¹Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer -- eder andliga tempeltjänst.

¹I call upon you, therefore, brethren, through the compassions of God, to present your bodies a sacrifice — living, sanctified, acceptable to God — your intelligent service;

²Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt.

²and be not conformed to this age, but be transformed by the renewing of your mind, for your proving what [is] the will of God — the good, and acceptable, and perfect.

³Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.

³For I say, through the grace that was given to me, to every one who is among you, not to think above what it behoveth to think; but to think so as to think wisely, as to each God did deal a measure of faith,

⁴Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning,

⁴for as in one body we have many members, and all the members have not the same office,

⁵så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.

⁵so we, the many, one body are in Christ, and members each one of one another.

⁶Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;

⁶And having gifts, different according to the grace that was given to us; whether prophecy — `According to the proportion of faith!`

⁷har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;

⁷or ministration — `In the ministration!` or he who is teaching — `In the teaching!`

⁸är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.

⁸or he who is exhorting — `In the exhortation!` he who is sharing — `In simplicity!` he who is leading — `In diligence?` he who is doing kindness — `In cheerfulness.`

⁹Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.

⁹The love unfeigned: abhorring the evil; cleaving to the good;

¹⁰Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.

¹⁰in the love of brethren, to one another kindly affectioned: in the honour going before one another;

¹¹Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.

¹¹in the diligence not slothful; in the spirit fervent; the Lord serving;

¹²Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.

¹²in the hope rejoicing; in the tribulation enduring; in the prayer persevering;

¹³Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.

¹³to the necessities of the saints communicating; the hospitality pursuing.

¹⁴Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.

¹⁴Bless those persecuting you; bless, and curse not;

¹⁵Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.

¹⁵to rejoice with the rejoicing, and to weep with the weeping,

¹⁶Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.

¹⁶of the same mind one toward another, not minding the high things, but with the lowly going along; become not wise in your own conceit;

¹⁷Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var man.

¹⁷giving back to no one evil for evil; providing right things before all men.

¹⁸Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.

¹⁸If possible — so far as in you — with all men being in peace;

¹⁹Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»

¹⁹not avenging yourselves, beloved, but give place to the wrath, for it hath been written, `Vengeance [is] Mine,

²⁰Fastmer, »om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.»

²⁰I will recompense again, saith the Lord;` if, then, thine enemy doth hunger, feed him; if he doth thirst, give him drink; for this doing, coals of fire thou shalt heap upon his head;

²¹Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.

²¹Be not overcome by the evil, but overcome, in the good, the evil.