¹ Yaa no Rabbi ci: Guna, ay ga halaciyaŋ haw tunandi kaŋ ga kaa Babila nda Kaldiya gorokoy gaa.

¹Så säger HERREN: Se, jag skall uppväcka mot Babel och mot Leb-Kamais inbyggare en fördärvares ande.

² Ay ga mebarawyaŋ donton Babila gaa kaŋ yaŋ g'a faaru mo, ka fay d'a laabo koonu. Zama a masiiba zaaro ra no i g'a koli ka windi nda gaaba kuray kulu gaa.

²Och jag skall sända främlingar mot Babel, och de skola kasta det med kastskovlar och ödelägga dess land. Ja, från alla sidor skola de komma emot det på olyckans dag.

³ Tongo farma ma si nga birawo candi, A ma si tun ka kay nga wongu kwaayo ra mo. Wa si jalla a sahãkooney gaa. W'a wongu kundey kulu halaci parkatak.

³Skyttar skola spänna sina bågar mot dem som där spänna båge, och mot dem som där yvas i pansar. Skonen icke dess unga män, given hela dess här till spillo.

⁴ Borey kaŋ i wi ga kaŋ Kaldancey laabo ra, Ngey kaŋ i n'i gundey fun ga kaŋ a kwaara fondey ra.

⁴Dödsslagna män skola då falla i kaldéernas land och genomborrade man på dess gator.

⁵ Zama baa kaŋ Israyla nda Yahuda laabo go, i to da taali kaŋ i te Israyla wane Hananyankoyo se, Kulu nda yaadin i Irikoyo Rabbi Kundeykoyo mana i furu bo.

⁵Ty Israel och Juda äro icke änkor som hava blivit övergivna av sin Gud, av HERREN Sebaot, därför att deras land var fullt av skuld mot Israels Helige.

⁶ Wa zuru ka fun Babila bindo ra! Boro fo kulu ma yana nda nga fundo, Hal i ma si araŋ pati a alhakko ra. Zama Rabbi banayaŋ alwaato to, A g'a bana da alhakku kaŋ ga saba.

⁶Flyn ut ur Babel; må var och en söka rädda sitt liv, så att I icke förgås genom dess missgärning. Ty detta är för HERREN en hämndens tid, då han vill vedergälla det vad det har gjort.

⁷ Waato, Babila wo wura haŋ-gaasiya no Rabbi kamba ra, Gaasiya kaŋ a daŋ ndunnya kulu ma haŋ a ra ka bugu. Ndunnya dumey n'a duvaŋo haŋ, i binde follo da futay.

⁷Babel var i HERRENS hand en gyllene kalk som gjorde hela jorden drucken. Av dess vin drucko folken, och så blevo folken såsom vanvettiga.

⁸ Fap, folloŋ! Babila kaŋ ka halaci! Wa baray a se! Wa kond'a se safari a doori laala sabbay se, Hambara a ga hin ka te a ma yay.

⁸Men plötsligt är nu Babel fallet och krossat. Jämren eder över henne, hämten balsam för hennes plåga, om hon till äventyrs kan helas.

⁹ Doŋ iri ga ba iri ma Babila yayandi, amma a mana yay. Iri ma fay d'a. Iri kulu ma ye iri laabey ra, Zama a ciito koy ka to hala beene, A ziji beene hal a to beene burey gaa.

⁹»Ja, vi hava sökt hela Babel, men hon har icke kunnat helas; låt oss lämna henne och gå var och en till sitt land. Ty hennes straffdom räcker upp till himmelen och når allt upp till skyarna.

¹⁰ Rabbi n'iri adilitara bangandi taray kwaaray. Wa kaa, iri ma Rabbi iri Irikoyo goyo dede Sihiyona ra.

¹⁰HERREN har låtit vår rätt gå fram; kom, låt oss förtälja i Sion HERRENS, vår Guds, verk.»

¹¹ Wa hangaw deeney kaanandi, wa tongey toonandi! Rabbi naŋ Medancey bonkooney biyey ma tun, Zama a miila goono ga gaaba nda Babila, Nga m'a halaci se. Zama Rabbi banando no, a fuwo banandi nooya.

¹¹Vässen pilarna, fatten sköldarna. HERREN har uppväckt de mediska konungarnas ande; ty hans tankar äro vända mot Babel till att fördärva det. Ja, HERRENS hämnd är här, hämnden för hans tempel.

