¹Och Rehabeam drog till Sikem, ty hela Israel hade kommit till Sikem för att göra honom till konung.

¹Ug si Roboam miadto sa Sichem: kay ang tibook Israel ming-adto sa Sichem aron sa pagbuhat kaniya nga hari.

²När Jerobeam, Nebats son, hörde detta -- han var då ännu kvar i Egypten, dit han hade flytt för konung Salomo; Jerobeam bodde alltså i Egypten,

²Ug nahitabo sa diha nga si Jeroboam, ang anak nga lalake ni Nabat, nakadungog niini (kay didto pa siya sa Egipto, diin siya mikalagiw gikan sa atubangan sa hari nga si Salomon ug si Jeroboam nagpuyo sa Egipto,

³men de sände ditbort och läto kalla honom åter -- då kom han tillstädes jämte Israels hela församling och talade till Rehabeam och sade:

³Ug ilang gipasugoan ug gipatawag siya), nga si Jeroboam ug ang tibook nga katiguman sa Israel ming-adto, ug mingsulti kang Roboam sa pag-ingon:

⁴»Din fader gjorde vårt ok för svårt; men lätta nu du det svåra arbete och det tunga ok som din fader lade på oss, så vilja vi tjäna dig.»

⁴Ang imong amahan naghimo sa among yugo nga mabug-at: busa karon himoon mo ang mapintas nga paghari sa imong amahan, ug ang iyang mabug-at nga yugo nga iyang gibutang kanamo, nga magaan-gaan, ug kami magaalagad kanimo.

⁵Han svarade dem: »Gån bort och vänten ännu tre dagar, och kommen så tillbaka till mig.» Och folket gick.

⁵Ug siya miingon kanila: Pahawa usa sulod sa totolo ka adlaw, unya bumalik kamo kanako pag-usab. Ug ang katawohan mingpahawa.

⁶Då rådförde sig konung Rehabeam med de gamle som hade varit i tjänst hos hans fader Salomo, medan denne ännu levde; han sade: »Vilket svar råden I mig att giva detta folk?»

⁶Ug si hari Roboam nakigsabut uban sa mga tigulang tawo nga nagtindog sa atubangan ni Salomon nga iyang amahan sa buhi pa siya, nga nagaingon: Unsay tambag nga inyong ihatag kanako aron sa pagtubag niining katawohan?

⁷De svarade honom och sade: »Om du i dag underkastar dig detta folk och bliver dem till tjänst, om du lyssnar till deras bön och talar goda ord till dem, så skola de för alltid bliva dina tjänare.»

⁷Ug sila mingsulti kaniya, nga nagaingon: Kong ikaw mahimong usa ka alagad niining katawohan ning adlawa, ug moalagad kanila, ug motubag kanila, ug mosulti sa mga maayong pulong kanila, nan sila mahimong imong mga alagad sa walay katapusan.

⁸Men han aktade icke på det råd som de gamle hade givit honom, utan rådförde sig med de unga män som hade vuxit upp med honom, och som nu voro i hans tjänst.

⁸Apan iyang gisalikway ang tambag sa mga tawong tigulang nga ilang gihatag kaniya, ug nagpakitambag sa mga batan-ong lalake nga nanagtubo uban kaniya, nga nanagtindog sa atubangan niya.

⁹Han sade till dem: »Vilket svar råden I oss att giva detta folk som har talat till mig och sagt: 'Lätta det ok som din fader har lagt på oss'?»

⁹Ug siya miingon kanila: Unsang tambaga ang inyong ihatag aron ikatubag nato niining katawohan nga mingsulti kanako, nga nagaingon: Himoa nga ang yugo nga gipapas-an sa imong amahan kanamo magaan-gaan?

¹⁰De unga männen som hade vuxit upp med honom svarade honom då och sade: »Så bör du säga till detta folk som har talat till dig och sagt: 'Din fader gjorde vårt ok tungt, men lätta du det för oss' -- så bör du tala till dem: 'Mitt minsta finger är tjockare än min faders länd.

¹⁰Ug ang mga batan-ong lalake nga nanagtubo uban kaniya namulong kaniya sa pag-ingon: Kini mao ang ipamulong mo niining katawohan nga namulong kanimo, sa pag-ingon: Ang imong amahan naghimo nga bug-at sa among yugo, apan himoon mo nga kini magaan-gaan kanamo; mao kana ang ipamulong mo kanila: Ang akong kumingking bagabaga pa kay sa hawak sa akong amahan.

¹¹Så veten nu, att om min fader har belastat eder med ett tungt ok, så skall jag göra edert ok ännu tyngre; har min fader tuktat eder med ris, så skall jag tukta eder med skorpiongissel.'»

¹¹Ug karon bisan ingon nga ang akong amahan nagpapas-an kaninyo sa usa ka mabug-at nga yugo, ako magadugang sa inyong yugo: ang akong amahan naghampak kaninyo sa mga pudlos, apan ako magahampak kaninyo sa mga tanga.

¹²Så kom nu Jerobeam med allt folket till Rehabeam på tredje dagen, såsom konungen hade befallt, i det han sade: »Kommen tillbaka till mig på tredje dagen.»

