¹Och David mönstrade sitt folk och satte över- och underhövitsmän över dem.

¹Ug giisip ni David ang katawohan nga uban kaniya, ug diha sa ibabaw nila gibutang ang mga capitan sa tagsa ka libo, ug mga capitan sa tagsa ka gatus.

²Därefter lät David folket tåga åstad: en tredjedel under Joabs befäl, en tredjedel under Abisais, Serujas sons, Joabs broders, befäl, och en tredjedel under gatiten Ittais befäl. Och konungen sade till folket: »Jag vill ock själv draga ut med eder.»

²Ug si David nagpalakaw sa katawohan, usa sa ikatolo ka bahin sa ilalum sa kamot ni Joab, ug usa sa ikatolo ka bahin sa ilalum sa kamot ni Abisai, ang anak nga lalake ni Sarvia, ang igsoon nga lalake ni Joab ug usa ka ikatolo ka bahin sa ilalum sa kamot ni Ittai, ang Getehanon. Ug ang hari miingon sa katawohan: Ako usab mouban gayud kaninyo.

³Men folket svarade: »Du får icke draga ut; ty om vi måste fly, aktar ingen på oss, och om hälften av oss bliver dödad, aktar man icke heller på oss, men du är nu så god som tio tusen av oss. Därför är det nu bättre att du står redo att komma oss till hjälp från staden.

³Apan ang katawohan miingon: Dili ka mag-adto; kay sa diha nga kami mangalagiw, dili sila magatagad kanamo; ni magatagad sila kanamo bisan katunga kanamo ang mangamatay: apan ikaw may bili sa napulo ka libo kanamo; busa karon maayo pa nga mag-andam ka sa pagtabang kanamo sa gawas sa ciudad.

⁴Då sade konungen till dem: »Vad I ansen vara bäst vill jag göra.» Och konungen ställde sig vid sidan av porten, under det att allt folket drog ut i avdelningar på hundra och tusen.

⁴Ug ang hari miingon kanila: Unsay labing maayo kaninyo maoy akong buhaton. Ug ang hari mitindog tupad sa ganghaan, ug ang tibook katawohan minggula sa tinaggatus ug sa tinaglibo.

⁵Men konungen bjöd Joab, Abisai och Ittai och sade: »Faren nu varligt med den unge mannen Absalom.» Och allt folket hörde huru konungen så bjöd alla hövitsmännen angående Absalom.

⁵Ug ang hari nagsugo kang Joab, ug kang Abisai, ug kang Ittai, nga nagaingon: Magmaloloy-on kamo, tungod kanako, nianang batan-on, bisan kang Absalom. Ug ang tibook katawohan nakadungog sa paghatag sa hari ug sugo sa tanang mga capitan mahitungod kang Absalom.

⁶Så drog då folket ut på fältet mot Israel, och striden stod i Efraims skog.

⁶Busa ang katawohan ming-adto sa gawas sa ciudad batok sa Israel: ug ang gubat diha sa kalasangan sa Ephraim.

⁷Där blev Israels folk slaget av Davids tjänare, och många stupade där på den dagen: tjugu tusen man.

⁷Ug ang katawohan sa Israel gidaug didto sa atubangan sa mga sulogoon ni David, ug may usa ka dakung kamatay didto niadtong adlawa nga may kaluhaan ka libo ka tawo.

⁸Och striden utbredde sig över hela den trakten; och skogen förgjorde mer folk, än svärdet förgjorde på den dagen.

⁸Kay ang gubat didto mikaylap sa tanang dapit sa yuta; ug ang katawohan nga gilamoy sa kalasangan labi pa kay sa gilamoy sa pinuti niadtong adlawa.

⁹Och Absalom kom i Davids tjänares väg. Absalom red då på sin mulåsna; och när mulåsnan kom under en stor terebint med täta grenar, fastnade hans huvud i terebinten, så att han blev hängande mellan himmel och jord, ty mulåsnan som han satt på sprang sin väg.

