¹ May no k'iri baaro cimandi? May se mo no Rabbi kamba bangay?

¹Men vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var HERRENS arm uppenbar?

² Zama Rabbi tamo ga beeri a jine sanda zaymi taji, Sanda kaaji kaŋ ga fun laabu kogo ra. A sinda himandi hanno fo, a gunayaŋ mo si kaan. Waati kaŋ iri n'a guna a sinda boori fo nga gaa kaŋ ga naŋ iri ma ba r'a.

²Han sköt upp såsom en ringa telning inför honom, såsom ett rotskott ur förtorkad jord. Han hade ingen gestalt eller fägring; när vi sågo på honom, kunde hans utseende ej behaga oss.

³ A ciya donda-caray hari, furuyaŋ hari no borey se. Bine saraykoy no kaŋ doona doori, I dond'a sanda boro kaŋ gaa borey na mo kaa, Iri mo man'a himandi hay kulu.

³Föraktat var han och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med krankhet; han var såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte, så föraktat, att vi höllo honom för intet.

⁴ Daahir iri doorey ciya a se jaraw, A n'iri bine sarayey sambu mo. Amma iri n'a lasaabu sanda karante, Irikoy goobo baa, taabi hanko no.

⁴Men det var våra krankheter han bar, våra smärtor, dem lade han på sig, medan vi höllo honom för att vara hemsökt, tuktad av Gud och pinad.

⁵ Amma iri murteyaŋey sabbay se no a maray, A mortu iri zunubey sabbay se, Goojiyaŋo kaŋ ga kande iri se laakal kanay go a boŋ, A goobu haŋyaŋo mo na iri no baani.

⁵Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra missgärningars skull; näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår bliva vi helade.

⁶ Iri go sanda feejiyaŋ kaŋ daray, Iri boro kulu kamba ka nga boŋ fonda gana. Rabbi mo n'iri zunubey kulu dake a boŋ.

⁶Vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom.

⁷ I n'a gurzugandi k'a taabandi, Kulu nda yaadin a mana nga meyo fiti. Sanda feej'ize kaŋ i ga konda ka wi, Wala sanda feeji nya kaŋ go ga dangay nga hamni hõsekoy jine, Yaadin cine no a mana nga meyo fiti.

⁷Han blev plågad, fastän han ödmjukade sig och icke öppnade sin mun, lik ett lamm, som föres bort att slaktas, och lik ett får, som är tyst inför dem som klippa det ja, han öppnade icke sin mun.

⁸ Kankami da cimi ciiti jaŋay no i daŋ k'a hibandi. A zamana borey ra binde, May no ka lasaabu ka bay kaŋ i n'a waasu ka kaa fundikooney laabo ra? May no ka lasaabu kaŋ ay jama murteyaŋey sabbay se no i n'a kar.

⁸Undan våld och dom blev han borttagen, men vem i hans släkte betänker detta? Ja, han rycktes bort ifrån de levandes land, och för mitt folks överträdelses skull kom plåga över honom.

⁹ A na nga saara suuban boro laaley banda, nga nda arzakante mo ka margu nga buuyaŋo ra, Baa kaŋ a mana toonye te, Gulinci mo si no a meyo ra.

⁹Och bland de ogudaktiga fick hans in grav bland de rika kom han först, när han var död fastän han ingen orätt hade gjort och fastän svek icke fanns i hans mun.

¹⁰ Amma a kaan Rabbi se nga m'a maray, A na azaaba dake a boŋ. Waati kaŋ a g'a fundo ciya sargay zunubi se, A ga di nga bandey, a ga nga jirbey kuukandi, Rabbi miila mo ga te albarka a kambe ra.

¹⁰Det behagade HERREN att slå honom med krankhet: om hans liv så bleve ett skuldoffer, då skulle han få se avkomlingar och länge leva, och HERRENS vilja skulle genom honom hava framgång.

¹¹ A ga di nga fundo taabo nafa ka ne a wasa, Ay tam adilanta ga boro boobo adilandi zama i n'a bay se, A g'i zunubey sambu mo.

¹¹Ja, av den vedermöda hans själ har utstått skall han se frukt och så bliva mättad; genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga, han, den rättfärdige, min tjänare, i det han bär deras missgärningar.

¹² Woodin sabbay se no ay g'a no nga baa boro beerey banda. A ga arzaka fay mo gaabikooney banda. Zama a na nga fundo nooyandi hal a to buuyaŋ gaa. I n'a lasaabu taali-teerey banda, Kulu nda yaadin a na boro boobo zunubi jare, A gaara mo taali-teerey se.

¹²Därför skall jag tillskifta honom hans lott bland de många, och med talrika skaror skall han få utskifta byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland överträdare, han som bar mångas synder och bad för överträdarna.