1 Albarkante no boro kaŋ si boro laaley saawara gana, A si kay zunubikooney fondey ra, A si goro mo hahaaraykoy nangora ra.
1Säll är den man som icke vandrar i de ogudaktigas råd och icke träder in på syndares väg, ej heller sitter där bespottare sitta,
2 Amma a kaani maayaŋ kulu si kala Rabbi asariya* ra, A asariya ra mo no a ga soobay ka miila cin da zaari.
2utan har sin lust i HERRENS lag och tänker på hans lag både dag och natt.
3 Nga wo ga ciya sanda tuuri-nya kaŋ i tilam hari zuray me gaa, Kaŋ ga nga izey hay nga alwaato ra. A kobta mo si lakaw, Haŋ kaŋ a ga te me-a-me mo ga te albarka.
3Han är såsom ett träd, planterat vid vattenbäckar, vilket bär sin frukt i sin tid, och vars löv icke vissna; och allt vad han gör, det lyckas väl.
4 Manti yaadin cine no boro laaley bara nd'a bo, Amma i ga hima sanda du kaŋ haw ga faaru.
4Icke så de ogudaktiga, utan de äro såsom agnar som vinden bortför.
5 Woodin sabbay se no boro laaley si du ka kay ciiti zaaro ra, Zunubikooney mo si kay adilantey jama ra.
5Därför skola de ogudaktiga icke bestå i domen, ej heller syndarna i de rättfärdigas församling.
6 Zama Rabbi ga adilantey fonda bay, Amma boro laaley fonda ga halaci.
6Ty HERREN känner de rättfärdigas väg, men de ogudaktigas väg förgås.