¹² Wa liiliwal sinji, i ma wongu nda Babila birni cinarey. Wa batandiyaŋ gaabandi, wa batukoyaŋ daŋ, Wa gumandi izeyaŋ soola, Zama Rabbi na woodin miila. A ga haya kaŋ a ci Babila gorokoy boŋ din goyo te mo.

¹²Resen upp ett baner mot Babels murar, hållen sträng vakt, ställen ut väktare, läggen bakhåll; ty HERREN har fattat sitt beslut, och han gör vad han har talat mot Babels invånare.

¹³ Ya nin, waybora kaŋ goono ga goro hari boobey jarga, Nin, arzaka boobo koyo, ni bananta kaa, Ni zamba riiba neesijo me nooya.

¹³Du som bor vid stora vatten och är så rik på skatter, din ände har nu kommit, din vinningslystnads mått är fyllt.

¹⁴ Rabbi Kundeykoyo ze da nga boŋ ka ne: Daahir ay ga ni toonandi nda wongaariyaŋ danga do baayaŋ cine, i ga zaama kuuwayaŋ te ni boŋ.

¹⁴HERREN Sebaot har svurit vid sig själv: sannerligen, om jag än har uppfyllt dig med människor så talrika som gräshoppor, så skall man dock få upphäva skördeskri över dig.

¹⁵ A hino do no Irikoy na ndunnya te, A na ndunnya sinji nga laakalo boŋ, A fahama mo no a na beeney daaru nd'a.

¹⁵Han har gjort jorden genom sin kraft, han har berett jordens krets genom sin vishet, och genom sitt förstånd har han utspänt himmelen.

¹⁶ D'a ce da nga jinda, Harey ga kosongu te beena ra. A ga naŋ burey ma tun za ndunnya me ka ziji, A ga kande beene mali da hari care banda, A ga haw kaa taray nga jisiri nangey ra mo.

¹⁶När han vill låta höra sin röst, då brusa himmelens vatten, då låter han regnskyar stiga upp från jordens ända; han låter ljungeldar komma med regn och för vinden ut ur dess förvaringsrum.

¹⁷ Adam-ize kulu ciya sanda alman kaŋ si hay kulu bay. Wura zam kulu mo, haawi n'a di nga tooro kaŋ a dan din sabbay se, Zama a sooguyaŋ himandey kaŋ a te din ya tangari no, Fulanzamyaŋ si no i niiney ra mo.

¹⁷Såsom dårar stå då alla människor där och begripa intet; guldsmederna komma då alla på skam med sina beläten, ty deras gjutna beläten äro lögn, och ingen ande är i dem.

¹⁸ Hari yaamoyaŋ no, halliyaŋ goy no, I alhakko hane mo i ga halaci.

¹⁸De äro fåfänglighet, en tillverkning att le åt; när hemsökelsen kommer över dem, måste de förgås.

¹⁹ Amma Yakuba baa, manti yaadin cine no a go, Zama nga no ga ti hay kulu Teekwa, Israyla mo a wane kunda no. Rabbi Kundeykoyo no ga ti a maa.

¹⁹Men sådan är icke han som är Jakobs del; nej, det är han som har skapat allt, och särskilt sin arvedels stam. HERREN Sebaot är hans namn.

²⁰ A ga ne: Nin no ga ti ay deeso d'ay wongu jinay. Nin no ay ga ndunnya dumey ceeri-ceeri nd'a. Nin no ay ga mayrayey halaci nd'a.

²⁰Du var min hammare, mitt stridsvapen; med dig krossade jag folk, med dig fördärvade jag riken.

²¹ Nin no ay ga bari nda nga kaaruko ceeri nd'a. Nin no ay ga torko da nga kaarukwa ceeri-ceeri nd'a.

²¹Med dig krossade jag häst och ryttare; med dig krossade jag vagn och körsven.

²² Nin no ay ga alborey da wayborey ceeri-ceeri nd'a. Nin no ay ga dottijo zeeney da zankey ceeri-ceeri nd'a. Nin no ay ga arwasey da wandiyey ceeri-ceeri nd'a.

²²Med dig krossade jag man och kvinna; med dig krossade jag gammal och ung; med dig krossade jag yngling och jungfru.

