¹Och några av de äldste i Israel kommo till mig och satte sig ned hos mig.

¹Unya miabut kanako ang pipila sa mga anciano sa Israel, ug minglingkod sa akong atubangan.

²Då kom HERRENS ord till mig; han sade:

²Ug ang pulong ni Jehova midangat kanako, nga nagaingon:

³Du människobarn, dessa män hava låtit sina eländiga avgudar få insteg i sina hjärtan och hava ställt upp framför sig vad som är dem en stötesten till missgärning. Skulle jag väl låta fråga mig av sådana?

³Anak sa tawo, kining mga tawohana nagpahamutang sa ilang mga dios-dios sa sulod sa ilang kasingkasing, ug nagabutang sa kapangdolan sailang kasal-anan sa atubangan sa ilang nawong: pakitambagan pa ba gayud ako nila?

⁴Nej; tala därför med dem och säg till dem: Så säger Herren, HERREN: Var och en av Israels hus, som låter sina eländiga avgudar få insteg i sitt hjärta och ställer upp framför sig vad som är honom en stötesten till missgärning, och så kommer till profeten, honom skall jag, HERREN, giva svar såsom han har förtjänat genom sina många eländiga avgudar.

⁴Busa sultihan mo sila, ug umingon ka kanila: Mao kini ang giingon sa Ginoong Jehova: Ang tagsatagsa ka tawo sa balay sa Israel nga nagabutang sa iyang mga dios-dios sulod sa iyang kasingkasing, ug nagabutang sa kapangdolan sa iyang kasal-anan sa atubangan sa iyang nawong, ug moanhi pa sa manalagna; ako si Jehova maoy mobutag kaniya niana, sumala sa gidaghanon sa iyang mga dios-dios,

⁵Så skall jag gripa Israels barn i hjärtat, därför att de allasammans hava vikit bort ifrån mig genom sina eländiga avgudar.

⁵Aron makuha ko ang balay sa Israel sulod sa ilang kaugalingon nga kasingkasing, tungod kay silang tanan mingbulag kanako tungod sa ilang mga dios-dios,

⁶Säg därför till Israels hus: Så säger Herren, HERREN: Vänden om, ja, vänden eder bort ifrån edra eländiga avgudar, vänden edra ansikten bort ifrån alla edra styggelser.

⁶Busa ingna ang balay sa Israel: Mao kini } ang giingon sa Ginoong Jehova: Bumalik kamo, ug biyai ninyo ang inyong mga dios-dios, ug ilingiw ninyo ang inyong mga nawong gikan sa inyong tanan nga mga dulumtanan.

⁷Ty om någon av Israels hus, eller av främlingarna som bo i Israel, viker bort ifrån mig, och låter sina eländiga avgudar få insteg i sitt hjärta och ställer upp framför sig vad som är honom en stötesten till missgärning, och så kommer till profeten, för att denne skall fråga mig för honom, så vill jag, HERREN, själv giva honom svar:

⁷Kay ang tagsatagsa sa balay sa Israel, kun sa mga dumuloong nga nagapuyo sa Israel, nga mibulag sa iyang kaugalingon gikan kanako, ug nagabutang sa iyang mga dios-dios sulod sa iyang kasingkasing, ug nagabutang sa kapangdolanan sa iyang kasal-anan sa atubangan sa iyang nawong, ug mag-adtoan sa manalagna sa pagpakisayud kaniya mahatungod kanako; ako si Jehova maoy motubag kaniya pinaagi sa akong kaugalingon:

⁸jag skall vända mitt ansikte mot den mannen och göra honom till ett tecken och till ett ordspråk, och utrota honom ur mitt folk; och I skolen förnimma att jag är HERREN.

⁸Ug ipahamutang ko ang akong nawong batok nianang tawohana, ug buhaton ko siya nga usa nga makapahibulong, aron mahimong usa ka timaan ug usa ka sanglitanan, ug puohon ko siya gikan sa taliwala sa akong katawohan; ug kamo makaila nga ako mao si Jehova.

⁹Men om profeten låter förföra sig och talar något ord, så har jag, HERREN, låtit den profeten bliva förförd; och jag skall uträcka min hand mot honom och förgöra honom ur mitt folk Israel.

⁹Ug kong ang manalagna malimbungan ug siya makasulti usa ka pulong, ako, si Jehova, naglimbong niana nga manalagna, ug tuy-oron ko ang akong kamot batok kaniya, ug laglagon ko siya gikan sa taliwala sa akong katawohan nga Israel.

¹⁰Och de skola båda bära på sin missgärning: profetens missgärning skall räknas lika med den frågandes missgärning --

¹⁰Ug sila magapas-an sa silot sa ilang kasal-anan: ang kasal-anan sa manalagna bisan ngani mahasama sa kasal-anan niadtong nagapangita sa pagpakisayud kaniya ;

¹¹på det att Israels barn icke mer må gå bort ifrån mig och fara vilse, ej heller mer orena sig med alla sina överträdelser, utan vara mitt folk, såsom jag skall vara deras Gud, säger Herren, HERREN.

¹¹Aron ang balay sa Israel dili na masalaag pag-usab gikan kanako, ni maghugaw sila sa ilang kaugalingon pag-usab uban sa tanan nilang kasal-anan: hinonoa aron sila mahimo nga akong katawohan, ug ako mahimo nga ilang Dios, nagaingon ang Ginoong Jehova.

