1 Gaa no Yesu salaŋ nga talibey da jama marga se.
1Därefter talade Jesus till folket och till sina lärjungar
2 A ne: «Asariya* dondonandikoy da Farisi* fonda borey goono ga goro Musa nango ra.
2och sade: »På Moses' stol hava de skriftlärde och fariséerna satt sig.
3 Hayey kulu kaŋ i ga ci araŋ se, araŋ m'i gana, araŋ m'i te mo. Day wa si te i goyey cine bo, zama i ga ci no, amma i si ga te.
3Därför, allt vad de säga eder, det skolen I göra och hålla, men efter deras gärningar skolen I icke göra; ty de säga, men göra icke.
4 Oho, i ga jaraw tiŋoyaŋ haw, kaŋ yaŋ sambuyaŋ ga sandi mo, ka dake borey jasey gaa, amma ngey din si ta k'i buti nda ngey kambayzey baa kayna.
4De binda ihop tunga bördor och lägga dem på människornas skuldror, men själva vilja de icke röra ett finger för att flytta dem.
5 Amma i ga ngey goyey kulu te no borey ma di se. I ga ngey tira kobtey te itafoyaŋ, ka ngey kwaay bazay-bazey te i ma ku.
5Och alla sina gärningar göra de för att bliva sedda av människorna. De göra sina böneremsor breda och hörntofsarna på sina mantlar stora.
6 I ga ba mo jine goray bucey do, da boro beerey nangorayey diina marga* fuwey ra,
6De vilja gärna hava de främsta platserna vid gästabuden och sitta främst i synagogorna
7 da habey ra fooyaŋey mo, borey m'i ce Alfa.
7och vilja gärna bliva hälsade på torgen och av människorna kallas 'rabbi'.
8 Amma araŋ ma si ta i m'araŋ ce Alfa, zama araŋ alfaga ya afolloŋ no, araŋ mo care nya-izeyaŋ no.
8Men I skolen icke låta kalla eder 'rabbi', ty en är eder Mästare, och I ären alla bröder.
9 Ndunnya ra mo araŋ ma si ne boro kulu se Baaba, zama araŋ Baabo ya afolloŋ no, nga kaŋ go beena ra.
9Ej heller skolen I kalla någon på jorden eder 'fader', ty en är eder Fader, han som är i himmelen.
10 I ma si ne araŋ se jine boroyaŋ mo, zama araŋ jine bora ya afolloŋ no, nga Almasihu.
10Ej heller skolen I låta kalla eder 'läromästare', ty en är eder läromästare, Kristus.
11 Amma araŋ ra bora kaŋ ga ti albeeri ka bisa ikulu, nga no ga ciya araŋ se bannya.
11Den som är störst bland eder, han vare de andras tjänare.
12 Boro kulu mo kaŋ ga nga boŋ beerandi, i g'a kaynandi. Boro kulu kaŋ ga nga boŋ kaynandi mo, i g'a beerandi.
12Men den som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.
13 Amma kaari araŋ asariya dondonandikoy da Farisi fonda borey, araŋ munaficey! Zama araŋ na beene koytara furoyaŋ meyo daabu borey se. Araŋ bumbey din si furo, araŋ siino ga ta mo ngey kaŋ yaŋ ga ba ka furo ma du ka furo.
13Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som tillsluten himmelriket för människorna! Själva kommen I icke ditin, och dem som vilja komma dit tillstädjen I icke att komma in.
14 Kaari araŋ, asariya dondonandikoy nda Farisi fonda borey, araŋ munaficey! Zama araŋ goono ga wayborey kaŋ kurnye bu windey ŋwa. Araŋ ga adduwa kuuku te ka te ce birji mo. Woodin se no i ga ciiti konno te araŋ se kaŋ ga jaase ikulu.
