¹Efter Sauls död, när David hade kommit tillbaka från segern över Amalek, och när David sedan i två dagar hade uppehållit sig i Siklag,

¹Ug nahatabo sa tapus ang kamatayon ni Saul, sa diha nga nahiuli si David gikan sa pagpamatay sa mga Amalecahanon, ug si David nakapuyo ug duha ka adlaw sa Siclag;

²då hände sig på tredje dagen att en man kom från Sauls läger, med sönderrivna kläder och med jord på sitt huvud. Och när han kom in till David, föll han ned till jorden och bugade sig.

²Nahitabo sa ikatolo, ka adlaw, nga, ania karon, usa ka tawo migula sa campo gikan kang Saul, uban ang iyang mga saput nga gisi, ug may yuta sa ibabaw sa iyang ulo: ug mao kadto, nga sa pagdangat niya kang David, siya mihapa sa yuta ug naghatag sa katahuran.

³David frågade honom: »Varifrån kommer du?» Han svarade honom: »Jag kommer såsom flykting ifrån Israels läger.»

³Ug si David miingon kaniya: Diin ka gikan? Ug siya miingon kaniya: Nakakalagiw ako gikan sa campo sa Israel.

⁴Då sade David till honom: »Huru har det gått? Säg mig det.» Han svarade: »Folket har flytt ur striden, många av folket hava också fallit och dött; Saul och hans son Jonatan äro ock döda.»

⁴Ug si David miingon kaniya: Unsa na man ang nahitabo? Ako nagahangyo kanimo, suginli ako. Ug siya mitubag: Ang katawohan nangalagiw gikan sa gubat, ug daghan sa katawohan nangapukan usab ug nangamatay; ug si Saul ug si Jonathan, nga iyang anak nga lalake nangamatay usab.

⁵David frågade den unge mannen som berättade detta för honom: »Huru vet du att Saul och hans son Jonatan äro döda?»

⁵Ug si David miingon sa batan-ong lalake nga nagsugilon kaniya: Giunsa nimo ang pagpanghibalo nga si Saul ug si Jonathan, nga iyang anak nga lalake nangamatay?

⁶Den unge mannen som hade framfört underrättelsen till honom svarade: »Jag kom av en händelse upp på berget Gilboa, och där fick jag se Saul stödja sig mot sitt spjut, under det att vagnar och ryttare ansatte honom.

⁶Ug ang batan-ong lalake nagsugilon kaniya nga miingon: Sa paghiadto ko nga wala tuyoa didto sa bukid sa Gilboa, ania karon, si Saul nagsandig sa iyang bangkaw; ug, ania karon, ang mga carro, ug ang mga nangabayo nanagluto kaniya sa hilabihan gayud.

⁷När han då vände sig om och fick se mig, ropade han på mig, och jag svarade: 'Här är jag.'

⁷Ug sa pagtan-aw niya sa iyang luyo, nakita ako niya ug nagtawag siya kanako. Ug ako mitubag: Ania ako.

⁸Då frågade han mig vem jag var, och jag svarade honom att jag var en amalekit.

⁸Ug siya miingon kanako: Kinsa ba ikaw? Ug ako mitubag kaniya: Ako usa ka Amalecahanon.

⁹Sedan sade han till mig: 'Träd fram hit till mig och giv mig dödsstöten, ty jag är gripen av dödens vanmakt, om ock livet ännu alltjämt är kvar i mig.'

⁹Ug siya miingon kanako: Tindog, nagahangyo ako kanimo, tupad kanako, ug patya ako; kay ang nagagahum kanako, kaguol, tungod kay ang akong kinabuhi tibook pa dinhi kanako.

¹⁰Då trädde jag fram till honom och dödade honom, ty jag visste ju att han icke skulle kunna överleva sitt fall. Och jag tog diademet som satt på hans huvud, och ett armband som satt på hans arm, och jag bar nu detta hit till min herre.»

¹⁰Busa mitindog ako tupad kaniya, ug gipatay ko siya, kay ako nahibalo nga siya dili na mabuhi sa tapus siya mapukan: ug gikuha ko ang purong-purong nga diha sa ibabaw sa iyang ulo, ug ang bakulo nga diha sa iyang bukton, ug gidala ko kini dinhi sa akong ginoo.

¹¹Då fattade David i sina kläder och rev sönder dem; så gjorde ock alla de män som voro där med honom.

¹¹Unya gikuptan ni David ang iyang mga saput, ug gipanggisi kini; ug ingon man ang tanang mga tawo nga diha uban kaniya:

¹²Och de höllo dödsklagan och gräto och fastade ända till aftonen för Sauls och hans son Jonatans skull, och för HERRENS folks och för Israels hus' skull, därför att de hade fallit för svärd.

¹²Ug sila nanagbangutan, ug nanagpanghilak, ug nanagpuasa hangtud sa pagkagabii, tungod kang Saul, ug tungod kang Jonathan, nga iyang anak nga lalake, ug tungod sa katawohan ni Jehova, ug tungod sa balay sa Israel; kay sila nangapukan pinaagi sa pinuti.

¹³Och David frågade den unge mannen som hade framfört underrättelsen till honom: »Varifrån är du?» Han svarade: »Jag är son till en amalekit som lever här såsom främling.»

