¹ Rabbi salaŋ Musa se mo ka ne:

¹Och HERREN talade till Mose och sade:

² «Ma salaŋ Israyla izey jama kulu se ka ne: Araŋ ma ciya ihannoyaŋ, zama ay wo, Rabbi araŋ Irikoyo, ay ya Hananyankoy no.

²Tala till Israels barns hela menighet och säg till dem: I skolen vara heliga, ty jag, HERREN, eder Gud, är helig.

³ Araŋ boro kulu ma humburu nga nya da nga baaba. Araŋ ma haggoy d'ay fulanzamyaŋ zaarey mo. Ay ya Rabbi no, araŋ Irikoyo.

³Var och en av eder frukte sin moder och sin fader. Mina sabbater skolen I hålla. Jag är HERREN, eder Gud.

⁴ Araŋ ma si bare ka ye tooru do haray, wala araŋ ma si tooruyaŋ soogu araŋ boŋ se. Ay ya Rabbi no, araŋ Irikoyo.

⁴I skolen icke vända eder till avgudar och icke göra eder gjutna gudar. Jag är HERREN, eder Gud.

⁵ Waati kaŋ araŋ ga saabuyaŋ sargay salle Rabbi jine mo, araŋ m'a salle mate kaŋ cine i ga du ka yadda nd'araŋ.

⁵När I viljen offra tackoffer åt HERREN, skolen I offra det på sådant sätt att I bliven välbehagliga.

⁶ I m'a ŋwa han din hane kaŋ araŋ n'a wi din, d'a wane suba. D'a cindi hala jirbi hinzanta hane, araŋ m'a ton danji ra.

⁶Samma dag I offren det skall det ätas, eller ock den följande dagen; men det som bliver över till tredje dagen skall brännas upp i eld.

⁷ D'i ŋwa a gaa baa kayna zaari hinzanta hane, a ciya fanta hari nooya. Ay si yadda nd'a.

⁷Om det ätes på tredje dagen, så är det en vederstygglighet; det bliver då icke välbehagligt.

⁸ Amma boro kulu kaŋ n'a ŋwa ga nga taalo jare nga boŋ, zama a na Rabbi hari hananta ciya harram. I ga fundo din waasu ka kaa nga dumo ra.

⁸Den som äter därav kommer att bära på missgärning, ty han har ohelgat det som var helgat åt HERREN, och han skall utrotas ur sin släkt.

⁹ Woodin banda, d'araŋ n'araŋ laabo heemaro dum'izey wi, ni ma si farey lokotey wi ka ban; ni ma si koobu te mo.

⁹När I inbärgen skörden av edert land, skall du icke skörda intill yttersta kanten av din åker, icke heller skall du göra någon axplockning efter din skörd.

¹⁰ Ni ma si ni reyzin* kalo koobu mo, wala a izey kaŋ fun ka kaŋ ngey boŋ se. Ni ga woodin yaŋ naŋ no alfukaaru da yaw se. Ay ya Rabbi no, araŋ Irikoyo.

¹⁰Och i din vingård skall du icke göra någon efterskörd, och de avfallna druvorna i din vingård skall du icke plocka upp; du skall lämna detta kvar åt den fattige och åt främlingen. Jag är HERREN, eder Gud.

¹¹ Araŋ ma si zay, araŋ ma si zamba goy te, wala araŋ ma si taari care se.

¹¹I skolen icke stjäla eller ljuga eller begå något svek mot varandra.

¹² Araŋ ma si ze da tangari ay maa boŋ mo ka ni Irikoyo maa kayna. Ay ya Rabbi no.

¹²I skolen icke svärja falskt vid mitt namn; då ohelgar du din Guds namn. Jag är HERREN.

¹³ Ni ma si ni gorokasin kankam, ni ma s'a zamba mo. Far-far izey kaŋ ni daŋ goy, i banando ma si goro ni do kala susubay.

¹³Du skall icke med orätt avhända din nästa något, eller taga något ifrån honom med våld. Du skall icke förhålla dagakarlen hans lön över natten till morgonen.

¹⁴ Ni ma si lutu wow, ni ma si katiyaŋ hari daŋ danaw jine mo, amma ni ga humburu ni Irikoyo. Ay ya Rabbi no.