⁹Ug si Absalom sa wala lamang palandunga nakahibalag sa mga sulogoon ni David. Ug si Absalom nagakabayo sa iyang mula, ug ang mula misuot sa ilalum sa mga malabong mga sanga sa usa ka dakung roble, ug ang iyang ulo nasangit sa roble, ug siya nabitay sa taliwala sa langit ug sa yuta; ug ang mula nga diha sa ilalum kaniya milakaw.

¹⁰Och en man fick se det och berättade för Joab och sade: »Jag såg där borta Absalom hänga i en terebint.»

¹⁰Ug may usa ka tawo nga nakakita niini, ug misugilon kang Joab, ug miingon: Ania karon, nakita ko nga si Absalom nagabitay sa usa ka roble.

¹¹Då sade Joab till mannen som berättade detta för honom: »Om du såg det, varför slog du honom då icke strax till jorden? Jag skulle då gärna hava givit dig tio siklar silver och ett bälte.»

¹¹Ug si Joab miingon sa tawo nga nasugilon kaniya: Ug, ania karon, ikaw nakakita niana, ug nganong wala mo siya didto duslaka ngadto sa yuta? Ug makahatag unta ako kanimo ug napulo ka book nga salapi ug usa ka bakus.

¹²Men mannen svarade Joab: »Om jag ock finge väga upp tusen siklar silver i mina händer, skulle jag dock icke vilja uträcka min hand mot konungens son, ty konungen bjöd ju dig och Abisai och Ittai, så att vi hörde det: 'Tagen vara, I alla, på den unge mannen Absalom.'

¹²Ug ang tawo miingon kang Joab: Bisan pa makadawat ako ug usa ka libo ka book nga salapi sa akong kamot dili ko bakyawon ang akong kamot batok sa anak nga lalake sa hari: kay sa among nadungog ang hari nagsugo kanimo ug kang Abisai ug kang Ittai, nga nagaingon: Bantayi nga walay magdaut sa batan-ong lalake nga si Absalom.

¹³Dessutom, om jag lömskt hade förgripit mig på hans liv, så hade du säkerligen lämnat mig i sticket, eftersom intet kan förbliva dolt för konungen.»

¹³Sa laing pagkaagi kong ako magbuhat ug dautan batok sa iyang kinabuhi, (ug walay butang nga matago sa hari), nan ikaw sa imong kaugalingon mahibatok kanako .

¹⁴Joab sade: »Jag vill icke på detta sätt förhala tiden med dig.» Därefter tog han tre spjut i sin hand och stötte dem i Absaloms bröst, medan denne ännu var vid liv, där han hängde under terebinten.

¹⁴Unya si Joab miingon: Dili na ako magdugay sa ingon niini uban kanimo. Ug siya mikuha ug totolo ka udyong sa iyang kamot ug gitampok kini nga milagbas sa kasingkasing ni Absalom, samtang buhi pa siya didto sa kinataliwad-an sa roble.

¹⁵Sedan kommo tio unga män, Joabs vapendragare, ditfram, och av dem blev Absalom till fullo dödad.

¹⁵Ug ang napulo ka mga batan-ong lalake nga nagdala sa hinagiban ni Joab minglibut ug mingdunggab kang Absalom, ug mingpatay kaniya.

¹⁶Och Joab lät stöta i basunen, och folket upphörde att förfölja Israel, ty Joab ville skona folket.

¹⁶Ug si Joab mipatingog sa trompeta, ug ang katawohan namalik gikan sa ilang paglutos sa Israel; kay si Joab nagpugong sa katawohan.

¹⁷Och de togo Absalom och kastade honom i en stor grop i skogen och staplade upp ett mycket stort stenröse över honom. Men hela Israel flydde, var och en till sin hydda.

¹⁷Ug ilang gikuha si Absalom ug gisalibay siya ngadto sa dakung gahong didto sa kalasangan, ug gipatindog sa ibabaw kaniya ang usa ka dakung tapok sa mga bato: ug ang tibook Israel nangalagiw ang tagsatagsa kanila ngadto sa iyang balong-balong.

¹⁸Och Absalom hade, medan han ännu levde, låtit resa åt sig en stod som står i Konungsdalen; ty han tänkte: »Jag har ingen son som kan bevara mitt namns åminnelse. Den stoden hade han uppkallat efter sitt namn, och den heter ännu i dag Absaloms minnesvård.

