¹Och HERREN talade till Mose och sade:

¹Ug si Jehova misulti kang Moises nga nagaingon:

²»Helga åt mig allt förstfött, allt hos Israels barn, som öppnar moderlivet, evad det är människor eller boskap; mig tillhör det.

²Magbalaan kanako ang tanan nga panganay, bisan unsa nga magabuka sa taguangkan sa taliwa sa mga anak sa Israel, maingon man sa tawo mao usab sa mananap: kana ako man.

³Och Mose sade till folket: »Kommen ihåg denna dag, på vilken I haven dragit ut ur Egypten, ur träldomshuset; ty med stark hand har HERREN fört eder ut därifrån. Fördenskull må intet syrat ätas.

³Ug si Moises miingon sa katawohan: Hinumdumi ninyo kining adlawa, nga niini mipahawa kamo gikan sa Egipto, sa balay sa pagkaulipon; kay si Jehova mikuha kaninyo gikan niining dapita pinaagi sa kamot nga kusgan: busa ayaw kamo pagkaon sa tinapay nga may levadura.

⁴På denna dag i månaden Abib dragen I nu ut.

⁴Niining adlawa nanggula kamo sa bulan nga Abib:

⁵Och när HERREN låter dig komma in i kananéernas, hetiternas, amoréernas, hivéernas och jebuséernas land, som han med ed har lovat dina fäder att giva dig, ett land som flyter av mjölk och honung, då skall du hålla denna gudstjänst i denna månad:

⁵Ug mahitabo, nga sa pagpasulod ni Jehova kaninyo sa yuta sa mga Canaanhon, ug sa mga Hetehanon, ug sa mga Amorehanon, ug sa mga Hebehanon, ug sa mga Jebusehanon, nga gipanumpaan niya sa inyong mga ginikanan nga iyang igahatag kaninyo, kadtong usa ka yuta nga nagapaagay sa gatas ug dugos, nga magasaulog kamo niini nga pag-alagad niining bulana:

⁶I sju dagar skall du äta osyrat bröd, och på sjunde dagen skall hållas en HERRENS högtid.

⁶Pito ka adlaw magakaon ka sa tinapay nga walay levadura, ug sa ikapito ka adlaw mao ang fiesta alang kang Jehova.

⁷Under de sju dagarna skall man äta osyrat bröd; intet syrat skall man se hos dig, ej heller skall man se någon surdeg hos dig, i hela ditt land.

⁷Tinapay nga walay levadura maoy pagakan-on sulod sa pito ka adlaw; ug walay tinapay nga may levadura nga makita diha kanimo, ni levadura makita diha kanimo sa tanan mo nga mga utlanan.

⁸Och du skall på den dagen berätta för din son och säga: 'Sådant gör jag av tacksamhet för vad HERREN gjorde med mig, när jag drog ut ur Egypten.'

⁸Ug magsugilon ka niadtong adlawa sa imong anak nga lalake nga magaingon: Kini gibuhat tungod niadto nga gibuhat ni Jehova kanako, sa migula ako gikan sa Egipto.

⁹Och det skall vara för dig såsom ett tecken på din hand och såsom ett påminnelsemärke på din panna, för att HERRENS lag må vara i din mun; ty med stark hand har HERREN fört dig ut ur Egypten.

⁹Ug kini mahimo kanimo nga usa ka ilhanan sa ibabaw sa imong kamot ug usa ka handumanan sa atubangan sa imong mga mata, aron ang Kasugoan ni Jehova anha sa imong baba; kay tungod sa kamot nga kusgan gikuha ka ni Jehova gikan sa Egipto.

¹⁰Och denna stadga skall du hålla på bestämd tid, år efter år.

¹⁰Busa, ikaw magabantay niini nga tulomanon sa iyang panahon sa tuigtuig.

¹¹Och när HERREN låter dig komma in i kananéernas land, såsom han med ed har lovat dig och dina fäder, och giver det åt dig,

¹¹Ug sa pagpasulod ni Jehova kanimo sa yuta sa mga Canaanhon, ingon sa iyang gipanumpa kanimo ug sa imong mga ginikanan, ug sa magahatag siya niana kanimo,

¹²då skall du överlämna åt HERREN allt det som öppnar moderlivet. Allt som öppnar moderlivet av det som födes bland din boskap skall, om det är hankön, höra HERREN till.

¹²Pagalainon mo alang kang Jehova ang tanan nga magbuka sa taguangkan; ug ang tanan nga una nga magabuka sa taguangkan sa imong mga mananap; ang mga lake iya kang Jehova.