¹⁴Du skall icke uttala förbannelser över en döv, och för en blind skall du icke lägga något varpå han kan falla; du skall frukta din Gud. Jag är HERREN.

¹⁵ Araŋ ma si cimi-jaŋay te ciiti ra. Ni ma si jalla talka gaa ciiti ra, ni ma si dabarikooni mo guna mo, amma adilitaray ra no ni ga ni gorokasin ciiti.

¹⁵I skolen icke göra orätt i domen; du skall icke hava anseende till den ringes person, ej heller vara partisk för den mäktige; du skall döma din nästa rätt.

¹⁶ Ni ma si konda-yanda te mimanda se ni borey ra. Ni ma si ni gorokasin daŋ fundi kataru ra. Ay ya Rabbi no.

¹⁶Du skall icke gå med förtal bland dina fränder; du skall icke stå efter din nästas blod. Jag är HERREN.

¹⁷ Ni ma si konna ni nya-ize ni bina ra. Haciika ni ga deeni ni gorokasin gaa zama ni ma si taali te a sabbay se.

¹⁷Du skall icke hava hat till din broder i ditt hjärta, men väl må du tillrättavisa din nästa, så att du icke för hans skull kommer att bära på synd.

¹⁸ Ni ma si taali bana nda laala. Ni ma si futay jisi ni bina ra ni jama nya-izey se, amma ni ma ba ni gorokasin danga ni boŋ cine. Ay ya Rabbi no.

¹⁸Du skall icke hämnas och icke hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa såsom dig själv. Jag är HERREN.

¹⁹ Araŋ m'ay hin sanney gana. Ni ma si naŋ ni hawey ma hay dumi waani gaa. Ni ma si ni faro duma nda dumar'ize dumi hinka. Ni ma si bankaaray daŋ ni gaa kaŋ i kay da silli dumi hinka.

¹⁹Mina stadgar skolen I hålla: Du skall icke låta två slags djur av din boskap para sig med varandra; din åker skall du icke beså med två slags säd; en klädnad av två olika slags garn får icke komma på dig.

²⁰ Da alboro fo kani nda wayboro kaŋ koŋŋa no kaŋ gonda arwasu, amma i man'a fansa, wala i man'a burcinandi, kala i ma fintal. I ma s'i wi, zama waybora manti burcini.

²⁰Om en man har legat hos en kvinna och beblandat sig med henne, och hon är trälinna i en annan mans våld, och hon icke har blivit friköpt eller frigiven, så skola de straffas, men icke dödas, eftersom hon icke var fri.

²¹ Albora mo ma kande nga taali se sarga Rabbi jine. A ma kaa kubayyaŋ hukumo meyo gaa. Feeji gaaru no a ga kande taali se sargay.

²¹Och han skall föra fram sitt skuldoffer inför HERREN, till uppenbarelsetältets ingång, en skuldoffersvädur.

²² Alfaga mo ga sasabandiyaŋ te a se da taali se sargay feeji gaaro Rabbi jine, a zunubo kaŋ a te din sabbay se. Zunubo kaŋ a te mo, i g'a yaafa a se.

²²När så prästen medelst skuldoffersväduren bringar försoning för honom inför HERRENS ansikte för den synd han har begått, då bliver den synd han har begått honom förlåten.

²³ D'araŋ furo laabo ra, hal araŋ na tuuri-nya dumi kulu tilam kaŋ izey ga ŋwa, kal araŋ m'i izey ciya sanda haŋ kaŋ jaŋ dambanguyaŋ. Jiiri hinza no i ga ciya araŋ se sanda i sinda dambanguyaŋ. Araŋ ma s'i ŋwa.

²³När I kommen in i landet och planteren träd av olika slag med ätbar frukt, skolen I anse deras frukt såsom deras förhud. I tre år skolen I hålla dem för oomskurna och icke äta av dem;

²⁴ Amma jiiri taacanta araŋ m'a izey kulu fay waani, saabuyaŋ sargay no Rabbi se.

²⁴men under det fjärde året skall all deras frukt vara helgad till HERRENS lov,

²⁵ Jiiri guwanta mo araŋ g'a izey ŋwa, zama a ma nga albarka hay araŋ se. Ay ya Rabbi no, araŋ Irikoyo.

