¹Vem är han som kommer från Edom, från Bosra i högröda kläder, så präktig i sin dräkt, så stolt i sin stora kraft? »Det är jag, som talar i rättfärdighet, jag, som är en mästare till att frälsa.»

¹Kinsa kini nga miabut gikan sa Edom, nga adunay nga saput nga tinina gikan sa Bosra? kini nga mahimayaon sa iyang bisti, nga nagalakaw sa pagkadaku sa iyang kusog? Ako nga nagasulti sa pagkamatarung, makagagahum sa pagluwas.

²Varför är din dräkt så röd? Varför likna dina kläder en vintrampares?

²Ngano man nga ikaw mapula sa imong bisti, ug ang imong mga saput sama kaniya nga nagagiuk sa pigsanan sa vino?

³»Jo, en vinpress har jag trampat, jag själv allena, och ingen i folken bistod mig. Jag trampade dem i min vrede, trampade sönder dem i min förtörnelse. Då stänkte deras blod på mina kläder, och så fick jag hela min dräkt nedfläckad.

³Gitumban ko sa inusara ang pigsanan sa vino; ug sa mga katawohan walay usa ka tawo nga uban kanako: oo, gitumban ko sila tungod sa akong kapungot, ug giyatakan ko sila tungod sa akong kaligutgut; ug ang ilang dugo-sa-kinabuhi mipisik sa ibabaw sa akong mga bisti, ug namansahan ko ang tibook nakong bisti.

⁴Ty en hämndedag hade jag beslutit, och mitt förlossningsår hade kommit.

⁴Kay ang adlaw sa pagpanimalus diha sa akong kasingkasing, ug ang tuig sa akong tinubos miabut na.

⁵Och jag skådade omkring mig, men ingen hjälpare fanns; jag stod där i förundran, men ingen fanns, som understödde mig. Då hjälpte mig min egen arm, och min förtörnelse understödde mig.

⁵Ug mitan-aw ako, ug walay usa nga makatabang; ug nahibulong ako nga walay usa nga makatuboy: tungod niini ang akong kaugalingong bukton nagdala ug kaluwasan kanako; ug ang akong kaligutgut, kini midala kanako.

⁶Jag trampade ned folken i min vrede och gjorde dem druckna i min förtörnelse, och jag lät deras blod rinna ned på jorden.»

⁶Ug tungod sa akong kasuko gitumban ko ang mga katawohan, ug ug gipainum ko sila sa akong kaligutgut, ug gibanaw ko ang ilang dugo sa kinabuhi ibabaw sa yuta.

⁷HERRENS nådegärningar vill jag förkunna, ja, HERRENS lov, efter allt vad HERREN har gjort mot oss, den nåderike mot Israels hus, vad han har gjort mot dem efter sin barmhärtighet och sin stora nåd.

⁷Hisgutan ko ang mga mahigugmaong-kalolot ni Jehova, ug ang mga pagdayeg kang Jehova, sumala sa tanan nga gihatag ni Jehova kanato, ug ang dakung kaayohan alang sa balay ni Israel, nga iyang gihatag kanila sumala sa iyang mga kalooy, ug sumala sa gidaghanon sa iyang mga mahigugmaong-kalolot.

⁸Ty han sade: »De äro ju mitt folk, barn, som ej svika.» Och så blev han deras frälsare.

⁸Kay siya miingon: Sa pagkatinuod, sila mao ang akong katawohan, mga anak nga dili molimbong: busa siya mao ang ilang Manluluwas.

⁹I all deras nöd var ingen verklig nöd, ty hans ansiktes ängel frälste dem. Därför att han älskade dem och ville skona dem, förlossade han dem. Han lyfte dem upp och bar dem alltjämt, i forna tider.

⁹Sa tanan nilang mga kasakitan siya gisakit, ug giluwas sila sa manolonda sa iyang presencia: diha sa iyang gugma ug sa iyang kalooy, sila gitubos niya; ug sila gidala niya, ug iyang gisagakay sila sa tanang mga adlaw sa kanhing panahon.

¹⁰Men de voro gensträviga, och de bedrövade hans heliga Ande; därför förvandlades han till deras fiende, han själv stridde mot dem.

