¹ Yaa no Rabbi ci: Ya Israyla, hala day ni ga ni ce banda gana, Da ni ye ka kaa ay do, Da ni na ni toorey kazaamatara hibandi ka kaa ay jine, Da ni si te bine hinka,

¹om du omvänder dig, Israel, säger HERREN, skall du få vända tillbaka till mig; och om du skaffar bort dina styggelser från min åsyn, skall du slippa vandra flyktig omkring.

² Da ni ga ze ka ne: «Ay ze da Rabbi fundikoono!» k'a te cimi ra, Da cimi ciiti ra, da adilitaray ra -- Gaa no ndunnya dumey ga ngey boŋ albarkandi a do, A do mo no i ga du darza.

²Då skall du svärja i sanning, rätt och rättfärdighet: »Så sant HERREN lever», och hednafolken skola välsigna sig i honom och berömma sig av honom.

³ Zama yaa no Rabbi goono ga ci Yahuda nda Urusalima borey se: Ya araŋ Yahuda alborey, D'araŋ mo Urusalima ra gorokoy, W'araŋ sakarey far ka tunandi, Wa si duma karjiyaŋ ra. W'araŋ boŋ dambangu* Rabbi se, W'araŋ biney jofoley hibandi ka kaa, Zama ay futa ma si bagu ka tun sanda danji cine, A ma ton mo hal a sinda wiiko, Araŋ goyey laalayaŋo sabbay se.

³Ja, så säger HERREN till Juda män och till Jerusalem: Bryten eder ny mark, och sån ej bland törnen.

⁵ Wa ci Yahuda ra, Wa fe Urusalima ra, ka ne: «I ma hilli kar laabo ra.» Wa jinde tunandi ka ne: «Wa margu, iri ma furo gallu cinari-beeri-koyey ra.»

⁴Omskären eder åt HERREN; skaffen bort edert hjärtas förhud, I Juda män och I Jerusalems invånare. Eljest skall min vrede bryta fram såsom en eld och brinna så, att ingen kan utsläcka den, för edert onda väsendes skull.

⁶ Wa liiliwal sinji kaŋ ga guna Sihiyona gaa haray!! Araŋ ma zuru, wa si kay bo! Zama ay ga kande masiiba da halaciyaŋ beeri kaŋ ga fun azawa kambe haray.

⁵Förkunnen i Juda, kungören i Jerusalem och påbjuden, ja, stöten i basun i landet, ropen ut med hög röst och sägen: »Församlen eder och låt oss fly in i de befästa städerna.»

⁷ Muusu beero kaŋ ga dumi cindey halaci tun nga gumbo ra, a go fonda boŋ. A fatta nga nango do zama nga ma ni laabo halaci. Ni galley ga ciya kurmu yaŋ mo, Boro kulu si goro i ra.

⁶Resen upp ett baner som visar åt Sion, bärgen edert gods och dröjen icke ty jag skall låta olycka komma från norr, med stor förstöring.

⁸ Woodin sabbay se kal araŋ ma bufu zaara yaŋ haw, Araŋ ma hẽ, araŋ ma kuuwa, Zama Rabbi futay korna mana bare ka fay da iri.

⁷Ett lejon drager fram ur sitt snår och en folkfördärvare bryter upp, han går ut ur sin boning, för att göra ditt land till en ödemark; då bliva dina städer förstörda, så att ingen kan bo i dem.

⁹ Yaa no Rabbi ci: A ga ciya mo han din hane, Bonkoono bina da mayraykoyey biney mo ga bu, Alyanga ga alfagey di, Annabey mo ga takooko koyne.

⁸Så höljen eder nu i sorgdräkt, klagen och jämren eder, ty HERRENS vredes glöd upphör icke över oss.

¹⁰ Waato din gaa ay ne: «Kaari, ya Rabbi, Koy Beero! Ni na jama wo da Urusalima fafagu gumo, kaŋ ni ne i ga du laakal kanay. A go mo, takuba to hala jinda gaa.»

⁹På den tiden, säger HERREN, skall det vara förbi med konungens och furstarnas mod, och prästerna skola bliva förfärade och profeterna stå häpna.