¹²Busa si Jeroboam ug ang tibook katawohan ming-adto kang Roboam sa ikatolo ka adlaw, sumala sa gisugo sa hari, nga nagaingon: Bumalik kamo kanako pag-usab sa ikatolo ka adlaw.

¹³Då gav konungen folket ett hårt svar; ty han aktade icke på det råd som de gamle hade givit honom.

¹³Ug ang hari mitubag sa katawohan sa mapintas gayud ug gisalikway ang tambag sa mga tawong tigulang nga ilang gihatag kaniya,

¹⁴Han talade till dem efter de unga männens råd och sade: »Har min fader gjort edert ok tungt, så skall jag göra edert ok ännu tyngre; har min fader tuktat eder med ris, så skall jag tukta eder med skorpiongissel.»

¹⁴Ug namulong kanila subay sa tambag sa mga batan-ong lalake nga nagaingon: Ang akong amahan naghimo sa inyong yugo nga mabug-at, apan ako magadugang sa inyong yugo: ang akong amahan naghampak kaninyo sa mga pudlos apan ako magahampak kaninyo sa mga tanga.

¹⁵Alltså hörde konungen icke på folket; ty det var så skickat av HERREN, för att hans ord skulle uppfyllas, det som HERREN hade talat till Jerobeam, Nebats son, genom Ahia från Silo.

¹⁵Busa ang hari wala mamati sa katawohan; kay kini mao ang usa ka butang nga gipahanabo ni Jehova aron iyang palig-onon ang iyang pulong, nga gipamulong ni Jehova pinaagi kang Ahias, ang Silohanon, kang Jeroboam, ang anak nga lalake ni Nabat.

¹⁶Då nu hela Israel förnam att konungen icke ville höra på dem, gav folket konungen detta svar: »Vad del hava vi i David? Ingen arvslott hava vi i Isais son. Drag hem till dina hyddor, Israel. Se nu själv om ditt hus, du David.» Därefter drog Israel hem till sina hyddor.

¹⁶Ug sa natan-aw sa tibook Israel nga ang hari wala mamati kanila, ang katawohan mingtubag sa hari, nga nagaingon: Unsay bahin namo kang David? Wala usab kami ing panulondon sa anak nga lalake ni Isai: sa inyong mga balong-balong, oh Israel: karon tan-awa ang imong kaugalingong balay, David. Busa ang Israel namahawa ngadto sa ilang mga balong-balong.

¹⁷Allenast över de israeliter som bodde i Juda städer förblev Rehabeam konung.

¹⁷Apan alang sa mga anak sa Israel nga nagpuyo sa mga ciudad sa Juda, si Roboam naghari sa ibabaw kanila.

¹⁸Och när konung Rehabeam sände åstad Adoram, som hade uppsikten över de allmänna arbetena, stenade hela Israel denne till döds; och konung Rehabeam själv måste med hast stiga upp i sin vagn och fly till Jerusalem.

¹⁸Unya si hari Roboam nagpaadto kang Adoram nga pangulo sa mga tawo nga anaa sa ilalum sa pintakasi; ug ang tibook Israel nagbato kaniya ngadto sa kamatayon pinaagi sa bato. Ug si hari Roboam midali sa pagsakay sa iyang carro aron sa pagkalagiw ngadto sa Jerusalem.

¹⁹Så avföll Israel från Davids hus och har varit skilt därifrån ända till denna dag.

¹⁹Busa ang Israel mialsa batok sa balay ni David hangtud niining adlawa.

²⁰Men när hela Israel hörde att Jerobeam hade kommit tillbaka, sände de och läto kalla honom till folkförsamlingen och gjorde honom till konung över hela Israel; ingen höll sig till Davids hus, utom Juda stam allena.

²⁰Ug nahitabo sa nakadungog ang tibook Israel nga si Jeroboam nahibalik, nga ilang gipasugoan ug gipatawag siya ngadto sa katilingban, ug gihimo siyang hari sa ibabaw sa tibook Israel, walay misunod sa balay ni David, gawas sa banay lamang ni Juda.

²¹Och när Rehabeam kom till Jerusalem, församlade han hela Juda hus och Benjamins stam, ett hundra åttio tusen utvalda krigare, för att de skulle strida mot Israels hus och återvinna konungadömet åt Rehabeam, Salomos son.

²¹Ug sa paghiadto ni Roboam ngadto sa Jerusalem, iyang gitigum ang tibook balay sa Juda, ug ang banay sa Benjamin, usa ka gatus ug kawaloan ka libo ka mga piniling tawo nga manggugubat, aron sa pagpakig-away batok sa balay sa Israel, sa pagdala pag-usab sa gingharian ngadto kang Roboam, ang anak nga lalake ni Salomon.

