1 Boro kaŋ gaa i ga kaseeti alwaati kulu, Day a ga nga hanga sandandi, Sikka si i g'a halaci fap! folloŋ! kaŋ sinda safari.
1Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.
2 Waati kaŋ adilantey ga tonton, talkey ga farhã, Amma waati kaŋ boro laalo ga may, Talkey ga bine jisi.
2När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.
3 Boro kaŋ ga ba laakal ga nga baaba bine kaanandi, Amma boro kaŋ ga hangasinay da waykuurey ga nga arzaka halaci.
3Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.
4 Cimi ciiti do no bonkooni ga laabu tabbatandi, Amma me-daabu tako wo g'a bare ka gum no.
4Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.
5 Boro kaŋ na me-kaanay te nga gorokasin se, Hirrimi no a goono ga hirri a ce taamey se.
5Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.
6 Boro laalo taalo se saw go no, Amma adilante ga doon ka farhã.
6En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
7 Adilante ga laakal da talkey kalima, Day boro laalo sinda fahamay kaŋ g'a bay.
7Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
8 Dondayankoyey ga danji daŋ kwaara gaa, Amma laakalkooney ga futay kosaray.
8Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
9 Da laakalkooni gonda kakaw sanni nga nda boro kaŋ sinda laakal game ra, D'a te bine, wala d'a haaru, Kulu nda yaadin fulanzamay si no.
9När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
10 Bine-biyey ga wangu cimikoy, Day adilante wo g'a baafuna ceeci.
10De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
11 Saamo ga nga bina kulu ci, Amma laakalkooni wo g'a naan ka gaay.
11Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
12 Da mayraykoy na hanga jeeri tangari maayaŋ se, A ganakoy kulu mo ga ciya boro laalo yaŋ.
12Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
13 Talka nda kankamko ga margu, Rabbi no g'i boro hinka kulu moy no kaari.
13Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
14 Bonkooni kaŋ ga cimi ciiti te alfukaaru se, A karga ga sinji hala abada.
14Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
15 Goobu nda kaseetiyaŋ ga laakal daŋ, Amma zanka kaŋ i muray ga haawi candi ka kande nga nya se.
15Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
16 Waati kaŋ boro laaley ga tonton, Asariya taamuyaŋ mo ga tonton, Amma adilantey g'i kaŋyaŋo gomdo.
16Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
17 Ma ni izo gooji, nga mo ga ni fundo no fulanzamay. Oho, a ga farhã daŋ ni bina ra.
17Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
18 Nangu kaŋ sinda Irikoy bangandi, Borey ga boŋ hinyaŋ kulu furu, Amma boro kaŋ ga asariya haggoy ya bine-kaani-koy no.
18Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
19 Sanni si bannya kaseeti, Zama baa a faham, a si ta bo.
19Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
20 Ni di boro kaŋ ga cahã sanni gaa? I ma bine daŋ saamo gaa, ka bisa bora din.
20Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
21 Boro kaŋ na nga bannya biiri nda dakeyaŋ za a go zanka, A ga aniya ka ciya a se ize.
21Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
22 Boro kaŋ doona ka te bine ga yanje tunandi. Futaykooni mo, a taaley ga baa.
22En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
23 Boro boŋbeera g'a kaynandi, Amma boŋ-baanay-koy ga du beeray.
23En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
24 Boro kaŋ ga hangasinay da zay, Nga bumbo fundo no a goono ga konna. Baa i n'a daŋ zeyaŋ, a si ne hay kulu.
24Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
25 D'i humburu boro, a ga kande hirrimi, Amma boro kaŋ ga nga deyaŋo daŋ Rabbi gaa ga goro baani.
25Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
26 Boro boobo ga gaakuri ceeci mayraykoy do, Amma cimi ciiti ya, Rabbi do no a ga fun.
26Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.
27 Toonyante ya fanta hari no adilantey se. Boro cimikoy mo, fanta hari no boro laaley se.
27En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.