¹Och HERREN sade till Mose: »Hugg ut åt dig två stentavlor, likadana som de förra voro, så vill jag skriva på tavlorna samma ord som stodo på de förra tavlorna, vilka du slog sönder.

¹Ug si Jehova miingon kang Moises: Magsapsap ka ug duruha ka papan nga bato ingon sa mga nahauna, ug igasulat ko sa ibabaw nianang mga papan ang mga pulong nga didto sa mga papan nga nahauna nga gibuak mo.

²Och var redo till i morgon, du skall då på morgonen stiga upp på Sinai berg och ställa dig på toppen av berget, mig till mötes,

²Ug mag-andam ka ugma sa buntag ug tumungas ka sa pagkabuntag sa bukid sa Sinai, ug didto umatubang ka kanako sa kinatumyan sa bukid.

³men ingen må stiga upp med dig, och på hela berget för ingen annan visa sig; ej heller må får och fäkreatur gå i bet framemot detta berg.»

³Ug walay tawo nga magatungas uban kanimo; ni tugutan ang bisan kinsang tawo nga hikit-an diha sa tibook nga bukid; ni tugotan ang mga carnero kun ang mga vaca nga magpanibsib sa atubangan sa bukid.

⁴Och han högg ut två stentavlor likadana som de förra voro. Och bittida följande morgon begav sig Mose upp på Sinai berg, såsom HERREN hade bjudit honom, och tog de två stentavlorna med sig.

⁴Ug siya nagsapsap ug duruha ka papan nga bato ingon sa nahauna; ug mibangon si Moises pagsayo sa buntag ug mitungas siya haduol sa bukid sa Sinai, ingon sa gisugo kaniya ni Jehova, ug gidala sa iyang kamot ang duruha ka papan nga bato.

⁵Då steg HERREN ned i molnskyn. Och han ställde sig där nära intill honom och åkallade HERRENS namn.

⁵Ug si Jehova mikanaug sa panganod ug mitindog siya didto uban kaniya, ug nagmantala sa ngalan ni Jehova.

⁶Och HERREN gick förbi honom, där han stod, och utropade: »HERREN! HERREN! -- en Gud, barmhärtig och nådig, långmodig och stor i mildhet och trofasthet,

⁶Ug si Jehova miagi sa iyang atubangan, ug nagmantala: Si Jehova, si Jehova, usa ka Dios nga maloloy-on, mapuangoron, mahinay sa pagkasuko, ug daku sa mahigugmaong-kalolot ug kamatuoran;

⁷som bevarar nåd mot tusenden, som förlåter missgärning och överträdelse och synd, men som ingalunda låter någon bliva ostraffad, utan hemsöker fädernas missgärning på barn och barnbarn och efterkommande i tredje och fjärde led.»

⁷Nagatipig sa mahigugmaong kalolot alang sa linibolibo, ug nagapasaylo sa pagkadautan, ug sa pagkamasukihon ug sa sala, ug nga sa walay bisan unsa nga paagi magapakamatarung sa dautan; nga nagadu-aw sa pagkadautan sa mga amahan sa ibabaw sa mga anak sa mga anak, sa ibabaw sa ikatolo ug sa ibabaw sa ikaupat nga kaliwatan.

⁸Då böjde Mose sig med hast ned mot jorden och tillbad

⁸Ug si Moises midali, ug giduko niya ang iyang ulo ngadto sa yuta ug misimba kaniya ;

⁹och sade: »Om jag har funnit nåd för dina ögon, Herre, så må Herren gå med oss. Ty väl är det ett hårdnackat folk, men du vill ju förlåta oss vår missgärning och synd och taga oss till din arvedel.»

⁹Ug siya miingon: Kong karon, nakakaplag ako ug kalomo sa imong mga mata, Oh Ginoo umadto unta karon ang Ginoo, ginaampo ko kanimo, sa taliwala namo: kay kini mao ang katawohan nga magahi ug liog; ug pasayloa ang among pagkadautan ug ang among sala, ug dawata kami alang sa imong panulondon.

¹⁰Han svarade: »Välan, jag vill sluta ett förbund. Inför hela ditt folk skall jag göra under, sådana som icke hava blivit gjorda i något land eller bland något folk. Och hela det folk som du tillhör skall se att HERRENS gärningar äro underbara, de som jag skall göra med dig.

¹⁰Ug siya miingon: Ania karon, ako magabuhat ug tugon: sa atubangan sa tibook mo nga katawohan magabuhat ako ug mga katingalahan, kadtong wala mabuhat sa tibook nga yuta, ni sa bisan unsa nga nasud, ug ang tanan nga katawohan nga niini anaa ikaw sa taliwala, makakita sa buhat ni Jehova; kay kini maoy butang nga makalilisang nga akong pagabuhaton kanimo.

¹¹Håll de bud som jag i dag giver dig. Se, jag skall förjaga för dig amoréerna, kananéerna, hetiterna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna.

