¹På tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu moder var där.

¹Tri devezh goude, e voe un eured e Kana e Galilea, ha mamm Jezuz a oa eno.

²Också Jesus och hans lärjungar blevo bjudna till bröllopet.

²Jezuz ivez a voe pedet da vont d'an eured gant e ziskibien.

³Och vinet begynte taga slut. Då sade Jesu moder till honom: »De hava intet vin.»

³Ar gwin o vezañ manket, mamm Jezuz a lavaras dezhañ: N'o deus ken a win.

⁴Jesus svarade henne: »Låt mig vara, moder; min stund är ännu icke kommen.»

⁴Jezuz a respontas dezhi: Gwreg, petra a zo etre te ha me? Va eur n'eo ket c'hoazh deuet.

⁵Hans moder sade då till tjänarna: »Vadhelst han säger till eder, det skolen I göra.»

⁵E vamm a lavaras d'ar re a servije: Grit kement a lavaro deoc'h.

⁶Nu stodo där sex stenkrukor, sådana som judarna hade för sina reningar; de rymde två eller tre bat-mått var.

⁶Bez' e oa eno c'hwec'h lestr-maen, lakaet evit glanidigezh ar Yuzevien, o terc'hel pep hini anezho daou pe dri muzuliad.

⁷Jesus sade till dem: »Fyllen krukorna med vatten.» Och de fyllde dem ända till brädden.

⁷Jezuz a lavaras dezho: Leugnit a zour al listri-se; hag e kargjont anezho leun-barr.

⁸Sedan sade han till dem: »Ösen nu upp och bären till övertjänaren.» Och de gjorde så.

⁸Lavarout a reas dezho: Tennit bremañ anezhañ, ha kasit da vestr ar fest. Hag e kasjont.

⁹Och övertjänaren smakade på vattnet, som nu hade blivit vin; och han visste icke varifrån det hade kommit, vilket däremot tjänarna visste, de som hade öst upp vattnet. Då kallade övertjänaren på brudgummen.

⁹P'en devoe mestr ar fest tañvaet an dour troet e gwin (ne ouie ket a-belec'h e teue ar gwin-se, met ar vevelien o devoa tennet an dour a ouie), e c'halvas ar pried,

¹⁰och sade till honom: »Man brukar eljest alltid sätta fram det goda vinet, och sedan, när gästerna hava fått för mycket, det som är sämre. Du har gömt det goda vinet ända tills nu.»

¹⁰hag e lavaras dezhañ: Pep den a ro da gentañ ar gwin mat, hag an hini falloc'h goude ma vefe bet evet kalz; met te ac'h eus miret ar gwin mat betek vremañ.

¹¹Detta var det första tecknet som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade så sin härlighet; och hans lärjungar trodde på honom.

¹¹Jezuz a reas ar c'hentañ mirakl-mañ e Kana Galilea, hag e tiskouezas e c'hloar; e ziskibien a gredas ennañ.

¹²Därefter begav han sig ned till Kapernaum med sin moder och sina bröder och sina lärjungar; och där stannade de några få dagar.

¹²Goude-se, e tiskennas da Gafarnaoum gant e vamm, e vreudeur hag e ziskibien, ha ne chomjont eno nemet un nebeut devezhioù.

¹³Judarnas påsk var nu nära, och Jesus begav sig då upp till Jerusalem.

¹³Pask ar Yuzevien a oa tost, ha Jezuz a bignas da Jeruzalem.

¹⁴Och när han fick i helgedomen se huru där sutto män som sålde fäkreatur och får och duvor, och huru växlare sutto där.

¹⁴En templ e kavas ar re a werzhe ejened, deñved ha koulmed, gant an drokerien a oa azezet eno.

¹⁵Då gjorde han sig ett gissel av tåg och drev dem alla ut ur helgedomen, med får och fäkreatur, och slog ut växlarnas penningar och stötte omkull deras bord.

¹⁵O vezañ graet ur skourjez-kerdin, e kasas anezho holl kuit eus an templ, hag an deñved hag an ejened; teurel a reas d'an douar arc'hant an drokerien, hag e tiskaras o zaolioù,

¹⁶Och till duvomånglarna sade han: »Tagen bort detta härifrån; gören icke min Faders hus till ett marknadshus.»

¹⁶hag e lavaras d'ar re a werzhe koulmed: Tennit an dra-se ac'han, ha na rit ket eus ti va Zad un ti a varc'had.

¹⁷Hans lärjungar kommo då ihåg att det var skrivet: »Nitälskan för ditt hus skall förtära mig.»

¹⁷Neuze e ziskibien o devoe soñj eo skrivet: An oaz evit da di en deus va devet.

¹⁸Då togo judarna till orda och sade till honom: »Vad för tecken låter du oss se, eftersom du gör på detta sätt?»

¹⁸Ar Yuzevien, o kemer ar gomz, a lavaras dezhañ: Dre beseurt sin e tiskouezez deomp e c'hellez ober kement-se?

¹⁹Jesus svarade och sade till dem: »Bryten ned detta tempel, så skall jag inom tre dagar låta det uppstå igen.»

¹⁹Jezuz a respontas hag a lavaras dezho: Diskarit an templ-mañ, ha me a adsavo anezhañ a-benn tri devezh.

²⁰Då sade judarna: »I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skulle låta det uppstå igen inom tre dagar?»

²⁰Ar Yuzevien a lavaras dezhañ: C'hwec'h vloaz ha daou-ugent e oar bet o sevel an templ-mañ, ha te en adsavfe e tri devezh?

²¹Men det var om sin kropps tempel han talade.

²¹Met eñ a gomze eus templ e gorf.

²²Sedan, när han hade uppstått från de döda, kommo hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta; och de trodde då skriften och det ord som Jesus hade sagt.

²²Goude eta ma oa adsavet a-douez ar re varv, e ziskibien o devoe soñj en devoa lavaret an dra-se, hag e kredjont er Skritur ha d'ar ger-se en devoa Jezuz lavaret.

²³Medan han nu var i Jerusalem, under påsken, vid högtiden, kommo många till tro på hans namn, när de sågo de tecken som han gjorde.

²³E-pad ma oa e Jeruzalem, da ouel ar pask, kalz a dud a gredas en e anv, o welout ar mirakloù a rae.

²⁴Men själv betrodde sig Jesus icke åt dem, eftersom han kände alla

²⁴Met Jezuz ne fizie ket enno, rak o anavezout a rae holl.

²⁵och icke behövde någon annans vittnesbörd om människorna; ty av sig själv visste han vad i människan var.

²⁵Ha n'en devoa ket ezhomm e vije roet testeni dezhañ gant den, rak anavezout a rae e-unan ar pezh a oa en den.