Och Jakob lyfte upp sina ögon och fick se Esau komma med fyra hundra man. Då fördelade han sina barn på Lea och Rakel och de båda tjänstekvinnorna.
2 A na koŋŋey da ngey izey daŋ jina, Laya nda nga izey ga dake i gaa, Rahila nda Yusufu mo go banda.
2Och han lät tjänstekvinnorna med deras barn gå främst, Lea med hennes barn därnäst, och Rakel med Josef sist.
3 Nga bumbo furo i jine ka sumbal hala ganda sorro iyye, hal a ga to nga beero do.
3Och själv gick han framför dem och bugade sig sju gånger ned till jorden, till dess han kom fram till sin broder.
4 Isuwa mo tun da zuray nga ma kuband'a. A n'a ganday, a koli Yakuba jinda gaa k'a garba sunsum, i hẽ mo.
4Men Esau skyndade emot honom och tog honom i famn och föll honom om halsen och kysste honom; och de gräto.
5 Isuwa na nga boŋ sambu ka di wayborey da izey. A ne: «Borey wo binde kaŋ yaŋ go ni banda, mayyaŋ no?» Yakuba ne: «Izey kaŋ yaŋ Irikoy na gomni te ay, ni bannya se d'a nooya.»
5Och när han lyfte upp sina ögon och fick se kvinnorna och barnen, sade han: »Vilka äro dessa som du har med dig?» Han svarade: »Det är barnen som Gud har beskärt din tjänare.»
6 Saaya din koŋŋey maan, ngey da ngey izey, i sombu.
6Och tjänstekvinnorna gingo fram med sina barn och bugade sig.
7 Laya nda nga izey maan, i sombu. Kokor banda Yusufu nda Rahila mo maan ka sombu.
7Därefter gick ock Lea fram med sina barn, och de bugade sig. Slutligen gingo Josef och Rakel fram och bugade sig.
8 Isuwa ne a se mo: «Ifo ni ga te da jama wo kulu kaŋ ay kuband'ey?» A ne: «Zama i ma du gaakuri ay jine bora do.»
8Sedan frågade han: »Vad ville du med hela den skara som jag mötte?» Han svarade: »Jag ville finna nåd för min herres ögon.»
9 Isuwa ne: «Ay nya izo, ay gonda haŋ kaŋ ga wasa ay se. Soobay ka ni hariyaŋ gaay.»
9Men Esau sade: »Jag har nog; behåll du vad du har, min broder.»
10 Yakuba ne: «Abada, ay ga ni ŋwaaray sohõ d'ay du gaakuri ni do, kala ni m'ay fooyaŋey ta ay se, za kaŋ ay di ni moyduma mate kaŋ boro ga di Irikoy moyduma, ni maa ay kaayaŋo kaani mo.
10Jakob svarade: »Ack nej; om jag har funnit nåd för dina ögon, så tag emot skänkerna av mig, eftersom jag har fått se ditt ansikte, likasom såge jag ett gudaväsens ansikte, då du nu så gunstigt har tagit emot mig.
11 Ay ga ni ŋwaaray, m'ay fooyaŋey ta kaŋ i kande ni se, zama Irikoy na gomni boobo te ay se. Ay haro mo ga wasa ay se.» Yakuba soobay k'a faali hal a n'i ta.
11Tag hälsningsskänkerna som jag har skickat emot dig; ty Gud har varit mig nådig, och jag har allt fullt upp.» Och han bad honom så enträget, att han tog emot dem.
12 Isuwa ne: «Naŋ iri ma tun ka dira, ay mo ga koy ni jine.»
12Och Esau sade: »Låt oss bryta upp och draga vidare; jag vill gå framför dig.»
13 Kala Yakuba ne a se: «Ay jine bora ga bay kaŋ zanka kayney ga baan. Feeji nda haw kurey da ngey naanandey mo, d'i n'i gaaray, zaari fo kankami ga kurey kulu wi.
13Men han svarade honom: »Min herre ser själv att barnen äro späda, och att jag har med mig får och kor som giva di; driver man dessa för starkt en enda dag, så dör hela hjorden.
14 Ay g'ay jine bora ŋwaaray a ma furo ay, nga bannya jine. Ay mo m'i gana nda laakal, mate kaŋ almaney kaŋ yaŋ go ay jine, da zankey mo ga hin, hal ay ma to ay jina bora do Seyir.»
14Må därför min herre draga åstad före sin tjänare, så vill jag komma efter i sakta mak, i den mån boskapen, som drives framför mig, och barnen orka följa med, till dess jag kommer till min herre i Seir.»
15 Isuwa mo ne: «Kal ay ma boro fooyaŋ naŋ ni se, borey kaŋ go ay banda yaŋ ra.» Yakuba ne: «Ay ga laami woodin, wala? Naŋ ay ma du gaakuri ay jina bora do.»
15Då sade Esau: »Så vill jag åtminstone lämna kvar hos dig en del av mitt folk.» Men han svarade: »Varför så? Må jag allenast finna nåd för min herres ögon.»
16 Isuwa binde ye Seyir zaaro din.
16Så vände Esau om, samma dag, och tog vägen till Seir.
17 Woodin banda Yakuba soobay ka dira kala Sokot. A na fu fo cina nga boŋ se noodin ka bukkayaŋ te nga almaney se. Woodin se no i ga nango din maa ce Sokot.
17Men Jakob bröt upp och drog till Suckot och byggde sig där ett hus. Och åt sin boskap gjorde han lövhyddor; därav fick platsen namnet Suckot.
18 Yakuba to Sekem kwaara nda baani, wo kaŋ go Kanaana laabo ra, saaya kaŋ a kaa ka fun Padan-Aram. A zumbu mo kwaara jarga.
18Och Jakob kom på sin färd ifrån Paddan-Aram välbehållen till Sikems stad i Kanaans land och slog upp sitt läger utanför staden.
19 A na fari fo jare day, noodin no a na nga kuuru fuwo sinji. Hamor kaŋ ga ti Sekem baaba izey kambe ra no a n'a day. Nzarfu gude zangu fo no ga ti a nooro.
19Och det jordstycke där han hade slagit upp sitt tält köpte han av Hamors, Sikems faders, barn för hundra kesitor.
20 A na sargay feema cina noodin k'a maa daŋ El-Elohe-Israyla.
20Och han reste där ett altare och kallade det El-Elohe-Israel.