¹¹Bantayan mo ang akong ginasugo kanimo niining adlawa; ania karon, ako magapapahawa gikan sa atubangan mo sa Amorehanon, ug sa Canaanhon, ug sa Hetehanon ug sa Persehanon, ug sa Hebehanon, ug sa Jebusehanon.

¹²Tag dig till vara för att sluta förbund med inbyggarna i det land dit du kommer, och låt dem icke bliva till en snara bland eder.

¹²Magmatngon ka sa imong kaugalingon, tingali magbuhat ka ug pakigsaad uban sa mga pumoluyo sa yuta nga imong pagaadtoan; kay tingali kini mahimong bitik sa taliwala mo:

¹³Fastmer skolen I bryta ned deras altaren och slå sönder deras stoder och hugga ned deras Aseror.

¹³Apan kamo magagun-ob sa ilang mga halaran ug magadugmok kamo sa ilang mga haligi, ug magaporil kamo sa ilang mga kalasangan:

¹⁴Ja, du skall icke tillbedja någon annan gud, ty HERREN heter Nitälskare; en nitälskande Gud är han.

¹⁴(Kay kamo dili magsimba sa lain nga mga dios; kay si Jehova, kinsang ngalan mao ang Abughoan, maoy usa ka Dios nga abughoan);

¹⁵Du må icke sluta något förbund med landets inbyggare. Ty i trolös avfällighet löpa de efter sina gudar och offra åt sina gudar; och när de då inbjuda dig, kommer du att äta av deras offer;

¹⁵Tingali ug magbuhat ikaw ug pakigsaad uban sa mga pumoluyo sa yuta; ug sila maghimo sa pagpakighilawas sa pagsunod sa ilang mga dios, ug magahalad sila sa ilang mga dios, ug pagatawgon ka sa usa kanila, ug magakaon ka sa iyang halad:

¹⁶du tager ock deras döttrar till hustrur åt dina söner, och när då deras döttrar i avfällighet löpa efter sina gudar, skola de förleda dina söner till att likaledes löpa efter deras gudar.

¹⁶Ug ikaw magadala sa ilang mga anak nga babaye ngadto sa imong mga anak nga lalake, ug ang ilang mga anak nga babaye magpakighilawas sa pagsunod sa ilang mga dios, ug ang imong mga anak nga lalake magpakighilawas sa pagsunod sa ilang mga dios.

¹⁷Gjutna gudar skall du icke göra åt dig.

¹⁷Dili ka magbuhat alang kanimo ug tinunaw nga mga dios.

¹⁸Det osyrade brödets högtid skall, du hålla: i sju dagar skall du äta osyrat bröd, såsom jag har bjudit dig, på den bestämda tiden i månaden Abib; ty i månaden Abib drog du ut ur Egypten.

¹⁸Ang fiesta sa mga tinapay nga walay levadura pagabantayan mo: pito ka adlaw magakaon ka sa tinapay nga walay levadura, ingon sa gisugo ko kanimo, sa panahon nga gitagal sa bulan sa Abib kay sa bulan sa Abib migula ka gikan sa Egipto.

¹⁹Allt det som öppnar moderlivet skall höra mig till, också allt hankön bland din boskap, som öppnar moderlivet, såväl av fäkreaturen som av småboskapen.

¹⁹Ang tanan nga nagabuka sa taguangkan maako; ug ang tanan nga lake sa imong kahayupan, ang mga panganay sa vaca ug sa carnero,

²⁰Men vad som bland åsnor öppnar moderlivet skall du lösa med ett får, och om du icke vill lösa det, skall du krossa nacken på det. Var förstfödd bland dina söner skall du läsa. Och ingen skall med tomma händer träda fram inför mitt ansikte.

²⁰Ug ang panganay sa usa ka asno pagatubson mo pinaagi sa usa ka nating carnero: ug kong kini dili mo pagatubson, pagalunggoan mo ang liog niini. Ang tanan nga panganay sa imong mga anak nga lalake pagatubson ug walay usa nga magpakita sa atubangan ko nga walay dala.

²¹Sex dagar skall du arbeta, men på sjunde dagen skall du hålla vilodag; både under plöjningstiden och under skördetiden skall du hålla vilodag.

²¹Unom ka adlaw magabuhat ka, apan sa ikapito ka adlaw mopahulay ka: sa panahon sa pagdaro ug sa pag-ani mopahulay ka.

²²Och veckohögtiden skall du hålla, för förstlingen av veteskörden, så ock bärgningshögtiden, när året har gått till ända.

²²Ug magsaulog ka sa fiesta sa mga semana bisan pa ang sa mga inunahan sa ani sa trigo: ug sa fiesta sa pag-ani sa katapusan sa tuig.

²³Tre gånger om året skall allt ditt mankön träda fram inför HERRENS, din herres, Israels Guds, ansikte.

²³Makatolo sa sulod sa tuig ang tanan mo nga lalake magapakita sa atubangan sa Ginoong Jehova, ang Dios sa Israel.