14
15 Kaari araŋ, asariya dondonandikoy da Farisi fonda borey, araŋ munaficey! Zama araŋ ga teeko da laabo windi ka ceeci boro folloŋ hinne kaŋ ga furo araŋ diina ra. Day waati kaŋ a ciya yaadin, gaa no araŋ g'a ciya danji bangu ize ka jaase araŋ hala sorro hinka.
15Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som faren omkring över vatten och land för att göra en proselyt, och när någon har blivit det, gören I honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än I själva ären!
16 Kaari araŋ, araŋ danawey kaŋ yaŋ goono ga goobu candi danawyaŋ se! Araŋ ga ne: ‹Boro kulu kaŋ ga ze da Irikoy fuwo, manti hay fo no, amma boro kaŋ ga ze da fuwo wura, kal a zeyaŋo m'a di.›
16Ve eder, I blinde ledare, som sägen: 'Om någon svär vid templet, så betyder det intet; men om någon svär vid guldet i templet, då är han bunden av sin ed'!
17 Araŋ saamey da danawey! Woofo no ga beeri ka bisa, wura, wala fuwo kaŋ ga wura fay waani?
17I dåraktige och blinde, vilket är då förmer, guldet eller templet, som har helgat guldet?
18 Araŋ ga ne mo koyne: ‹Boro kaŋ ga ze da sargay* feema, manti hay fo no, amma boro kaŋ ga ze da sarga kaŋ go feema boŋ, kal a zeyaŋo m'a di.›
18Så ock: 'Om någon svär vid altaret, så betyder det intet; men om någon svär vid offergåvan som ligger därpå, då är han bunden av sin ed.'
19 Araŋ danawey! Woofo no ga bisa beeray, sarga no, wala feema kaŋ ga sarga fay waani?
19I blinde, vilket är då förmer, offergåvan eller altaret, som helgar offergåvan?
20 A binde, boro kaŋ ze da sargay feema, a ze da sarga mo kaŋ go a ra.
20Den som svär vid altaret, han svär alltså både vid detta och vid allt som ligger därpå.
21 Boro kaŋ ze da Irikoy fuwo, a ze da nga mo kaŋ go a ra.
21Och den som svär vid templet, han svär både vid detta och vid honom som bor däri.
22 Koyne, boro kaŋ ze da beene, a koy ze da Irikoy karga, ka margu nda nga kaŋ go a boŋ ga goro mo.
22Och den som svär vid himmelen, han svär både vid Guds tron och vid honom som sitter därpå.
23 Kaari araŋ, asariya dondonandikoy da Farisi fonda borey, araŋ munaficey! Zama araŋ ga kori gabu da maari da yaazi zakka kaa, amma araŋ na Tawretu* ra hayey kaŋ yaŋ ga beeri ka bis'ey naŋ, ngey neeya: cimi ciiti nda bakaraw da cimbeeri*. Woone yaŋ no ga hima araŋ m'i te, ya-haray waney mo ma si gaze.
23Ve eder, I skriftlärde och fariséer. I skrymtare, som given tionde av mynta och dill och kummin, men underlåten det som är viktigast i lagen, nämligen rätten och barmhärtigheten och troheten! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra.
24 Araŋ danawyaŋ wo kaŋ goono ga fondo cabe, kaŋ yaŋ ga hamn'ize soolam ka yo gon!
24I blinde ledare, som silen bort myggan och sväljen kamelen!
25 Kaari araŋ, asariya dondonandikoy da Farisi fonda borey, araŋ munaficey! Zama araŋ goono ga gullayze da gaasu banda gaa nyun, amma i ra haray go ga to da zamba da jaŋ-ka-boŋ-hinay.
25Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som gören det yttre av bägaren och fatet rent, medan de inuti äro fulla av vad I haven förvärvat genom rofferi och omättlig ondska!
26 Nin, Farisi fonda boro, danaw, ma gullayzo da gaaso ra haray nyun jina, a banda mo ga hanan.
26Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, för att sedan också dess utsida må bliva ren.