²³ Nin no ay ga hawji da nga alman kuro ceeri-ceeri nd'a. Nin no ay ga farikoy da nga farmi hawey ceeri-ceeri nd'a. Nin no ay ga bonkooney da mayraykoyey ceeri-ceeri nd'a mo.

²³Med dig krossade jag herden och hans hjord; med dig krossade jag åkermannen och hans oxpar; med dig krossade jag ståthållare och landshövding.

²⁴ Ay ga bana Babila da Kaldiya gorokoy kulu gaa mo, laala kulu kaŋ i te Sihiyona ra araŋ jine din sabbay se. Yaadin no Rabbi ci.

²⁴Men nu skall jag vedergälla Babel och alla Kaldeens inbyggare allt det onda som de hava förövat mot Sion, inför edra ögon, säger HERREN.

²⁵ A go, ya nin tondi kuuko kaŋ ga halaciyaŋ te, Ay ga gaaba nda nin. Yaadin no Rabbi ci. Nin kaŋ goono ga ndunnya kulu halaci. Ay ga kambe salle ka gaaba nda nin, Ay ma ni gunguray ni ma fun ni tondey boŋ, Ay ma ni ciya tondi kuuku kaŋ i ton.

²⁵Se, jag skall vända mig mot dig, du fördärvets berg, säger HERREN, du som fördärvade hela jorden; och jag skall uträcka min hand mot dig och vältra dig ned från klipporna och göra dig till ett förbränt berg,

²⁶ I si tondi ize fo kaa ni gaa, baa cinari looko se, Wala cinaro daba se, Amma ni ga ciya kurmu hal abada. Yaadin no Rabbi ci.

²⁶så att man icke av dig skall kunna taga vare sig hörnsten eller grundsten, utan du skall bliva en ödemark för evärdlig tid, säger HERREN.

²⁷ Wa seeda liiliwal sinji laabo ra. Wa hilli kar ndunnya dumey kulu ra, Wa ndunnya dumey fay waani hal i ma gaaba nd'a. Wa Ararat da Minni da Askenazu mayrayey ce, I ma margu a gaa. Wa wonkoy daŋ i se, Wa naŋ bariyey ma kaaru sanda do bi cine.

²⁷Resen upp ett baner på jorden, stöten i basun ibland folken, invigen folk till strid mot det, båden upp mot det riken, både Ararats, Minnis och Askenas', tillsätten hövdingar mot det, dragen ditupp med hästar som likna borstiga gräshoppor.

²⁸ Wa ndunnya dumey fay waani zama i ma gaaba nd'a, Ngey: Medancey bonkooney da ngey yaarimey d'i mayraykoyey, D'a mayra laabo kulu.

²⁸Invigen folk till strid mot det: Mediens konungar, dess ståthållare och alla dess landshövdingar, och hela det land som lyder under deras välde.

²⁹ Laabo goono ga zinji, a goono ga kuubi nda doori, Zama Rabbi waadey kaŋ a soola Babila boŋ ga kay a gaa, Sanda i ma Babila laabo ciya saaji fimbi kaŋ sinda goroko.

²⁹Då darrar jorden och bävar, ty nu fullbordas vad HERREN tänkte mot Babel: att han ville göra Babels land till en ödemark, där ingen skulle bo.

³⁰ Babila wane gaabikooney na wongu naŋ, I koy ka goro ngey wongu fu gaabikooney ra. I gaabo gaze, i ciya sanda wayboroyaŋ. Babila windey, danji n'i ŋwa. A kwaara meyey gaa karangaley ceeri-ceeri.

³⁰Babels hjältar upphöra att strida, de sitta stilla i sina fästen; deras styrka har försvunnit, de hava blivit såsom kvinnor. Man har tänt eld på dess boningar; dess bommar äro sönderbrutna.

³¹ Zaji fo ga tun da zuray zama nga ma kubay d'afo, Diya fo mo ga koy ka kubay d'afo, Zama i ma ci Babila bonkoono se kaŋ wongu n'a gallo me-d'a-me ŋwa.

³¹Löparna löpa mot varandra, den ene budbäraren korsar den andres väg, med bud till konungen i Babel om att hela hans stad år intagen,

³² I na isa yawyaŋ nangey di, I na danji daŋ farrey gaa, Wongaarey mo jijiri nda humburkumay.

³²att vadställena äro besatta och dammarna förbrända i eld och krigsmännen gripna av skräck.