¹²Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

¹²Ug ang pulong ni Jehova midangat kanako, nga nagaingon:

¹³Du människobarn, om ett land syndade mot mig och beginge otrohet, så att jag måste uträcka min hand mot det och fördärva dess livsuppehälle och sända hungersnöd över det och utrota därur både människor och djur,

¹³Anak sa tawo, sa diha nga ang usa ka yuta makasala batok kanako pinaagi sa paglapas, ug ako magatuy-od sa akong kamot nganha sa ibabaw niana, ug ako magaputol sa gisaligan sa tinapay niana, ug magapadala sa gutom diha niana, ug magalaglag gikan niana sa tawo ug mananap;

¹⁴och om då därinne funnes dessa tre män: Noa, Daniel och Job, så skulle de genom sin rättfärdighet rädda allenast sina egna liv, säger Herren, HERREN.

¹⁴Bisan pa kining totolo ka tawo: si Noe, si Daniel, ug si Job, anaa diha niana, sila makaluwas lamang sa ilang kaugalingong mga kalag tungod sa ilang pagkamatarung, nagaingon ang Ginoong Jehova.

¹⁵Om jag läte vilddjur draga fram genom landet och göra det folktomt, så att det bleve så öde att ingen vågade draga där fram för djuren skull,

¹⁵Kong paagion ko ang mga dautan mananap latas sa yuta, ug sila magaguba niini, ug kini mahimo nga kamingawan, sa pagkaagi nga walay tawo nga makaagi tungod sa mga mananap:

¹⁶då skulle, så sant jag lever, säger Herren, HERREN, dessa tre män, om de vore därinne, icke kunna rädda vare sig söner eller döttrar; allenast de själva skulle räddas, men landet måste bliva öde.

¹⁶Bisan pa kining totolo ka tawo anaa diha niana, ingon nga ako buhi, nagaingon ang Ginoong Jehova, sila dili makaluwas sa mga anak nga lalake; ni sa mga anak nga babaye, sila lamang ang pagaluwason, apan ang yuta mahimong biniyaan.

¹⁷Eller om jag läte svärd komma över det landet, i det att jag sade: »Svärdet fare fram genom landet!», och jag så utrotade därur både människor och djur,

¹⁷Ug kong dad-on ko ang espada sa kaaway sa ibabaw nianang yutaa, ug magaingon: Espada, lakaw latas sa yuta; aron malaglag ko ang tawo ug mananap gikan niana;

¹⁸och om då dessa tre män vore därinne, så skulle de, så sant jag lever, säger Herren, HERREN, icke kunna rädda söner eller döttrar; allenast de själva skulle räddas.

¹⁸Bisan pa kining totolo ka tawo anaa niana, ingon nga ako buhi, nagaingon ang Ginoong Jehova, sila dili makaluwas sa mga anak nga lalake ni sa mga anak nga babaye, hinonoa ang ilang kaugalingon lamang maoy pagaluwason.

¹⁹Eller om jag sände pest i det landet och utgöte min vrede däröver i blod, för att utrota därur både människor och djur,

¹⁹Ug kong ako magapadala sa kamatay niadtong yutaa ug kong ibubo ko ang akong kaligutgut diha niana pinaagi sa dugo, aron sa paglaglag gikan niana sa tawo ug mananap;

²⁰och om då Noa, Daniel och Job vore därinne, så skulle de, så sant jag lever, säger Herren, HERREN, icke kunna rädda vare sig son eller dotter; de skulle genom sin rättfärdighet rädda allenast sina egna liv.

²⁰Bisan pa si Noe, si Daniel, ug si Job, anaa niana, ingon nga ako buhi, nagaingon ang Ginoong Jehova, sila dili makaluwas sa mga anak nga lalake ni sa mga anak nga babaye; sila makaluwas lamang sa ilang kaugalingon nga mga kalag pinaagi sa ilang pagkamatarung.

²¹Och så säger Herren, HERREN: Men huru mycket värre bliver det icke, när jag på en gång sänder mina fyra svåra straffdomar: svärd, hungersnöd, vilddjur och pest, över Jerusalem, för att utrota därur både människor och djur!

²¹Kay mao kini ang giingon sa Ginoong Jehova: Unsa pa kaha kong ipadala ko ang akong upat ka mga hukom nga malisud sa ibabaw sa Jerusalem, ang espada, ug ang gutom, ug ang mga dautan nga mananap, ug ang kamatay, sa paglaglag gikan niana sa tawo ug mananap!

²²Likväl skola några räddade bliva kvar där, några söner och döttrar, som skola föras bort. Och se, dessa skola draga bort till eder; och när I fån se deras vandel och deras gärningar, då skolen I trösta eder för den olycka som jag har låtit komma över Jerusalem, ja, för allt som jag har låtit komma över det.

²²Bisan pa niana, ania karon, didto may ibilin nga usa ka salin nga pagapagulaon, lakip ang mga anak nga lalake ug ang mga anak nga babaye: ania karon, sila moanha kaninyo, ug kamo makakita sa ilang dalan ug sa ilang mga buhat; ug kamo pagalipayon, mahatungod sa kadautan nga akong gipadala sa ibabaw sa Jerusalem, bisan pa mahatungod sa tanan nga akong gipadala sa ibabaw niana.

²³De skola vara eder till tröst, när I sen deras vandel och deras gärningar; I skolen då förstå att jag icke utan sak har gjort allt vad jag har gjort mot det, säger Herren, HERREN.

²³Ug sila magalipay kaninyo, sa diha nga kamo makakita sa ilang dalan ug sa ilang mga buhat; ug kamo mahibalo nga ako wala magbuhat sa walay gipasikaran sa tanan nga akong gibuhat diha niana, nagaingon ang Ginoong Jehova.