27 Kaari araŋ, asariya dondonandikoy da Farisi fonda borey, araŋ munaficey! Zama araŋ go sanda saaray kwaaranteyaŋ, kaŋ ga nyaale taray haray, amma a ra haray ga to da buuko biri da ziibi kulu dumi.
27Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som ären lika vitmenade gravar, vilka väl utanpå synas prydliga, men inuti äro fulla av de dödas ben och allt slags orenlighet!
28 Yaadin mo no araŋ wo. Taray haray araŋ ga hima sanda boro adilanteyaŋ no borey se, amma araŋ biney ra araŋ to da munaficitaray da izefututaray.
28Så synens ock I utvärtes för människorna rättfärdiga, men invärtes ären I fulla av skrymteri och orättfärdighet.
29 Kaari araŋ, asariya dondonandikoy nda Farisi fonda borey, araŋ munaficey! Zama araŋ goono ga annabey saarayey cina, ka adilantey saarayey taalam.
29Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som byggen upp profeternas gravar och pryden de rättfärdigas grifter
30 Araŋ ga ne: ‹D'iri go no iri kaayey jirbey ra, doŋ iri si margu nd'ey ka annabey wi.›
30och sägen: 'Om vi hade levat på våra fäders tid, så skulle vi icke hava varit delaktiga med dem i profeternas blod'!
31 Woodin boŋ no araŋ goono ga te seeda araŋ boŋ se, araŋ ya annabey wiikoy izeyaŋ no.
31Så vittnen I då om eder själva, att I ären barn av dem som dräpte profeterna.
32 Araŋ mo, kal araŋ m'araŋ kaayey bata toonandi.
32Nåväl, uppfyllen då I edra fäders mått.
33 Araŋ gondiyaŋ wo, gazama izey! Mate no araŋ ga te ka danji bangu ciito yana?
33I ormar, I huggormars avföda, huru skullen I kunna söka undgå att dömas till Gehenna?
34 Woodin se, wa guna. Ay goono ga annabiyaŋ da laakalkooniyaŋ da dondonandikoyaŋ donton araŋ gaa. Afooyaŋ araŋ g'i wi, afooyaŋ mo araŋ g'i kanji. Afooyaŋ mo araŋ g'i barzu no araŋ diina marga fuwey ra, k'i gurzugandi kwaara fo ka koy kwaara fo do.
34Se, därför sänder jag till eder profeter och vise och skriftlärde. Somliga av dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga av dem skolen I gissla i edra synagogor och förfölja ifrån den ena staden till den andra.
35 Zama adilante kulu kaŋ i n'a kuri mun ne ndunnya ra, i m'a alhakko kaa araŋ gaa, za adilanta Habila kuro ka koy Baraciya izo Zakariya kuro, nga kaŋ araŋ wi Irikoy fuwo da sargay feema game ra.
35Och så skall över eder komma allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, ända ifrån den rättfärdige Abels blod intill Sakarias', Barakias' sons blod, hans som I dräpten mellan templet och altaret.
36 Haciika ay ga ne araŋ se: hayey din kulu ga kaŋ zamana wo borey boŋ.
36Sannerligen säger jag eder: Allt detta skall komma över detta släkte.
37 Ya Urusalima*, Urusalima, kaŋ ga annabey wi! Borey kaŋ yaŋ i donton ni do mo, ni g'i catu-catu nda tondiyaŋ! Sorro marge no ay ga ba ya ni izey margu, sanda mate kaŋ cine goroŋo nya ga nga fambu taji margu nga fatey cire, amma araŋ mana ta!
37Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men I haven icke velat.
38 Wa guna, i n'araŋ fuwo naŋ araŋ se kurmu.
38Se, edert hus skall komma att stå övergivet och öde.
39 Zama ay ga ne araŋ se: Araŋ si ye ka di ay koyne kal alwaati kaŋ araŋ ga ne: ‹Albarkante no nga kaŋ goono ga kaa Rabbi maa ra.› »
39Ty jag säger eder: Härefter skolen I icke få se mig, intill den tid då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'»