²⁵och först under det femte skolen I äta deras frukt. Så skolen I göra, för att de må giva så mycket större avkastning åt eder. Jag är HERREN, eder Gud.

²⁶ Araŋ ma si ham kulu ŋwa nda nga kuro. Araŋ ma si moodabal te, araŋ ma si gunayaŋ te mo.

²⁶I skolen icke äta något med blod i. I skolen icke befatta eder med spådom eller teckentyderi.

²⁷ Araŋ ma si araŋ kar-kambu wala araŋ kaabe hamni casey dumbu.

²⁷I skolen icke rundklippa kanten av edert huvudhår, ej heller skall du avstympa kanten av ditt skägg.

²⁸ Araŋ ma si araŋ gaahamey kottu-kottu buuko sabbay se, araŋ ma si jeeriyaŋ kulu te araŋ gaa-kuurey gaa mo. Ay ya Rabbi no.

²⁸I skolen icke göra något märke på eder kropp för någon död, ej heller bränna in skrifttecken på eder. Jag är HERREN.

²⁹ Ma si ni ize way haawandi k'a daŋ kaaruwey ra, zama laabo ma si kaŋ zina ra, laabo ma si to da goy yaamo yaŋ.

²⁹Du skall icke ohelga din dotter med att låta henne bliva en sköka, på det att icke landet må förfalla i skökoväsende och bliva uppfyllt av skändlighet.

³⁰ Ni ma haggoy d'ay fulanzamyaŋ zaarey, ka gaakuri cabe ay Nangoray Hananta se. Ay ya Rabbi no.

³⁰Mina sabbater skolen I hålla, och för min helgedom skolen I hava fruktan. Jag är HERREN.

³¹ Wa si bare ka ye borey do kaŋ gonda follay ngey banda, wala ziimey do mo. Wa s'i ceeci ka ziibi i do. Ay ya Rabbi no, araŋ Irikoyo.

³¹I skolen icke vända eder till andar som tala genom besvärjare eller spåmän. Söken icke sådana, så att I bliven orena genom dem. Jag är HERREN, eder Gud.

³² Ni ma tun ka kay hamni kwaaray jine, ni ma dottijo beerandi mo. Ni ma humburu ni Irikoyo. Ay ya Rabbi no.

³²För ett grått huvud skall du stå upp, och den gamle skall du ära; du skall frukta din Gud. Jag är HERREN.

³³ Da yaw kaa ka zumbu ka goro ni banda laabo ra, araŋ ma si taali te a se.

³³När en främling bor hos eder i edert land, skolen I icke förtrycka honom.

³⁴ Ce-yaw kaŋ ga goro araŋ do ma ciya danga boro kaŋ i hay laabo ra. Ni ma ba r'a sanda ni boŋ cine, zama araŋ mo na yawtaray te Misira laabo ra. Ay ya Rabbi no, araŋ Irikoyo.

³⁴Främlingen som bor hos eder skall räknas såsom en inföding bland eder, du skall älska honom såsom dig själv; I haven ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är HERREN, eder Gud.

³⁵ Araŋ ma si zamba te ciiti gaa, wala kuuyaŋ neesiji gaa, wala tiŋay neesiji wane, wala muudu wane.

³⁵I skolen icke göra orätt i domen, icke i fråga om mått, vikt eller mål.

³⁶ Araŋ ma goro nda tiŋay neesiji cimikoy, da tiŋay tondiyaŋ kaŋ ga saba, da muudu kaŋ ga saba, da butal neesiji kaŋ ga saba mo. Ay ya Rabbi no, araŋ Irikoyo, kaŋ n'araŋ fattandi araŋ ma fun Misira laabo ra.

³⁶Riktig våg, riktiga vikter, riktig efa, riktigt hin-mått skolen I hava. Jag är HERREN, eder Gud, som har fört eder ut ur Egyptens land.

³⁷ Araŋ m'ay hin sanney d'ay ciiti sanney kulu gana mo, hal araŋ m'i te. Ay ya Rabbi no.»

³⁷Så skolen I nu hålla alla mina stadgar och alla mina rätter och göra efter dem. Jag är HERREN.