¹⁰Apan sila naanukol, ug nagpaguol sa iyang balaan nga Espiritu: tungod niini siya nahimo nga ilang kaaway, ug siya sa iyang kaugalingon nakig-away batok kanila.

¹¹Då tänkte hans folk på forna tider, de tänkte på Mose: Var är nu han som förde dem upp ur havet, jämte herdarna för hans hjord? Var är han som lade i deras bröst sin helige Ande,

¹¹Unya nahinumdum siya sa mga adlaw sa kanhing panahon, kang Moises ug sa iyang katawohan, nga nagaingon : Hain na man siya nga nagpakawas kanila gikan sa dagat uban ang mga magbalantay sa iyang panon sa carnero? hain man siya nga nagbutang sa iyang balaan nga Espiritu sa taliwala nila?

¹²var är han som lät sin härliga arm gå fram vid Moses högra sida, han som klöv vattnet framför dem och så gjorde sig ett evigt namn,

¹²Nga nagpauban sa iyang bukton nga mahimayaon sa kamot nga too ni Moises? Kadtong nagpaiway sa mga tubig sa ilang atubangan, aron sa paghimo alang sa iyang kaugalingon usa ka ngalan nga walay katapusan?

¹³han som lät dem färdas genom djupen, såsom hästar färdas genom öknen, utan att stappla?

¹³Kadtong nagmando kanila latas sa mga kahiladman, ingon sa usa ka kabayo didto sa kamingawan, sa pagkaagi nga sila wala mahidugmo?

¹⁴Likasom när boskapen går ned i dalen så fördes de av HERRENS Ande till ro. Ja, så ledde du ditt folk och gjorde dig ett härligt namn.

¹⁴Ingon sa kahayupan nga milugsong padulong sa walog, ang Espiritu ni Jehova nagpapahulay kanila: sa ingon niana, gimandoan mo ang imong katawohan, aron sa paghimo sa imong kaugalingon usa ka ngalan nga mahimayaon.

¹⁵Skåda ned från himmelen och se härtill från din heliga och härliga boning. Var äro nu din nitälskan och dina väldiga gärningar, var är ditt hjärtas varkunnsamhet och din barmhärtighet? De hålla sig tillbaka från mig.

¹⁵Sud-onga gikan sa langit, ug tan-awa gikan sa pinuy-anan sa imong pagkabalaan ug sa imong himaya: hain na man ang imong pangabugho ug ang imong mga buhat nga gamhanan? ang pangandoy sa imong kasingkasing ug ang imong mga kalooy ginapunggan nganhi kanako.

¹⁶Du är ju dock vår fader; ty Abraham vet icke av oss, och Israel känner oss icke. Men du, HERRE, är vår fader; »vår förlossare av evighet», det är ditt namn.

¹⁶Kay ikaw mao ang among Amahan, bisan wala kami hiilhi ni Abraham, ug ang Israel wala umila kanamo: ikaw, Oh Jehova, mao ang among Amahan; among Manunubos ang imong ngalan gikan sa walay katapusan.

¹⁷Varför, o HERRE, låter du oss då gå vilse från dina vägar och förhärdar våra hjärtan, så att vi ej frukta dig? Vänd tillbaka för dina tjänares skull, för din arvedels stammars skull.

¹⁷Oh Jehova, ngano man nga gipasayup mo kami gikan sa imong mga dalan, ug gipagahi mo ang among kasingkasing gikan sa kahadlok kanimo? Bumalik ka tungod sa imong mga alagad, ang mga banay sa imong panulondon.

¹⁸Allenast helt kort fick ditt heliga folk behålla sin besittning; våra ovänner trampade ned din helgedom.

¹⁸Ang imong balaan nga katawohan nakapanag-iya niini sa hamubo lamang nga panahon: ang among mga kabatok nanagyatak sa imong balaang puloy-anan.

¹⁹Det är oss nu så, som om du aldrig hade varit herre över oss, om om vi ej hade blivit uppkallade efter ditt namn.

¹⁹Kami nahimo nga ingon niadtong wala gayud nimo pagharii, ingon kanila nga wala pagtawga pinaagi sa imong ngalan.