¹¹ Alwaato din ra no i ga ne jama wo da Urusalima se: «Haw korno kaŋ ga fun saajo tondey ra ka koy ay jama izey do haray, manti ntaasu faaruyaŋ sabbay se no, manti mo hanandiyaŋ se no.

¹⁰Men jag sade: »Ack Herre, HERRE, svårt bedrog du sannerligen detta folk och Jerusalem, då du sade: »Det skall gå eder väl.» Svärdet är ju nära att taga vårt liv.

¹² Haw fo kaŋ ga gaabu nd'a ga fun ay lordo boŋ. Sohõ mo ay ga ciiti dumbu i se.»

¹¹På den tiden skall det sägas om detta folk och om Jerusalem: En brännande vind från höjderna i öknen kommer emot dottern mitt folk, icke en sådan vind som passar, när man kastar säd eller rensar korn;

¹³ A go, sanda hari haw bambata cine no a ga kaa d'a, A wongu torkey mo ga ciya sanda alma haw beeri cine. A bariyey waasu nda zeebanyaŋ. Kaari iri, zama iri halaci!

¹²nej, en våldsammare vind än som så låter jag komma. Ja, nu vill jag gå till rätta med dem!

¹⁴ Ya Urusalima, ni bina nyun ka ilaalo kaa zama ni ma du ka faaba. Waati fo no ni fonguyaŋ yaamey ga gana ka fun ni bina ra?

¹³Se, såsom ett moln kommer han upp och såsom en stormvind äro hans vagnar; hans hästar äro snabbare än örnar, ve oss, vi äro förlorade!

¹⁵ Zama Dan ra no jinde fo goono ga masiiba seeda, Jinda din goono ga fe Ifraymu tondo boŋ.

¹⁴Så två nu ditt hjärta rent från ondska, Jerusalem, för att du må bliva frälst. Huru länge skola fördärvets tankar bo i ditt bröst?

¹⁶ Wa baaru fe ndunnya dumey se. Guna, wa fe Urusalima boŋ. Soojey kaŋ yaŋ ga kwaara daŋ game goono ga fun laabu fo kaŋ ga mooru ra, I ga ngey jindey sambu ka gaaba nda Yahuda galley.

¹⁵Från Dan höres ju en budbärare ropa, och från Efraims bergsbygd en som bådar fördärv.

¹⁷ Sanda fari batukoyaŋ, yaadin cine no i n'a windi, I goono ga gaaba nd'a zama a na tureyaŋ goy te ay se. Yaadin no Rabbi ci.

¹⁶Förkunnen för folken, ja, kungören över Jerusalem att en belägringshär kommer ifrån fjärran land och häver upp sitt rop mot Juda städer.

¹⁸ Ni daa da ni muraadey, Ngey no ka kande ni se hayey din, Ni laala nooya. Haciika mo a ga fottu no. Daahir a to hala ni bina do.

¹⁷Såsom väktare kring ett åkerfält samla de sig runt omkring henne, därför att hon har varit gensträvig mot mig, säger HERREN.

¹⁹ Way, ay bina! Way, ay bina! Doori no ay goono ga maa hal ay bina ra! Ay bina goono ga fittaw ay ra. Ay si hin ka dangay zama ay maa hilli hẽeno da wongu laakal tunay, ya nin ay fundo.

¹⁸Ja, ditt eget leverne och dina egna varningar vålla dig detta; det är din ondskas frukt att det bliver dig så bittert, och att plågan träffar dig ända in i hjärtat.

²⁰ I na halaciyaŋ ce a ma halaciyaŋ gana, Zama i na laabo kulu halaci. Baaru si i n'ay kuuru fuwey kulu halaci, Ay daabuley mo halaci sahãadin.

¹⁹I mitt innersta våndas jag, i mitt hjärtas djup. Mitt hjärta klagar i mig, jag kan icke tiga, ty basunljud hör du, min själ, och krigiskt härskri.

²¹ Waati fo no ay ga di liiliwalo, Ay ma maa hilli karyaŋo mo?

²⁰Olycka efter olycka ropas ut, ja, hela landet bliver förött; plötsligt bliva mina hyddor förödda, i ett ögonblick mina tält.