¹³Ug si David miingon sa batan-ong lalake nga nagsugilon kaniya: Taga-diin ka? Ugsiya mitubag: Ako ang anak nga lalake sa usa ka lumalangyaw, ug usa ka Amalecahanon.

¹⁴David sade till honom: »Kände du då ingen fruktan för att uträcka din hand till att förgöra HERRENS smorde?»

¹⁴Ug si David miingon kaniya: Ngano nga wala ka mahadlok sa paggamit sa imong kamot sa paglaglag sa dinihog ni Jehova?

¹⁵Och David kallade på en av sina män och sade: »Kom hit och stöt ned honom.» Och han slog honom till döds.

¹⁵Ug si David mitawag sa usa ka mga batan-ong lalake, ug miingon: Dumuol ka ug tigbasa siya. Ug iyang gitigbas siya sa pagkaagi nga siya namatay.

¹⁶Och David sade till honom: »Ditt blod komme över ditt huvud, ty din egen mun har vittnat mot dig, i det att du sade: 'Jag har dödat HERRENS smorde.'»

¹⁶Ug si David miingon kaniya: Ang imong dugo moanha sa ibabaw sa imong ulo; kay ang imong baba nagsaksi batok kanimo, ug nagaingon: Napatay ko ang dinihog ni Jehova.

¹⁷Och David sjöng följande klagosång över Saul och hans son Jonatan,

¹⁷Ug si David nagminatay sa hilabihan gayud uban niining pagminatay tungod kang Saul ug tungod kang Jonathan nga iyang anak nga lalake;

¹⁸och han befallde att man skulle lära Juda barn »Bågsången»; den är upptecknad i »Den redliges bok»:

¹⁸(Ug iyang gisugo sila nga tudloan ang mga anak sa Juda sa awit sa pana; Ania karon, kini nahasulat sa basahon ni Jaser):

¹⁹»Din härlighet, Israel, ligger slagen på dina höjder. Huru hava icke hjältarna fallit!

¹⁹Ang imong himaya, Oh Israel, gipatay sa ibabaw sa imong mga hatag-as nga dapit! Giunsa ang pagkapukan sa mga kusganon!

²⁰Förkunnen det icke i Gat, bebåden det ej på Askelons gator, för att filistéernas döttrar icke må glädja sig, de oomskurnas döttrar ej fröjda sig.

²⁰Ayaw kini pag-isugilon sa Gath, Ayaw kini pag-ibalita sa mga kadalanan sa Ascalon; Tingali unya ang mga anak nga babaye sa mga Filistehanon mangalipay, Tingali unya ang anak nga babaye sa mga walay circuncicion makadaug.

²¹I Gilboa berg, på eder må ej falla dagg eller regn, ej ses offergärdsskördar. Ty hjältarnas sköld blev där till smälek, Sauls sköld, ej sedan smord med olja.

²¹Kamo nga mga bukid sa Gilboa, Himoa nga walay tun-og ni ulan sa ibabaw ninyo, ni ang mga kapatagan sa mga paghalad: Kay didto ang taming pinaagi sa pagkamahuwagon gisalibay, Ang taming ni Saul, dili dinihog sa lana.

²²Från slagnas blod, från hjältars hull vek Jonatans båge icke tillbaka, vände Sauls svärd ej omättat åter.

²²Gikan sa dugo sa mga gipatay, gikan sa tambok sa mga kusganon, Ang pana ni Jonathan wala tumalikod, Ug ang pinuti ni Saul wala mahiuli nga walay sulod.

²³Saul och Jonatan, så kära och ljuvliga för varandra i livet, de blevo ej heller skilda i döden, de två, som voro snabbare än örnar, starka mer än lejon.

²³Si Saul ug Jonathan mga matahum ug himulot-an sa ilang mga kinabuhi, Ug sa ilang kamatayon wala sila magkabulag: Sila mga matulin pa kay sa mga agila, Sila mga kusganon pa kay sa mga leon.

²⁴Israels döttrar, gråten över Saul, över honom som klädde eder i scharlakan och praktskrud och prydde edra kläder med gyllene smycken.

²⁴Kamo nga mga anak nga babaye sa Israel, panghilak kamo tungod kang Saul, Nga nagpasaput kaninyo sa mapula nga maanindot kaayo, Nga nagtaod ug mga dayandayan nga bulawan sa inyong bisti.

²⁵Huru hava icke hjältarna fallit i striden! Jonatan ligger slagen på dina höjder.

²⁵Giunsa ang pagkapukan sa mga kusganon sa kinataliwad-an sa gubat! Si Jonathan namatay sa ibabaw sa imong mga hatag-as nga mga dapit.

²⁶Jag sörjer över dig, du min broder Jonatan; mycket ljuvlig var du mig. Dyrbar var mig din kärlek, mer än kvinnokärlek.

²⁶Ako nasubo alang kanimo, igsoon ko nga Jonathan: Nakapahimuot gayud kaayo ikaw kanako: Ang imong gugma kanako katingalahan, Minglabaw sa gugma sa mga babaye,

²⁷Huru hava icke hjältarna fallit, de båda stridssvärden förgåtts!»

²⁷Giunsa ang pagkapukan sa mga kusganon, Ug ang mga hinagiban sa gubat nangawala!