¹⁸Karon si Absalom sa buhi pa nagkuha ug nagpatindog sa haligi alang sa iyang kaugalingon, nga anaa sa walog sa hari; kay siya miingon: Wala akoy anak nga lalake nga magapahinumdum sa akong ngalan; ug iyang ginganlan ang haligi sama sa iyang kaugalingong ngalan: ug kini gitawag nga monumento ni Absalom hangtud niining adlawa.

¹⁹Och Ahimaas, Sadoks son, sade: »Låt mig skynda åstad och förkunna för konungen glädjebudskapet att HERREN har dömt honom fri ifrån hans fienders hand.»

¹⁹Unya miingon si Ahimaas ang anak nga lalake ni Sadoc: Padalagana ako karon, ug dad-on ko ang mga balita ngadto sa hari, giunsa ni Jehova ang pagpanimalus alang kaniya sa iyang mga kaaway.

²⁰Men Joab svarade honom: »I dag bliver du ingen glädjebudbärare; en annan dag må du förkunna glädjebudskap, men denna dag förkunnar du icke något glädjebudskap, eftersom nu konungens son är död.»

²⁰Ug si Joab miingon kaniya: Ikaw dili mao ang magdadala sa mga balita niining adlawa, apan sa laing adlaw ikaw magadala ug mga balita: apan niining adlawa ikaw dili magdala ug mga balita, tungod kay ang anak sa hari patay na.

²¹Därefter sade Joab till en etiopier: »Gå och berätta för konungen vad du har sett.» Då föll etiopiern ned för Joab och skyndade därpå åstad.

²¹Unya miingon si Joab niadtong Cusihanon: Lakaw, suginli ang hari unsay imong nakita. Ug ang Cusihanon miyukbo kang Joab ug midalagan.

²²Men Ahimaas, Sadoks son; sade ännu en gång till Joab: »Låt också mig, vad än må ske, få skynda åstad, efter etiopiern.» Joab sade: »Varför vill du skynda åstad, min son, då detta ju icke kan vara ett glädjebudskap som skaffar dig någon lön?»

²²Unya si Ahimaas, ang anak nga lalake ni Sadoc miingon pag-usab kang Joab: Apan pahitaboa ang mahitabo, padalagana usab ako, nagahangyo ako kanimo, sunod sa Cusihanon. Ug si Joab miingon: Nganong modalagan ka, anak ko nga lalake, sa nakita nga dili ka makadawat ug balus alang sa mga balita?

²³Han svarade: »Vad än må ske vill jag skynda åstad.» Då sade han till honom: »Så skynda då.» Och Ahimaas skyndade åstad och tog vägen över Jordanslätten och hann om etiopiern.

²³Apan pahitaboa ang mabitabo, miingon siya : Ako modalagan. Ug siya miingon kaniya: Dalagan. Unya si Ahimaas midalagan sa alagianan sa kapatagan ug nakauna sa Cusihanon.

²⁴Under tiden satt David inne i porten. Och väktaren gick upp på porttaket invid muren; när han där lyfte upp sina ögon, fick han se en man komma ensam springande.

²⁴Karon si David naglingkod sa taliwala sa duruha ka ganghaan: ug ang magbalantay misaka sa atop sa ganghaan ngadto sa kuta, ug giyahat ang iyang mga mata, ug mitan-aw, ug, ania karon, usa ka tawo nag-inusara sa pagdalagan.

²⁵Väktaren ropade och förkunnade det för konungen. Då sade konungen: »Är han ensam, så har han ett glädjebudskap att kungöra.» Och han kom allt närmare.

²⁵Ug ang magbalantay misinggit ug misugilon sa hari. Ug ang hari miingon: Kong siya usa ra, adunay mga balita nga anaa sa iyang baba. Ug siya nagasingabut sa madali, ug nagakahiduol,

²⁶Därefter fick väktaren se en annan man komma springande; då ropade väktaren till portvaktaren och sade: »Nu ser jag åter en man komma ensam springande.» Konungen sade: »Denne är ock en glädjebudbärare.»