³³ Zama yaa no Rabbi Kundeykoyo, Israyla Irikoyo ci: Babila ize wayo ga hima sanda karayaŋ gangani waati kaŋ cine i goono g'a kara. D'a gay kayna mo, kala fari wiyaŋ waate no ga kaa a gaa.

³³Ty så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Dottern Babel är såsom en tröskplats, när man just har trampat till den; ännu en liten tid, och skördetiden kommer för henne.

³⁴ Babila bonkoono Nebukadnezzar n'ay ŋwa ka ban, A n'ay naan, a n'ay jisi danga kusu koonu cine. A n'ay gon sanda mate kaŋ dodo-beeri ga te cine, A na nga gunda toonandi da ay bine baakasinay harey, Gaa no a n'ay yeeri.

³⁴Uppätit mig och förgjort mig har han, Nebukadressar, konungen i Babel. Han har gjort mig till ett tomt kärl; lik en drake har han uppslukat mig, han har fyllt sin buk med mina läckerheter och drivit mig bort.

³⁵ Sihiyona gorokwa ga ne: Toonye kaŋ i te ay se d'ay gaa-baso se, a m'a bare ka ye Babila boŋ. Urusalima ga ne: Ay kuro alhakko ma ye Kaldiya gorokoy boŋ.

³⁵»Den orätt mig har skett och det som har vederfarits mitt kött, det komme över Babel», så må Sions invånare säga; och »Mitt blod komme över Kaldeens inbyggare», så må Jerusalem säga.

³⁶ Yaa no Rabbi ci: Woodin se binde, Guna, ay go ni se, Ay ma faasa ni se ka alhakku toonanta bana ni sabbay se. Ay ma Babila isa beero koogandi, Ay m'a hari-moy sundandi.

³⁶Därför säger HERREN så: Se, jag skall utföra din sak och utkräva din hämnd. Jag skall låta dess hav sina bort och dess brunn uttorka,

³⁷ Babila ga ciya laabu guyaŋ, Zoŋoyaŋ nangoray, da humburandiyaŋ hari, Da donda-caray hari, kaŋ sinda goroko.

³⁷och Babel skall bliva en stenhop, en boning för schakaler, ett föremål för häpnad och begabberi, så att ingen kan bo där.

³⁸ I ga dundu care banda sanda muusu beeri izeyaŋ, I ga kaati sanda muusu hay-tajiyaŋ cine.

³⁸Alla ryta de nu såsom lejon; de skria såsom lejonungar.

³⁹ Waati kaŋ i maa korni, Ay wo ga foori te i se, Ay g'i bugandi zama i ma farhã. I ma kani mo ka jirbi hal abada. I mo ma si ye ka hay koyne. Yaadin no Rabbi ci.

³⁹Men när de äro som mest upptända, skall jag tillreda åt dem ett gästabud; jag skall göra dem druckna, så att de jubla. Så skola de somna in i en evig sömn, ur vilken de aldrig skola uppvakna, säger HERREN.

⁴⁰ Ay g'i boy sanda feej'izeyaŋ kaŋ i goono ga konda wiyaŋ do, Sanda feeji gaaru nda hincin jindi yaŋ cine.

⁴⁰Jag skall föra dem ned till att slaktas såsom lamm, likasom vädurar och bockar.

⁴¹ Dambara hari no kaŋ i na Sesak ŋwa! Ndunnya kulu zamuuyaŋo, wongu n'a di! Babila ciya kurmu ndunnya dumey game ra!

⁴¹Huru har icke Sesak blivit intaget och hon som var hela jordens berömmelse erövrad! Huru har icke Babel blivit ett föremål för häpnad bland folken!

⁴² Teeko furo Babila ra, Hal a yoole teeku bonday beerey ra.

⁴²Havet steg upp över Babel; av dess brusande böljor blev det övertäckt.

⁴³ A galley ciya kurmu yaŋ da gangani kogo da batama falulle, laabu kaŋ boro kulu si goro a ra, Adam-ize kulu si no kaŋ ga gana ka bisa a ra.

⁴³Så blev av dess städer en ödemark, ett torrt land och en hedmark, ett land där ingen bor, och där intet människobarn går fram.

⁴⁴ Ay ga bana Bel gaa Babila ra. Haŋ kaŋ a gon mo, ay g'a kaa a meyo ra. Ndunnya dumey si ye ka ceeri ka ye a do koyne. Oho, baa Babila birno cinaro ga kaŋ.