²² Zama ay borey ga saamu, i man'ay bay, Izeyaŋ no kaŋ gonda alman daa, i sinda fahamay, Carmaykomyaŋ no laala teeyaŋ gaa, Amma i sinda bayray kaŋ ga ihanno te.

²¹Huru länge skall jag se stridsbaneret och höra basunljud?

²³ Ay na ndunnya guna, kurmu no kaŋ go koonu. Ay na beeney guna, ngey mo sinda kaari i ra.

²²Ja, mitt folk är oförnuftigt, de vilja ej veta av mig. De äro dåraktiga barn och hava intet förstånd. Visa äro de till att göra vad ont är, men att göra vad gott är förstå de ej.

²⁴ Ay na tondi kuukey guna. A go, ngey mo kala gasiyaŋ. tudey kulu mo go ga jijiri.

²³Jag såg på jorden, och se, den var öde och tom, och upp mot himmelen, och där lyste intet ljus.

²⁵ Ay guna, a go boro kulu si no. Beene curayzey kulu tun ka deesi.

²⁴Jag såg på bergen, och se, de bävade, och alla höjder vacklade.

²⁶ Ay guna koyne, laabu albarkanta ciya saaji. A galley kulu bagu-bagu Rabbi jine, a futay korna ra.

²⁵Jag såg mig om, och då fanns där ingen människa, och alla himmelens fåglar hade flytt bort.

²⁷ Zama yaa no Rabbi ci: Laabo kulu ga ciya koonu, Kulu nda yaadin ay s'a ban pat.

²⁶Jag såg mig om, och då var det bördiga landet en öken, och alla dess städer voro nedbrutna, för HERRENS ansikte, för hans vredes glöd,

²⁸ Woodin sabbay se no ndunnya ga te bine saray, Beeney mo ga te ibi, Zama ay n'a ci, ay n'a waadu, Ay s'ay miila barmay bo, Ay si bare mo ka fay d'a.

²⁷Ty så säger HERREN: Hela landet skall bliva en ödemark, om jag än ej alldeles vill göra ände därpå.

²⁹ Galley kulu goono ga zuru bari-karey da tongo farmey yooje maayaŋ sabbay se. Borey goono ga furo saajo ra, I goono ga kaaru tondey boŋ. I zuru ka galley kulu naŋ, Boro si no kaŋ ga goro i ra.

²⁸Därför sörjer jorden, och himmelen därovan kläder sig i sorgdräkt, därför att jag så har talat och beslutit och ej kan ångra det eller taga det tillbaka.

³⁰ Ni binde, ya nin kaŋ i na ni ku, Ifo no ni ga te? Baa kaŋ ni goono ga bankaaray cirayyaŋ daŋ, Baa kaŋ ni goono ga taalam da wura jinayyaŋ, Baa kaŋ ni goono ga ciraw tuusu ni moy gaa -- Yaamo no ni goono ga ni boŋ hanse. Ni baakoy donda nin, I goono ga ni fundo ceeci no.

²⁹För larmet av ryttare och bågskyttar tager hela staden till flykten. Man giver sig in i skogssnåren och upp bland klipporna. Alla städer äro övergivna, ingen människa bor mer i dem.

³¹ Ay maa hẽeni, Danga day wayboro kaŋ goono ga hay-zaŋay cine, Kaŋ goono ga nga hay-jina hay da azaaba cine, Sihiyona ize wayo jinde no. A goono ga duray ka fulanzam da cat. A go ga nga kambey salle ka ne: «Kaari ay sohõ! Zama ay fundo kasam wiikoy sabbay se.»

³⁰Vad vill du göra i din förödelse? Om du än kläder dig i scharlakan, om du än pryder dig med gyllene smycken om du än söker förstora dina ögon genom smink, så gör du dig dock skön förgäves. Dina älskare förakta dig, ja, de stå efter ditt liv.

³¹Ty jag hör rop såsom av en barnaföderska, nödrop såsom av en förstföderska. Det är dottern Sion som ropar; hon flämtar, hon räcker ut sina händer: »Ack, ve mig! I mördares våld försmäktar min själ.»