¹Men Jakob bosatte sig i det land där hans fader hade bott såsom främling, nämligen i Kanaans land.

¹Ug nagpuyo si Jacob sa yuta nga gipuy-an sa iyang amahan, sa yuta sa Canaan.

²Detta är berättelsen om Jakobs släkt. När Josef var sjutton år gammal, gick han, jämte sina bröder, i vall med fåren; han följde då såsom yngling med Bilhas och Silpas, sin faders hustrurs, söner. Och Josef bar fram till deras fader vad ont som sades om dem.

²Kini mao ang mga kaliwatan ni Jacob; si Jose sa may panuigon nga napulo ug pito ka tuig, nagpasibsib siya ug mga carnero uban sa iyang mga igsoon nga lalake, ug batan-on siya uban sa mga anak nga lalake ni Bilha ug sa mga anak nga lalake ni Zilpha, nga mga asawa sa iyang amahan; ug si Jose nagdala sa dautan nga taho ngadto sa iyang amahan mahitungod kanila.

³Men Israel hade Josef kärare än alla sina andra söner, eftersom han hade fött honom på sin ålderdom; och han lät göra åt honom en fotsid livklädnad.

³Ug si Jose gihigugma ni Israel nga labaw sa tanan niya nga mga anak, kay siya gianak sa iyang pagkatigulang: ug iyang gibuhatan siya ug usa ka sinina nga sa nagakalainlaing bulok.

⁴Då nu hans bröder sågo att deras fader hade honom kärare än alla hans bröder, blevo de hätska mot honom och kunde icke tala vänligt till honom.

⁴Ug nakita sa iyang mga igsoon nga ang ilang amahan nahigugma kaniya labaw kay sa tanan niya nga mga igsoon; ug sila nagdumot kaniya, ug wala makahimo sa pagsulti kaniya sa makigdaiton gayud.

⁵Därtill hade Josef en gång en dröm, som han omtalade för sina bröder; sedan hatade de honom ännu mer.

⁵Ug si Jose nagdamgo ug usa ka damgo ug gisugilon niya kini sa iyang mga igsoon; ug milabi ang ilang pagdumot kaniya.

⁶Han sade nämligen till dem: »Hören vilken dröm jag har haft.

⁶Ug siya miingon kanila: Patalinghugi ninyo karon kining damgo nga akong gidamgo:

⁷Jag tyckte att vi bundo kärvar på fältet; och se, min kärve reste sig upp och blev stående, och edra kärvar ställde sig runt omkring och bugade sig för min kärve.»

⁷Kay, ania karon, nagabugkos kita ug mga binangan sa kapatagan, ug tan-awa, ang akong binugkos mitindog ug mituy-od, ug ang inyong mga binugkos ming-alirong, ug mingyukbo kini sa akong binugkos.

⁸Då sade hans bröder till honom: »Skulle du bliva vår konung, och skulle du råda över oss?» Och de hatade honom ännu mer för hans drömmars skull och för vad han hade sagt.

⁸Ug mingtubag kaniya ang iyang mga igsoon: Magahari ba diay ikaw kanamo? Kun magaginoo ba diay ikaw kanamo? Ug milabi pa gayud ang ilang pagdumot kaniya tungod sa iyang mga damgo, ug sa iyang mga pulong.

⁹Sedan hade han ännu en annan dröm som han förtäljde för sina bröder; han sade: »Hören, jag har haft ännu en dröm. Jag tyckte att solen och månen och elva stjärnor bugade sig för mig.»

⁹Ug nagdamgo pa gayud siya ug lain na usab nga damgo, ug gisugilon niya kini sa iyang mga igsoon: Ania karon, nagdamgo ako ug lain na usab nga damgo: ug, ania karon, ang adlaw ug ang bulan, ug ang napulo ug usa ka bitoon nanglubod kanako.

¹⁰När han förtäljde detta för sin fader och sina bröder, bannade hans fader honom och sade till honom: »Vad är detta för en dröm som du har haft? Skulle då jag och din moder och dina bröder komma och buga oss ned till jorden för dig?»

¹⁰Ug kini gisugilon niya sa iyang amahan ug sa iyang mga igsoon; ug ang iyang amahan nagbadlong kaniya, ug miingon kaniya: Unsa ba nga damgoha kini nga imong gidamgo? Manganhi ba diay kami, ako ug ang imong inahan, ug ang imong mga igsoon sa pagluhod kanimo sa yuta?

¹¹Och hans bröder avundades honom; men hans fader bevarade detta i sitt minne.

¹¹Ug ang iyang mga igsoon nasina kaniya; apan kini nga pulonga gitagoan sa hunahuna sa iyang amahan.