⁴⁴Ja, jag skall hemsöka Bel i Babel och taga ut ur hans gap vad han har slukat; och folken skola icke mer strömma till honom. Babels murar skola ock falla.

⁴⁵ Ay jama, ma fatta a bindo ra, Boro fo kulu ma nga boŋ faaba Rabbi futay korna gaa.

⁴⁵Dragen ut därifrån, mitt folk; må var och en söka rädda sitt liv undan HERRENS vredes glöd.

⁴⁶ Araŋ biney ma si yangala, Araŋ ma si humburu mo baaro kaŋ i ga maa laabo ra din sabbay se. Zama baaru fo ga kaa jiiri filaana ra, Yeesi fo mo baaru fo koyne ga kaa. Toonye goy ga bara laabo ra, Mayraykoyey ga yanje nda care.

⁴⁶Varen icke försagda i edra hjärtan, och frukten icke för de olycksbud som höras i landet, om än ett olycksbud kommer det ena året och sedan nästa år ett nytt olycksbud, och om än våld råder på jorden och härskare står mot härskare.

⁴⁷ A go binde, jirbiyaŋ goono ga kaa kaŋ ay ga alhakku bana Babila toorey gaa. Laabo me-a-me mo ga haaw. A borey kulu kaŋ yaŋ i wi ga kaŋ a bindo ra mo.

⁴⁷Se, därför skola dagar komma, då jag skall hemsöka Babels beläten, och då hela dess land skall stå med skam och alla skola falla slagna därinne.

⁴⁸ Waato din gaa beene nda ganda nda hay kulu kaŋ go i ra ga kuuwa Babila boŋ farhã sabbay se. Zama borey kaŋ g'a ku wongu ra ga fun azawa kambe ka kaa a gaa. Yaadin no Rabbi ci.

⁴⁸Då skola himmel och jord jubla över Babel, de och allt vad i dem är, då nu förhärjarna komma över det norrifrån, säger HERREN.

⁴⁹ Oho, mate kaŋ cine Babila ga kaŋ Israyla waney kaŋ i wi yaŋ sabbay se, Yaadin cine no ndunnya kulu wiyantey mo ga kaŋ Babila sabbay se.

⁴⁹Ja, I slagna av Israel, också Babel måste falla, likasom för Babel människor föllo slagna över hela jorden.

⁵⁰ Araŋ kaŋ na takuba yana, wa koy! Wa si ye ka kay hinne! Wa fongu Rabbi gaa za araŋ go nangu mooro, Urusalima mo ma kaa araŋ laakalo ra.

⁵⁰I som haven lyckats rädda eder undan svärdet, gån åstad, stannen icke. Kommen ihåg HERREN, i fjärran land, och tänken på Jerusalem.

⁵¹ Iri yaley bare zama iri maa wowyaŋ. Haawi n'iri moydumey daabu, Zama mebarawyaŋ furo Rabbi windo nangu hanantey ra.

⁵¹Vi stå här med skam, ja vi måste höra smädelse; blygsel höljer vårt ansikte, ty främlingar hava kastat sig över vad heligt som fanns i HERRENS hus.

⁵² Yaa no Rabbi ci: Jirbiyaŋ goono ga kaa kaŋ ay ga alhakku bana a toorey gaa. A laabo kulu ra mo borey kaŋ yaŋ maray da marayyaŋ laalo ga soobay ka duray.

⁵²Se, därför skola dagar komma, säger HERREN, då jag skall hemsöka dess beläten, och då slagna män skola jämra sig i hela dess land.

⁵³ Baa day Babila ga kaaru hala beene, A ma nga wongu cinaro gaabandi noodin beene, Kulu nda yaadin ay ga halaciyankoyey donton a gaa. Yaadin no Rabbi ci.

⁵³Om Babel än stege upp till himmelen, och om det gjorde sin befästning än så hög och stark så skulle dock förhärjare ifrån mig komma över det, säger HERREN.

⁵⁴ Hẽeni jinde neeya kaŋ ga fun Babila, Da halaciyaŋ bambata mo kaŋ ga fun Kaldancey laabo ra!

⁵⁴Klagorop höras från Babel, och stort brak från kaldéernas land.

⁵⁵ Zama Rabbi ga ba ka Babila kaa koonu. Kosongu beero din ga ban a ra. I bondayey ga dundu sanda hari boobo yaŋ cine, Boro ga maa i jindey kosongo.

