1 Ya Yakuba dumo, araŋ kaŋ i goono g'araŋ maa ce nda Israyla maa, Yahuda hayyaŋo mo, kaŋ yaŋ ga ze da Rabbi maa, I ga Israyla Irikoyo maa ci ngey meyey ra, Amma manti cimi wala adilitaray ra bo.
1Hören detta, I av Jakobs hus, I som ären uppkallade med Israels namn och flutna ur Juda källa, I som svärjen vid HERRENS namn och prisen Israels Gud -- dock icke i sanning och rättfärdighet,
2 Zama i ga ne ngey boŋ se gallu hanna boroyaŋ. I ga ne ngey ga de Israyla Irikoyo gaa, Kaŋ Rabbi Kundeykoyo no ga ti a maa. Araŋ ma maa woone:
2allt medan I kallen eder efter den heliga staden och stödjen eder på Israels Gud, på honom vilkens namn är HERREN Sebaot.
3 Ay na za doŋ muraadey bangandi za gayyaŋ. I fatta ay meyo ra, ay n'i ci mo. Mo-milla folloŋ no ay goy, a te mo.
3Vad förut skedde, det hade jag för länge sedan förkunnat; av min mun var det förutsagt, och jag hade låtit eder höra därom. Plötsligt satte jag det i verket, och det inträffade.
4 Zama ay bay kaŋ ni ya boŋ sando no. Ni hanga ga sandi danga guuru-bi, Ni boŋo mo ga sandi danga guuru-say.
4Eftersom jag visste, att du var så styvsint, ja, att din nacksena var av järn och din panna av koppar,
5 Woodin se no ay n'i bangandi ni se za doŋ. Za i mana te no ay naŋ ni maa r'ey. Zama ni ma si ne: ‹Ay tooro no k'i te. Ay danay tooro nd'ay sooguyaŋ tooro no k'i lordi.›
5därför förkunnade jag det för länge sedan och lät dig höra därom, innan det skedde, på det att du icke skulle kunna säga: »Min gudastod har gjort det, min gudabild, den skurna eller den gjutna har skickat det så.»
6 Ni maa woodin, m'i kulu guna. Araŋ mo, manti araŋ g'i fe bo? Za sohõ no ay ga ni cabe muraadu tajiyaŋ, Gundu wane yaŋ kaŋ ni mana bay jina.
6Du hade hört det, nu kan du se alltsammans; viljen I då icke erkänna det? Nu låter jag dig åter höra om nya ting, om fördolda ting som du ej har vetat av.
7 Sohõ no ay n'i taka, manti za doŋ bo, Amma ni mana maa i baaru baa ce fo, kala hunkuna. Zama ni ma si ne: ‹A go, ay jin ka bay i gaa.›
7Först nu hava de blivit skapade, icke tidigare, och förrän i dag fick du icke höra om dem, på det att du ej skulle kunna säga: »Det visste jag ju förut.»
8 Oho, ni mana maa! Oho, ni mana bay! Oho, za doŋ ni hanga mana fiti! Zama ay bay kaŋ daahir ni gonda amaana ŋwaari alhaali. Za gunde ra no i ne ni se turante.
8Du fick icke förr höra något därom eller veta något därav, ej heller kom det tidigare för dina öron, eftersom jag visste, huru trolös du var och att du hette »överträdare» allt ifrån moderlivet.
9 Ay maa sabbay se no ay g'ay futa gaay. Ay ma du sifaw sabbay se mo no ay ga hin suuru nda nin, Zama ay ma si ni halaci.
9Men för mitt namns skull är jag långmodig, och för min äras skull håller jag tillbaka min vrede, så att du icke bliver utrotad.
10 A go, ay na ni hanandi, Amma manti sanda mate kaŋ cine i ga te nzarfu se bo. Ay na ni si no taabi danji bambata bindo ra.
10Se, jag har smält dig, men silver har jag icke fått; jag har prövat dig i lidandets ugn.
11 Ay bumbo sabbay se, Ay bumbo sabbay se no ay ga woodin te, Zama mate n'ay ga te ka yadda i m'ay maa ziibandi? Ay darza mo, ay s'a no boro fo se.
