¹ Kala Rabbi ne ay se: Baa Musa nda Samuwila no ga kay ay jine, i day si du ka te ay bina ma bare ka ye dumi woone wo do haray. M'i moorandi hala naŋ kaŋ ay si di ey, i ma ngey koyyaŋ te!

¹Men HERREN sade till mig; Om än Mose och Samuel trädde inför mig, så skulle min själ dock icke vända sig till detta folk. Driv dem bort ifrån mitt ansikte och låt dem gå.

² A ga ciya mo, d'i ne ni se: «Man gaa no iri ga koy?» kala ni ma ne i se: Yaa no Rabbi ci: Borey kaŋ yaŋ ay waadu buuyaŋ gaa, Buuyaŋ gaa no i ga koy. Borey kaŋ yaŋ ay waadu takuba gaa, Takuba gaa no i ga koy. Borey kaŋ yaŋ ay waadu haray gaa, Haray gaa no i ga koy. Borey kaŋ yaŋ ay waadu tamtaray gaa mo, Tamtaray ra no i ga koy.

²Och om de fråga dig: »Vart skola vi gå?», så skall du svara dem: Så säger HERREN: I pestens våld den som hör pesten till, i svärdets våld den som hör svärdet till, i hungerns våld den som hör hungern till, i fångenskapens våld den som hör fångenskapen till.

³ Yaa no Rabbi ci: Ay ga waadu taaci sinji i boŋ, takuba ma beeri, hansiyaŋ ma kurru, beene curey da ganji hamey ma ŋwa, i ma halaci mo.

³Fyra slags hemsökelser skall jag låta komma över dem, säger HERREN: svärdet, som skall dräpa dem, hundarna, som skola släpa bort dem, himmelens fåglar och vilddjuren på marken, som skola äta upp och fördärva dem.

⁴ Ay ga naŋ i ma ciya humburandiyaŋ hari ndunnya mayrayey kulu se Yahuda bonkoono Manasse, Hezeciya ize sabbay se, haya kaŋ a te Urusalima ra din sabbay se.

⁴Och jag skall göra dem till en varnagel för alla riken på jorden, till straff för det som Manasse, Hiskias son, Juda konung, har gjort i Jerusalem.

⁵ Zama nin Urusalima, may no ga bakar ni se? May no ga bu baray te ni se mo? Wala may no ga kamba ka ni baani hã?

⁵Ty vem kan hava misskund med dig, Jerusalem, och vem kan ömka dig, och vem kan vilja komma för att fråga om det står väl till med dig?

⁶ Nin kaŋ n'ay furu, yaa no Rabbi ci, Ni ye da banda. Woodin se no ay g'ay kamba salle ni boŋ ka ni halaci, Ay farga nd'ay ma cindi ni se.

⁶Du själv försköt mig, säger HERREN; du gick din väg bort. Därför uträckte jag mot dig min hand och fördärvade dig; jag hade tröttnat att förbarma mig.

⁷ Ay ga borey faaru nda gaasu laabo birni meyey gaa. Ay ga naŋ i ma jaŋ ngey izey, ay g'ay borey halaci, Za kaŋ i mana bare ka fay da ngey muraadey.

⁷Ja, jag kastade dem med kastskovel vid landets portar, jag gjorde föräldrarna barnlösa, jag förgjorde mitt folk, då de ej ville vända om från sina vägar.

⁸ I wayborey kaŋ kurnyey bu ga tonton ay windanta hal i ma bisa teeku taasi baayaŋ cine. Ay ga wongu zurandi izeyaŋ candi ka kande i gaa zaari sance, I ga gaaba nda nya nda arwasu. Ay ga naŋ foyrayyaŋ nda humburkumay beeri ma nyaŋo jirsi.

⁸Deras änkor blevo genom mig talrikare än sanden i havet; över mödrarna till deras unga lät jag förhärjare komma mitt på ljusa dagen; plötsligt lät jag ångest och förskräckelse falla över dem.

⁹ Waybora kaŋ na ize aru iyye hay yangala ka nga fundo taŋ. A wayna kaŋ za zaaro ga cindi, Haawi n'a di, a di kayna mo. Ay g'i cindo mo nooyandi takuba se i ibarey jine. Yaadin no Rabbi ci.

⁹Om en moder än hade sju söner, måste hon dock giva upp andan i sorg; hennes sol gick ned, medan det ännu var dag, hon måste bliva till skam och blygd. Och vad som är kvar av dem skall jag giva till pris åt deras fienders svärd, säger HERREN

¹⁰ Ya ay nya, kaari ay kaŋ ni n'ay hay! Ay ya kusuuma boro no, canda-canda boro laabo kulu se. Ay mana garaw daŋ, i mana nooru garaw ay gaa mo. Kulu nda yaadin i boro fo kulu goono g'ay laali.