⁵⁵Ty HERREN förhärjar Babel och gör slut på det stora larmet därinne. Och deras böljor brusa såsom stora vatten; dånet av dem ljuder högt.

⁵⁶ Zama halacikwa ga kaa a gaa, Babila gaa nooya. A g'a wongaarey di k'i birawey ceeri-ceeri, Zama Rabbi ya Irikoy no kaŋ ga bana, Daahir a ga banandi toonante te.

⁵⁶Ty över det, över Babel, kommer en förhärjare, och dess hjältar tagas till fånga, deras bågar brytas sönder. Se, HERREN är en vedergällningens Gud; han lönar till fullo.

⁵⁷ Ay g'a mayraykoyey d'a laakalkooney d'a dabarikooney d'a yaarimey d'a wongaarey bugandi, I ga jirbi nda jirbi kaŋ ga duumi, kaŋ i mo si hay, Yaadin no Koy Beero kaŋ a maa ga ti Rabbi Kundeykoyo ci.

⁵⁷Ja, jag skall göra dess furstar druckna, så ock dess visa män, dess ståthållare, dess landshövdingar och dess hjältar, och de skola somna in i en evig sömn, ur vilken de aldrig skola uppvakna, säger konungen, han vilkens namn är HERREN Sebaot.

⁵⁸ Yaa no Rabbi Kundeykoyo ci: I ga Babila birni cinari tafey hibandi parkatak, I g'a me daabirji kuukey ton da danji. Dumey taabo ga ciya yaamo, Dumey na ngey boŋ fargandi day no danji se.

⁵⁸Så säger HERREN Sebaot: Det vida Babels murar skola i grund omstörtas, och dess höga portar skola brännas upp i eld. Så möda sig folken för det som skall bliva till intet, och folkslagen arbeta sig trötta för det som skall förbrännas av elden.

⁵⁹ Sanno kaŋ annabi Irimiya na Seraya Neriya izo Maaseya ize lordi nd'a neeya, waato kaŋ a koy Babila Yahuda bonkoono Zedeciya banda a koytaray jiiri taacanta ra. (Seraya wo binde, naaruyaŋ muraadu feeriko no.)

⁵⁹Detta är vad profeten Jeremia bjöd Seraja, son till Neria, son till Mahaseja, när denne begav sig till Babel med Sidkia, Juda konung, i hans fjärde regeringsår. Seraja var nämligen den som hade bestyret med lägerplatserna.

⁶⁰ Irimiya mo hantum tira ra masiiba kulu kaŋ ga kaa ka kaŋ Babila boŋ, sanda sanney kulu kaŋ i hantum Babila boŋ nooya.

⁶⁰Och Jeremia tecknade i en och samma bok upp alla de olyckor som skulle komma över Babel, allt detta som nu är skrivet om Babel.

⁶¹ Irimiya ne Seraya se: «Da ni to Babila, kala ni ma sanney wo kulu caw k'i fe _jama se|_.

⁶¹Jeremia sade till Seraja: »När du kommer till Babel, så se till, att du läser upp allt detta.

⁶² Gaa no ni ma ne: ‹Ya Rabbi, nin no ka salaŋ kwaaro wo boŋ, ni ne a ga halaci hala goroko kulu si cindi a ra, za boro ka koy alman, amma nango ga ciya kurmu hal abada.›

⁶²Och du skall säga: 'HERRE, du har själv talat om denna ort att du vill fördärva den, så att ingen mer skall bo där, varken någon människa eller något djur; ty den skall vara en ödemark för evärdlig tid.'

⁶³ A ga ciya binde, da ni na tira caw ka ban, kala ni ma tondi haw a gaa k'a catu Ufratis isa bindo ra.

⁶³Och när du har läst upp boken till slut, så bind en sten vid den och kasta den ut i Frat,

⁶⁴ Ni ma ne koyne: ‹Yaawo no Babila ga miri nd'a, kaŋ a si ye ka tun koyne, masiiba kaŋ ay ga candi ka kande a gaa din sabbay se.› » Irimiya sanney me nooya.

⁶⁴och säg: 'På detta sätt skall Babel sjunka ned och icke mer komma upp, för den olyckas skull som jag skall låta komma över det, mitt under deras ävlan.'» Så långt Jeremias ord.