²²Men Guds ord kom till gudsmannen Semaja;

²²Apan ang pulong sa Dios midangat kang Semaias, ang tawo sa Dios, nga nagaingon:

²³han sade: »Säg till Rehabeam, Salomos son, Juda konung, och till hela Juda hus och Benjamin och till det övriga folket:

²³Sumulti ka kang Roboam ang anak nga lalake ni Salomon, hari sa Juda, ug ngadto sa tibook balay sa Juda, ug sa Benjamin, ug sa ubang katawohan, nga magaingon:

²⁴Så säger HERREN: I skolen icke draga upp och strida mot edra bröder, Israels barn. Vänden tillbaka hem, var och en till sitt, ty vad som har skett har kommit från mig.» Och de lyssnade till HERRENS ord och vände om och gingo sin väg, såsom HERREN hade befallt.

²⁴Kini mao ang gipamulong ni Jehova: Dili kamo manungas ni magpakig-away kamo batok sa inyong mga kaigsoonan, ang mga anak sa Israel; pumauli ang tagsatagsa ka tawo ngadto sa iyang balay; kay kining butanga nagagikan kanako. Busa sila namati sa pulong ni Jehova, ug namauli ngadto sa ilang dalan, sumala sa pulong ni Jehova.

²⁵Men Jerobeam befäste Sikem i Efraims bergsbygd och bosatte sig där. Därifrån drog han åstad och befäste Penuel.

²⁵Unya gitukod ni Jeroboam ang Sichem didto sa kabungtoran sa Ephraim, ug mipuyo didto ug gitukod ang Penuel.

²⁶Och Jerobeam sade vid sig själv: »Såsom nu är, kan riket komma tillbaka till Davids hus.

²⁶Ug si Jeroboam miingon sa iyang kasingkasing: Karon mahabalik ang gingharian ngadto sa balay ni David:

²⁷Ty om folket här får draga upp och anställa slaktoffer i HERRENS hus i Jerusalem, så kan folkets hjärta vända tillbaka till deras herre Rehabeam, Juda konung; ja, då kunna de dräpa mig och vända tillbaka till Rehabeam, Juda konung.»

²⁷Kong kining katawohan mangadto aron sa paghalad sa mga halad sa balay ni Jehova sa Jerusalem, unya ang kasingkasing niining katawohan mobalik ngadto sa ilang ginoo bisan ngadto kang Roboam, ang hari sa Juda; ug sila mopatay kanako, ug mopauli ngadto kang Roboam ang hari sa Juda.

²⁸Sedan nu konungen hade överlagt härom, lät han göra två kalvar av guld. Därefter sade han till folket: »Nu må det vara nog med edra färder upp till Jerusalem. Se, här är din Gud, Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land.»

²⁸Tungod niini ang hari nakigsabutsabut, ug naghimo sa duha ka nating vaca nga bulawan; ug siya miingon kanila: Halayo ra kaninyo ang pagtungas ngadto sa Jerusalem: tan-awa, ang inyong mga dios, Oh Israel nga nagdala kaninyo gikan sa yuta sa Egipto.

²⁹Och han ställde upp den ena i Betel, och den andra satte han upp i Dan.

²⁹Ug iyang gibutang ang usa didto sa Beth-el, ug ang lain iyang gibutang didto sa Dan.

³⁰Detta blev en orsak till synd; folket gick ända till Dan för att träda fram inför den ena av dem.

³⁰Ug kining butanga nahimong usa ka sala, kay ang katawohan ming-adto aron sa pagsimba sa atubangan sa usa, bisan pa ngadto sa Dan.

³¹Han byggde också upp offerhöjdshus och gjorde till präster allahanda män ur folket, sådana som icke voro av Levi barn.

³¹Ug siya naghimo sa mga balay sa hatag-as nga dapit, ug naghimo sa mga sacerdote gikan sa tanang katawohan nga dili sa mga anak nga lalake ni Levi.

³²Och Jerobeam anordnade en högtid i åttonde månaden, på femtonde dagen i månaden, lik högtiden Juda, och steg då upp till altaret; så gjorde han i Betel för att offra åt de kalvar som han hade låtit göra. Och de män som han hade gjort till offerhöjdspräster lät han göra tjänst i Betel.

³²Ug si Jeroboam nagsugo sa usa ka fiesta sa ikawalo ka bulan, sa ika pulo ug lima ka adlaw sa bulan, sama sa fiesta nga anaa sa Juda, ug siya miadto sa halaran; ingon man maoy gihimo niya didto sa Beth-el, ang paghalad ngadto sa mga nating vaca nga iyang binuhat: ug iyang gibutang sa Beth-el ang mga sacerdote sa mga dapit nga hatag-as nga iyang binuhat.

³³Till det altare som han hade gjort i Betel steg han alltså upp på femtonde dagen i åttonde månaden, den månad som han av eget påfund hade valt. Han anordnade nämligen då en högtid för Israels barn och steg upp till altaret för att där tända offereld.

³³Ug siya mitungas ngadto sa halaran nga iyang gihimo sa Beth-el sa ikapulo ug lima ka adlaw sa ikawalo ka bulan, nga iyang gimugna sa iyang kaugalingong kasingkasing: ug siya nagpasaulog sa usa ka fiesta alang sa mga anak sa Israel, ug miadto sa halaran aron sa pagsunog sa incienso.