¹⁰»Ve mig, min moder, att du har fött mig, mig som är till kiv och träta för hela landet! Jag har icke drivit ocker, ej heller har någon behövt ockra på mig; likväl förbanna de mig alla.»

¹¹ Rabbi ne: Daahir, ay ga ni kaa kambe ni albarka se. Daahir, ay ga naŋ ni yanjekaaro ma kaa ka ŋwaaray ni gaa masiiba alwaati, Da taabi alwaati ra mo.

¹¹Men HERREN svarade: »Sannerligen, jag skall styrka dig och låta det gå dig väl. Sannerligen, jag skall så göra, att dina fiender komma och bönfalla inför dig i olyckans och nödens tid.

¹² A ga hin ka te no i ma azawa kambe haray guuru-bi wala guuru-say ceeri?

¹²Kan man bryta sönder järn, järn från norden, eller koppar?» --

¹³ Ni arzaka da ni duura kaŋ gonda darza, Ay g'i ciya wongu arzaka, Kaŋ manti nda nooru. Amma ni zunubey kulu sabbay se, ni laabo me-a-me ra,

¹³Ditt gods och dina skatter skall jag lämna till plundring, och det utan betalning, till straff för allt vad du har syndat i hela ditt land.

¹⁴ Ay ga naŋ ni ibarey ma konda nin laabu fo ra kaŋ ni si bay. Zama i na danji diyandi ay futa ra, Danji no kaŋ g'araŋ ton.

¹⁴Och jag skall låta dina fiender föra dig in i ett land som du icke känner. Ty min vredes eld är upptänd; mot eder skall det brinna.

¹⁵ Ya Rabbi, ni kaŋ ga bay. Ma fongu ay gaa, m'ay kunfa, Ma bana ay se borey kaŋ goono g'ay gurzugandi yaŋ boŋ. Ma s'ay hibandi ni suuro ra. Ni bay kaŋ ni sabbay se no ay di wowi.

¹⁵HERRE, du vet det. Tänk på mig och låt dig vårda om mig, och skaffa mig hämnd på mina förföljare; tag mig icke bort, du som är långmodig. Betänk huru jag bär smälek för din skull

¹⁶ Ay du ni sanney, ay n'i ŋwa mo. Ni sanney ciya ay se farhã da bine kaani ay bina se, Zama i n'ay ce da ni maa, Ya Rabbi Kundeykoyo.

¹⁶När jag fick dina ord, blevo de min spis, ja, dina ord blevo för mig mitt hjärtas fröjd och glädje; ty jag är uppkallad efter ditt namn, HERRE, härskarornas Gud.

¹⁷ Ay mana goro ndunnya kaani baakoy marga ra, Ay mana farhã mo. Ay goro ay hinne no ni kamba sabbay se, Zama ni n'ay toonandi nda dukuri.

¹⁷Jag har icke suttit i gycklares samkväm och förlustat mig där; för din hands skull har jag måst sitta ensam, ty du har uppfyllt mig med förgrymmelse.

¹⁸ Ifo se no ay ga maa doori korno waati kulu, Ay biyo mo go, a sinda safari, a wangu ka yay? Daahir, ni ga ciya ay se sanda tangari gooru kaŋ haro sinda naanay.

¹⁸Varför skall jag då plågas så oavlåtligt, och varför är mitt sår så ohelbart? Det vill ju icke läkas. Ja, du bliver för mig såsom en försinande bäck, så som ett vatten som ingen kan lita på.

¹⁹ Woodin sabbay se yaa no Rabbi ci: Da ni ye ka kaa, kal ay ma ni yayandi, Ni mo ga kay ay jine. A binde, da ni na sanni darzante ci ka fay da sanni yaamo, Ni ga ciya sanda ay meyo cine. Jama ga bare ka ye ni do, Amma ni si bare ka ye i do.

¹⁹Därför säger HERREN så: Om du vänder åter, så vill jag låta dig komma åter och bliva min tjänare. Och om du frambär ädel metall utan slagg, så skall du få tjäna mig såsom mun. Dessa skola då vända åter till dig, men du skall icke vända åter till dem.

²⁰ Ay ga ni ciya mo sanda guuru-say cinari gaabikooni jama wo se. Baa i ga wongu nin, i si te ni boŋ zaama, Zama ay go ni banda, ay ma ni faaba se, Ay ma ni kaa kambe mo. Yaadin no Rabbi ci.

²⁰Och jag skall göra dig inför detta folk till en fast kopparmur, så att de icke skola bliva dig övermäktiga, om de vilja strida mot dig; ty jag är med dig och vill frälsa dig och vill hjälpa dig, säger HERREN.

²¹ Ay ga ni kaa boro laaley kambe ra, Ay ma ni fansa mo ka kaa toonyantey kambe ra.

²¹Jag skall hjälpa dig ut ur de ondas våld och skall förlossa dig ur våldsverkarnas hand.