¹³Men allt bland åsnor som öppnar moderlivet skall du lösa med ett får, och om du icke vill lösa det, skall du krossa nacken på det. Och allt förstfött av människa bland dina söner skall du lösa.

¹³Ug sa tanan nga panganay sa asno ang usa ka book nga nating carnero mao ang igalukat mo; ug kondili ka magalukat niini, nan punggutan mo kini sa liog: ug sa tanan nga panganay sa tawo sa taliwala sa imong mga anak magatubos ikaw.

¹⁴Och när din son i framtiden frågar dig: 'Vad betyder detta?', skall du svara honom så: 'Med stark hand har HERREN fört oss ut ur Egypten, ur träldomshuset;

¹⁴9 Ug kong sa panahong umalabut mangutana kanimo ang imong anak nga lalake nga magaingon: Unsa ba kini? Magaingon ikaw kaniya: Pinaagi sa kusog sa kamot, si Jehova nagkuha kanato gikan sa Egipto, sa balay sa pagkaulipon.

¹⁵ty då Farao i sin hårdnackenhet icke ville släppa oss, dräpte HERREN allt förstfött i Egyptens land, det förstfödda såväl ibland människor som ibland boskap. Därför offrar jag åt HERREN allt som öppnar moderlivet och är hankön, och allt förstfött bland mina söner löser jag.'

¹⁵Ug nahitabo nga si Faraon sa halus motugot kanamo sa pagpalakaw, si Jehova nagpatay sa tanan nga panganay sa yuta sa Egipto, gikan sa panganay sa tawo hangtud sa panganay sa kahayupan; busa ako nagahalad alang kang Jehova sa tanan nga panganay nga lake; apan ang tanan nga panganay sa akong mga anak gitubos ko.

¹⁶Och det skall vara såsom ett tecken på din hand och såsom ett märke på din panna; ty med stark hand har HERREN fört oss ut ur Egypten.»

¹⁶Ug kini mahimo alang kanimo nga usa ka timaan sa ibabaw sa imong kamot, ug ingon nga mga ilhanan sa taliwala sa imong mga mata; tungod kay si Jehova mao ang nagkuha kanato gikan sa Egipto pinaagi sa kamot nga kusgan.

¹⁷När Farao nu hade släppt folket, förde Gud dem icke på den väg som gick igenom filistéernas land, fastän denna var den genaste; ty Gud tänkte att folket, när det fick se krig hota, kunde ångra sig och vända tillbaka till Egypten;

¹⁷Ug nahitabo nga sa mitugot si Faraon sa pagpalakaw sa katawohan, ang Dios wala magdala kanila sa dalan sa yuta sa mga Filistehanon, bisan tuod kadto maoy duol; kay ang Dios nag-ingon: ingali unya ug magbasul ang katawohan kong makakita sila ug gubat, ug mamalik sila ngadto sa Egipto.

¹⁸därför lät Gud folket taga en omväg genom öknen åt Röda havet till. Och Israels barn drogo väpnade upp ur Egyptens land.

¹⁸Apan gimandoan sa Dios ang katawohan sa paglibot pinaagi sa kamingawan duol sa dagat nga Mapula. Ug mitungas nga may mga hinagiban ang mga anak sa Israel gawas sa Egipto.

¹⁹Och Mose tog med sig Josefs ben; ty denne hade tagit en ed av Israels barn och sagt: »När Gud ser till eder, fören då mina ben härifrån med eder.»

¹⁹Gikuha ni Moises uban kaniya ang mga bukog ni Jose: kay nakigpanumpa siya sa mga anak sa Israel nga nagaingon: Ang Dios sa pagkamatuod magadu-aw kaninyo, ug pagadad-on ninyo ang akong mga bukog gikan dinhi kauban ninyo.

²⁰Så bröto de upp från Suckot och lägrade sig i Etam, där öknen begynte.

²⁰Ug migikan sila sa Sucoth, ug napahamutang sila sa Etham sa daplin sa kamingawan.

²¹Och HERREN gick framför dem, om dagen i en molnstod, för att leda dem på vägen, och om natten i en eldstod, för att lysa dem; så kunde de tåga både dag och natt.

²¹Ug si Jehova milakaw nga nag-una kanila sa adlaw pinaagi sa usa ka haligi nga panganod aron sa pagmando kanila sa dalan, ug sa kagabhion pinaagi sa usa ka panganod nga kalayo sa pag-iwag kanila aron sila makalakaw sa adlaw ug sa gabii.

²²Molnstoden upphörde icke om dagen att gå framför folket, ej heller eldstoden om natten.

²²Wala mobulag sa pag-una sa katawohan ang haligi nga panganod sa adlaw, ug ang panganod nga kalayo sa gabii.