11För min egen skull, ja, för min egen skull gör jag så, ty huru skulle jag kunna låta mitt namn bliva ohelgat? Jag giver icke min ära åt någon annan.
12 Ya Yakuba, kaŋ ga ti Israyla kaŋ ay ce, Wa hanga jeeri ay se: Ay no ga ti NGA. Ay no ga ti Sintina, ay mo no ga ti Bananta.
12Hör på mig, du Jakob, du Israel, som jag har kallat. Jag är det; jag är den förste, jag är ock den siste.
13 Daahir ay kamba no ka ndunnya tiksa sinji. Ay kambe ŋwaaro mo no ka beeney daaru. Ay n'i ce, i tun care banda.
13Min hand har lagt jordens grund, och min högra hand har utspänt himmelen; jag kallar på dem, då stå de där båda.
14 Ya araŋ kulu, wa margu, wa maa. Toorey ra may no ka muraadey din bangandi? Bora kaŋ Rabbi ga ba no g'a miila toonandi Babila boŋ, A kamba mo ga tin Kaldancey boŋ.
14Församlen eder, I alla, och hören: Vem bland dessa andra har förutsagt detta, att den man, som HERREN älskar, skall utföra hans vilja mot Babel och vara hans arm mot kaldéerna?
15 Ay no, oho, ay no ka salaŋ. Oho, ay n'a ce, ay no ka kand'a. A ga nga fonda albarkandi mo.
15Jag, jag har talat detta, jag har ock kallat honom, jag har fört honom fram, så att hans väg har blivit lyckosam.
16 Wa maan ay do ka maa woone: Za sintina yana salaŋ tuguray ra bo. Za waati kaŋ a go no, ay mo go noodin. Sohõ mo Rabbi, Koy Beero na in da nga Biya donton.
16Träden hit till mig och hören detta; Mina förutsägelser har jag icke talat i det fördolda; när tiden kom, att något skulle ske, då var jag där. Och nu har Herren, HERREN sänt mig och sänt sin Ande.
17 Ya-cine no Rabbi ni Fansakwa, Israyla wane Hananyankoyo ci, a ne: Ay no, Rabbi ni Irikoyo kaŋ ga ni dondonandi ni nafa se, Kaŋ ga ni candi fonda kaŋ ni ga hima ka gana din ra.
17Så säger HERREN, din förlossare, Israels Helige: Jag är HERREN, din Gud, den som lär dig, vad nyttigt är, den som leder dig på den väg du skall vandra.
18 Da ni hangan ka maa ay lordey se, Doŋ yaadin gaa ni laakal kana ga hima sanda isa beeri, Ni adilitara mo ga hima teeku bonday beeri yaŋ.
18O att du ville akta på mina bud! Då skulle frid tillflyta dig såsom en ström och din rätt såsom havets böljor;
19 Ni banda mo ga baa sanda taasi cine, Ni haamey mo ga baa sanda laabu gurayzeyaŋ cine. I maa si daray hal abada, A si halaci mo ay jine.»
19dina barn skulle då vara såsom sanden och din livsfrukt såsom sandkornen, dess namn skulle aldrig bliva utrotat eller utplånat ur min åsyn.
20 Wa fatta Babila ra, wa zuru Kaldancey se! Araŋ ma woone ci ka fe da farhã dooni. W'a baaru dede hala ndunnya me, ka ne: «Rabbi na nga tamo Yakuba fansa*.»
20Dragen ut från Babel, flyn ifrån kaldéernas land; förkunnen det med fröjderop och låten det bliva känt, utbreden ryktet därom till jordens ända; sägen: »HERREN har förlossat sin tjänare Jakob.»
21 I mana maa jaw waato kaŋ a n'i candi ka gana nd'ey taasi beerey ra. A naŋ hari fatta i se ka fun tondi ra, A na tondi daaro kortu mo hala hari-moy zuru.
21De ledo ingen törst, när han förde dem genom ödemarker, ty han lät vatten strömma fram ur klippan åt dem, han klöv sönder klippan, och vattnet flödade.
22 Rabbi ne: «Laakal kanay si no laalakoyey se.»
22Men de ogudaktiga få ingen frid, säger HERREN.