²⁶Ug ang magbalantay nakakita ug laing tawo nga nagadalagan; ug ang magbalantay mitawag sa magbalantay sa ganghaan, ug miingon: Ania karon, may laing taweo nga nagadalagan nga mao rang usara. Ug ang hari miingon: Siya usab nagdala ug mga balita.

²⁷Och väktaren sade: »Efter sitt sätt att springa tyckes mig den förste vara Ahimaas, Sadoks son.» Då sade konungen: »Det är en god man; han kommer säkerligen med ett gott glädjebudskap.»

²⁷Ug ang magbalantay miingon: Gihunahuna ko nga ang dinalaganan sa labing una sama sa dinalaganan ni Ahimaas, ang anak nga lalake ni Sadoc. Ug ang hari miingon: Siya usa ka maayong tawo, ug nag-anhi sa pagdala sa mga maayong balita.

²⁸Och Ahimaas ropade och sade till konungen: »Allt väl!» Därefter föll han ned till Jorden på sitt ansikte inför konungen och sade: »Lovad vare HERREN, din Gud, som har prisgivit de människor som hade upplyft sin hand mot min herre konungen!»

²⁸Ug si Ahimaas mitawag ug miingon sa hari: Ang tanan maayo. Ug siya miduko sa atubangan sa hari, uban ang iyang nawong pinatumong sa yuta ug miingon: Bulahan si Jehova, ang imong Dios, nga nagatugyan sa mga tawo nga mingpataas sa ilang kamot, batok sa akong ginoong hari.

²⁹Då frågade konungen: »Står det väl till med den unge mannen Absalom?» Ahimaas svarade: »Jag såg en stor hop folk, när Joab avsände konungens andre tjänare och mig, din tjänare; men jag vet icke vad det var.»

²⁹Ug ang hari miingon: Maayo ba ang batan-ong lalake nga si Absalom? Ug si Ahimaas mitubag: Sa diha nga si Joab nagsugo sa sulogoon sa hari, bisan ako nga imong ulipon, nakita ko ang usa ka dakung kasamok, apan wala ko hibaloi kong unsa kadto.

³⁰Konungen sade: »Gå åt sidan och ställ dig där.» Då gick han åt sidan och blev stående där

³⁰Ug ang hari miingon: Lumiso ka ug tumindog dinhi. Ug siya miliso ug mitindog nga walay lihok.

³¹Just då kom etiopiern. Och etiopiern sade: »Mottag, min herre konung, det glädjebudskapet att HERREN i dag har dömt dig fri ifrån alla de mäns hand, som hava rest sig upp mot dig.»

³¹Ug, ania karon, ang Cusihanon miabut; ug ang Cusihanon miingon: Mga balita alang sa akong ginoong hari; kay si Jehova nagpanimalus alang kanimo niining adlawa sa tanan kanila nga mingtindog batok kanimo.

³²Konungen frågade etiopiern: »Står det väl till med den unge mannen Absalom?» Etiopiern svarade: »Må det så gå med min herre konungens fiender och med alla som resa sig upp mot dig för att göra dig ont, såsom det har gått med den unge mannen.

³²Ug ang hari miingon sa Cusihanon: Maayo ba ang batan-ong lalake nga si Absalom? Ug ang Cusihanon mitubag: Ang mga kaaway sa akong ginoong hari, ug ang tanang nanindog batok kanimo sa pagbuhat sa makadaut kanimo, mahisama unta sila nianang batan-ong lalake.

³³Då blev konungen häftigt upprörd och gick upp i salen över porten och grät. Och under det att han gick, ropade han så: »Min son Absalom, min son, min son Absalom! Ack, att jag hade fått dö i ditt ställe! Absalom, min son, min son!»

³³Ug ang hari natugob sa mga pagbati ug misaka ngadto sa lawak nga didto sa ibabaw sa ganghaan, ug nagbakho: ug sa iyang pag-adto, mao kini ang iyang giingon: Oh anak ko nga Absalom. Anak ko, anak ko nga Absalom! maayo pa unta kong ako ang namatay sa imong dapit, Oh Absalom, anak ko, anak ko!