¹²Då nu en gång hans bröder hade gått bort för att vakta sin faders får i Sikem,

¹²Ug ang iyang mga igsoon nanagpangadto sa pagpasibsib sa kahayupan sa ilang amahan sa Sichem.

¹³sade Israel till Josef: »Se, dina bröder vakta fåren i Sikem; gör dig redo, jag vill sända dig till dem.» Han svarade honom: »Jag är redo.»

¹³Ug miingon si Israel kang Jose. Wala ba magpasibsib ang imong mga igsoon sa mga carnero didto sa Sichem? Umari ka, ug sugoon ko ikaw ngadto kanila. Ug siya mitubag kaniya: Ania ako.

¹⁴Då sade han till honom: »Gå och se efter, om det står väl till med dina bröder, och om det står väl till med fåren, och kom tillbaka till mig med svar.» Så sände han honom åstad från Hebrons dal, och han kom till Sikem.

¹⁴Ug siya miingon kaniya. Umadto ka karon, tan-awon mo kong maayo ba ang imong mga igsoon, ug kong maayo ba ang kahayupan; ug balitaan mo ako. Niini gipaadto siya gikan sa walog sa Hebron, ug napaingon siya ngadto sa Sichem.

¹⁵Där mötte han en man, medan han gick omkring villrådig på fältet; och mannen frågade honom: »Vad söker du?»

¹⁵Ug hingkaplagan siya sa usa ka tawo; ug ania karon, nga nagasalaag siya didto sa kapatagan; ang tawo nangutana kaniya nga nagaingon: Unsay ginapangita mo?

¹⁶Han svarade: »Jag söker efter mina bröder; säg mig var de vakta sin hjord.»

¹⁶Ug mitubag siya: Nangita ako sa akong mga igsoon. Ginapangaliyupo ko kanimo, nga suginlan mo ako kong diin nila pasibsiba ang panon .

¹⁷Mannen svarade: »De hava brutit upp härifrån; ty jag hörde dem säga: 'Låt oss gå till Dotain.'» Då gick Josef vidare efter sina bröder och fann dem i Dotan.

¹⁷Ug miingon ang tawo: Mingpahawa sila dinhi ug hingdunggan ko sila nga nanag-ingon: Mangadto kita sa Dotham. Ug si Jose misubay sa iyang mga igsoon, ug sila hingkaplagan niya sa Dotham.

¹⁸När de nu på avstånd fingo se honom, innan han ännu hade hunnit fram till dem, lade de råd om att döda honom.

¹⁸Apan siya hingkit-an nila didto sa halayo, ug sa wala pa siya moabut kanila, nanagsabut sila batok kaniya, sa pagpatay kaniya.

¹⁹De sade till varandra: »Se, där kommer drömmaren.

¹⁹Ug nanag-ingon ang usa ug usa kanila: Ania karon, nagapadulong nganhi kining hinamgo.

²⁰Upp, låt oss dräpa honom och kasta honom i en brunn; sedan kunna vi säga att ett vilddjur har ätit upp honom. Så få vi se huru det går med hans drömmar.»

²⁰Busa, moadto kita ug patyon nato siya ug ihulog nato siya sa usa nianang mga gahong; ug ingnon ta lamang unya: May usa ka mananap nga mapintas mitukob kaniya; ug tan-awon ta, kong unsa ang madangat sa iyang mga damgo.

²¹Men när Ruben hörde detta, ville han rädda honom undan deras händer och sade: »Låt oss icke slå ihjäl honom.»

²¹Ug nakadungog niini si Ruben, ug siya giluwas niya sa ilang mga kamot, nga nagaingon: Dili nato siya pagpatyon.

²²Ytterligare sade Ruben till dem: »Utgjuten icke blod; kasten honom i brunnen här i öknen, men bären icke hand på honom.» Han ville nämligen rädda honom undan deras händer och föra honom tillbaka till hans fader.

²²Ug miingon kanila si Ruben: Dili kamo magpatulo ug dugo; ihulog siya niining gahong nga anaa sa kamingawan, apan ayaw ninyo pagbakyawa ang kamot batok kaniya. Kini ginaingon niya sa pagluwas kaniya gikan sa ilang mga kamot, aron siya ikabalik sa iyang amahan.

²³Då nu Josef kom fram till sina bröder, togo de av honom hans livklädnad, den fotsida klädnaden som han hade på sig,

²³Ug nahitabo nga sa pag-abut ni Jose sa iyang mga igsoon, nga gihuboan siya nila sa iyang sinina, sa sinina nga nagkalainlain bulok, nga iyang ginasul-ob.

²⁴och grepo honom och kastade honom i brunnen; men brunnen var tom, intet vatten fanns däri.

²⁴Ug siya gidakup ug siya gihulog nila sa gahong; apan ang gahong walay sulod, kay kini walay tubig.