²⁴Ty jag skall fördriva folk för dig och utvidga ditt område; och ingen skall stå efter ditt land, när du drager upp, tre gånger om året, för att träda fram inför HERRENS, din Guds, ansikte.

²⁴Kay ako magapapahawa sa mga nasud gikan sa imong atubangan, ug pagalaparon ko ang imong mga utlanan: ug walay bisan kinsa nga tawo nga magapaninguha sa imong yuta, kong ikaw motungas sa pagpakita sa atubangan ni Jehova nga imong Dios makatolo sa usa ka tuig.

²⁵Du skall icke offra blodet av mitt slaktoffer jämte något som är syrat. Och påskhögtidens slaktoffer skall icke lämnas kvar över natten till morgonen.

²⁵Dili mo ihalad ang dugo sa akong halad uban sa tinapay nga may levadura; dili usab ang halad sa fiesta sa pasko; mahabilin sukad sa gabii hangtud sa buntag.

²⁶Det första av din marks förstlingsfrukter skall du föra till HERRENS, din Guds, hus. Du skall icke koka en killing i dess moders mjölk.»

²⁶Ang mga inunahan sa mga unang bunga sa imong yuta dad-on mo sa balay ni Jehova nga imong Dios. Dili mo paglat-an ang nating kanding sa gatas sa inahan niini.

²⁷Och HERREN sade till Mose: »Teckna upp åt dig dessa ord; ty i enlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig och med Israel.»

²⁷Ug si Jehova miingon kang Moises: Isulat mo kini nga mga pulong kay sumala sa kahulogan niining mga pulonga gihimo ko ang tugon uban kanimo, ug uban sa Israel.

²⁸Och han blev kvar där hos HERREN i fyrtio dagar och fyrtio nätter, utan att äta och utan att dricka. Och han skrev på tavlorna förbundets ord, de tio orden.

²⁸Ug siya didto uban kang Jehova kap-atan ka adlaw ug kap-atan ka gabii; siya wala makakaon ug tinapay, ni makainum ug tubig. Ug gisulat niya sa mga papan ang mga pulong sa tugon, ang napulo ka mga sugo.

²⁹När sedan Mose steg ned från Sinai berg, och på vägen ned från berget hade vittnesbördets två tavlor med sig, visste han icke att hans ansiktes hy hade blivit strålande därav att han hade talat med honom.

²⁹Ug nahitabo sa diha nga si Moises milugsong gikan sa bukid sa Sinai uban ang duruha ka papan sa pagpamatuod diha sa iyang kamot, sa diha nga nagalugsong siya gikan sa bukid, si Moises wala manghibalo nga ang panit sa iyang nawong misilaw, tungod sa iyang pagpakigsulti kaniya.

³⁰Och när Aron och alla Israels barn sågo huru Moses ansiktes hy strålade, fruktade de för att komma honom nära.

³⁰Sa diha nga si Aaron, ug ang tanan nga mga anak sa Israel nakakita kang Moises, ania karon, ang panit sa iyang nawong misilaw; ug nangahadlok sila sa pagduol kaniya.

³¹Men Mose ropade till dem; då vände Aron och menighetens alla hövdingar tillbaka till honom, och Mose talade till dem.

³¹Ug si Moises nagtawag kanila; ug si Aaron ug ang tanan nga mga pangulo sa katilingban, mibalik ngadto kaniya, ug si Moises nagsulti kanila;

³²Därefter kommo alla Israels barn fram till honom, och han gav dem alla de bud som HERREN hade förkunnat för honom på Sinai berg.

³²Ug unya ang tanan nga mga anak sa Israel nanagpanuol ug siya naghatag kanila ingon nga sugo sa tanan nga mga butang nga giingon kaniya ni Jehova didto sa bukid sa Sinai.

³³Och när Mose hade slutat sitt tal till dem, hängde han ett täckelse för sitt ansikte.

³³Ug sa diha nga si Moises nakahuman na sa pagsulti kanila, nagbutang siya ug usa ka pandong sa iyang nawong.

³⁴Men så ofta Mose skulle träda inför HERRENS ansikte för att tala med honom, lade han av täckelset, till dess han åter gick ut. Och sedan han hade kommit ut, förkunnade han för Israels barn det som hade blivit honom bjudet.

³⁴Apan sa diha nga si Moises miadto sa atubangan ni Jehova, sa pagpakigsulti uban kaniya, gikuha niya ang pandong hangtud nga nakapahawa siya; ug mipahawa siya, ug nakigsulti sa mga anak sa Israel mahitungod niadtong gisugo kaniya.

³⁵Då sågo Israels barn var gång huru Moses ansiktes by strålade, och Mose hängde då åter täckelset över sitt ansikte, till dess han ånyo skulle gå in för att tala med honom.

³⁵Ug ang mga anak sa Israel nakakita sa nawong ni Moises, nga ang panit sa nawong ni Moises misilaw; ug si Moises mibutang pag-usab sa tabon sa iyang nawong, hangtud nga misulod siya sa pagpakigsulti uban kaniya.