²⁵Därefter satte de sig ned för att äta. När de då lyfte upp sina ögon, fingo de se ett tåg av ismaeliter komma från Gilead, och deras kameler voro lastade med dragantgummi, balsam och ladanum; de voro på väg med detta ned till Egypten.

²⁵Ug nanglingkod sila sa pagkaon sa tinapay, ug giyahat ang ilang mga mata ug nanagtan-aw sila , ug ania karon ang usa ka panon sa mga Ismaelihanon nga nagapadulong kanila gikan sa Galaad uban ang ilang mga camello, nga nagatangkil sa pahumot, haplas ug mirra, nga ginadala nila ngadto sa Egipto.

²⁶Då sade Juda till sina bröder: »Vad gagn hava vi därav att vi dräpa vår broder och dölja hans blod?»

²⁶Ug si Juda miingon sa iyang mga igsoon: Unsay kapuslanan kong mapatay nato ang atong igsoon ug matago nato ang iyang dugo?

²⁷Nej, låt oss sälja honom till ismaeliterna; må vår hand icke komma vid honom, ty han är ju vår broder, vårt eget kött.» Och hans bröder lydde honom.

²⁷Umari kamo, ug ibaligya nato siya niining mga Ismaelihanon, ug dili nato pagbakyawon ang atong mga kamot batok kaniya; kay atong igsoon siya, ato usab nga unod. Ug nagpatalinghug kaniya ang iyang mga igsoon.

²⁸Då nu midjanitiska köpmän kommo där förbi, drogo de upp Josef ur brunnen; och de sålde Josef för tjugu siklar silver till ismaeliterna. Dessa förde så Josef till Egypten.

²⁸Ug may minglabay nga mga magpapatigayon nga Mediahanon; ug gikuha ug gipasaka nila si Jose, gikan sa gahong; ug ilang gibaligya si Jose sa mga Ismaelihanon, sa kaluhaan ka book nga salapi. Ug ilang gidala si Jose ngadto sa Egipto.

²⁹När sedan Ruben kom tillbaka till brunnen, se, då fanns Josef icke i brunnen. Då rev han sönder sina kläder

²⁹Ug mibalik si Ruben sa gahong; ug ania karon, si Jose wala na sa gahong, ug gigisi niya ang iyang mga bisti.

³⁰och vände tillbaka till sina bröder och sade: »Gossen är icke där, vart skall jag nu taga vägen?»

³⁰Ug mibalik siya sa iyang mga igsoon, ug siya miingon kanila: Ang bata wala na: ug ako asa man ako paingon?

³¹Men de togo Josefs livklädnad och slaktade en bock och doppade klädnaden i blodet;

³¹Apan gikuha nila ang sinina ni Jose; ug nagpatay sila ug usa ka kanding nga lake, gitunlob nila sa dugo ang sinina.

³²därefter sände de den fotsida livklädnaden hem till sin fader och läto säga: »Denna har vi funnit; se efter, om det är din sons livklädnad eller icke.»

³²Unya gipadala nila ang sinina nga nagkalainlaing bulok, ug kini gidala nila ngadto sa iyang amahan, ug ming-ingon: Kini mao ang among hingkaplagan. Ilha karon kong mao ba kini ang sinina sa imong anak o dili.

³³Och han kände igen den och sade: »Det är min sons livklädnad; ett vilddjur har ätit upp honom, förvisso är Josef ihjälriven.»

³³Ug kini naila niya ug miingon: Mao ang sinina sa akong anak, usa ka mananap nga mapintas mitukob kaniya; sa walay duhaduha giwatas-watas si Jose.

³⁴Och Jakob rev sönder sina kläder och svepte säcktyg om sina länder och sörjde sin son i lång tid.

³⁴Ug gigisi ni Jacob ang iyang mga bisti, ug misul-ob sa bisti sa kasubo, ug nagbalata tungod sa iyang anak sulod sa hataas nga mga adlaw.

³⁵Och alla hans söner och alla hans döttrar kommo för att trösta honom; men han ville icke låta trösta sig, utan sade: »Jag skall med sorg fara ned i dödsriket till min son.» Så begrät hans fader honom.

³⁵Ug mingtindog ang tanan niya nga mga anak nga babaye sa paglipay kaniya: apan siya wala bumuot nga pagalipayon, ug siya nagaingon: Kay mokanaug ako ngadto sa lubnganan nga magabalata tungod sa akong anak. Ug mihilak ang iyang amahan tungod kaniya.

³⁶Men medaniterna förde honom till Egypten och sålde honom till Potifar, som var hovman hos Farao och hövitsman för drabanterna.

³⁶Ug si Jose gibaligya sa mga Mediahanon didto sa Egipto kang Potiphar, ang sinaligan ni Faraon, ang pangulo sa bantay nga harianon.