¹Det är sagt: Om en man skiljer sig från sin hustru, och hon så går bort ifrån honom och bliver en annan mans hustru, icke får han då åter komma tillbaka till henne? Bleve icke då det landet ohelgat? Och du, som har bedrivit otukt med så många älskare, du vill ändå få komma tillbaka till mig! säger HERREN.

¹Sila nanag-ingon: Kong ang usa ka tawo mobiya sa iyang asawa, ug siya molakaw gikan kaniya, ug mahimong asawa sa lain, mobalik ba ang tawo pag-usab kaniya? dili ba kanang yutaa mamahugaw sa hilabihan gayud? apan ikaw nakighilawas uban sa daghang mga hinigugma; bisan pa niini bumalik kamo pag-usab kanako, nagaingo si Jehova.

²Lyft upp dina ögon till höjderna och se: var lät du icke skända dig? Vid vägarna satt du och spejade efter dem, såsom en arab i öknen, och ohelgade landet genom din otukt och genom din ondska.

²Iyahat ang imong mga mata ngadto sa mga walay sulod nga kahitas-an, ug tan-awa; diin ikaw wala iponi sa paghigda? Sa kadalanan ikaw milingkod alang kanila, ingon sa usa ka Arabe diha sa kamingawan; ug ikaw naghugaw sa yuta uban sa imong mga pagpakighilawas ug uban sa imong pagkadautan.

³Väl blevo regnskurarna förhållna, och intet vårregn föll; men du hade en äktenskapsbryterskas panna, du ville icke blygas.

³Busa ang ulan gipogngan, ug walay naulahing ulan; bisan pa niini ikaw adunay usa ka agtang sa bigaon, ikaw nagdumili sa pagkaulaw.

⁴Och ändå har du nyss ropat till mig: »Min fader!», Min ungdoms vän är du!»

⁴Dili ba ikaw sukad niining panahona mosinggit kanako: Amahan ko, ikaw mao ang magmamando sa akong pagkabatan-on?

⁵»Skulle han kunna behålla vrede evinnerligen, skulle han framhärda så för alltid?» Så talar du och gör dock vad ont är, ja, fullbordar det ock.

⁵Pagatipigan ba niya ang iyang kasuko sa walay kinutoban' tipigan ba niya hangtud sa katapusan? Ania karon, ikaw nakapamulong ug nakabuhat sa dautang mga butang, ug nangatuman ang imong tuyo.

⁶Och HERREN sade till mig i konung Josias tid: Har du sett vad Israel, den avfälliga kvinnan, har gjort? Hon gick upp på alla höga berg och bort under alla gröna träd och bedrev där otukt.

⁶Labut pa niini si Jehova miingon kanako sa mga adlaw ni Josias nga hari: Nakita mo ba ang nabuhat sa mga masalaypon nga Israel? siya miadto sa tagsatagsa ka hatag-as nga bukid ug sa ilalum sa tagsatagsa ka lunhawng kahoy, ug didto nakighilawas.

⁷Och jag tänkte att sedan hon hade gjort allt detta, skulle hon vända tillbaka till mig. Men hon vände icke tillbaka. Och hennes syster Juda, den trolösa kvinnan, såg det.

⁷Ug ako miingon sa human siya makabuhat niining mga butanga: Mobalik siya kanako; apan siya wala mobalik: Ug ang iyang maluibong igsoon nga Juda nakakita niini.

⁸Och jag såg, att fastän jag hade skilt mig från Israel, den avfälliga, och givit henne skiljebrev just för hennes äktenskapsbrotts skull, så skrämdes dock hennes syster Juda den trolösa, icke därav, utan gick likaledes åstad och bedrev otukt

⁸Ug nakita ko, sa diha nga, ang tanang mga hinungdan nga ang masalaypon nga Israel nakapanapaw, akong gisalikway siya ug gihatagan ko siya ug usa ka sulat sa kabulagan, ugaling ang iyang igsoong Juda nga maluibon wala mahadlok; apan miadto usab ug nagpakighilawas.

⁹och ohelgade så landet genom sin lättfärdiga otukt, i det hon begick äktenskapsbrott med sten och trä.

⁹Ug nahitabo tungod sa pagkagaan sa iyang pagpakighilawas, nga ang yuta nahugawan, ug siya nanapaw sa mga bato ug uban sa mga tuod sa kahoy.

¹⁰Ja, oaktat allt detta vände hennes syster Juda, den trolösa, icke tillbaka till mig av fullt hjärta, utan allenast med skrymteri, säger HERREN.

¹⁰Ug bisan pa tungod niining tanan, ang iyang maluibong igsoong Juda wala mobalik kanako uban sa bug-os niyang kasingkasing, kondili sa kabakakan, nagaingon si Jehova.

¹¹Och HERREN sade till mig: Israel, den avfälliga, har bevisat sig rättfärdigare än Juda, den trolösa.

¹¹Ug si Jehova miingon kanako: Ang masalaypon nga Israel nagpakita sa iyang kaugalingon nga labi pang matarung kay sa maluibon nga Juda.

¹²Gå bort och predika så norrut och säg: Vänd om, Israel, du avfälliga, säger HERREN, så vill jag icke längre med ogunst se på eder; ty jag är nådig, säger HERREN, jag behåller icke vrede evinnerligen.

¹²Lakaw, ug isangyaw kining mga pulonga ngadto sa amihanan, ug umingon: Bumalik ka, masalaypon nga Israel, nagaingon si Jehova; ikaw dili mosulinga-sa-kaligutgut; kay ako maloloy-on man, nagaingon si Jehova, dili ako magtipig ug kaligutgut sa walay katapusan.

¹³Allenast må du besinna din missgärning, att du har varit avfällig från HERREN, din Gud, och lupit hit och dit till främmande gudar under alla gröna träd; ja, I haven icke velat höra min röst, säger HERREN.

¹³Angkona lamang ang imong kasal-anan, nga ikaw nakalapas batok kang Jehova nga imong Dios, ug nagsabwag sa imong mga paagi sa mga lumalangyaw ilalum sa tagsatagsa ka lunhawng kahoy, ug wala mo pagpatalinghugi ang akong tingog, nagaingon si Jehova.

¹⁴Vänden om, I avfälliga barn, säger HERREN, ty jag är eder rätte herre; så vill jag hämta eder, en från var stad och två från var släkt, och föra eder till Sion.

¹⁴Bumalik kamo, Oh mga anak nga masalaypon, nagaingon si Jehova; kay ako mao ang inyong bana; ug ikuha ko kamo ug usa ka ciudad, ug duruha sa usa ka panimalay, ug dad-on ko kamo ngadto sa Sion:

¹⁵Och jag vill giva eder herdar efter mitt hjärta, och de skola föra eder i bet med förstånd och insikt.

¹⁵Ug hatagan ko kamo ug mga magbalantay nga uyon sa akong kasingkasing, nga magapakaon kaninyo sa kinaadman ug salabutan.

¹⁶Och det skall ske, att när I på den tiden föröken eder och bliven fruktsamma i landet, säger HERREN, då skall man icke mer tala om HERRENS förbundsark eller tänka på den; man skall icke komma ihåg den eller sakna den, och man skall icke göra någon ny sådan.

¹⁶Ug mahatabo, sa diha nga kamo mosanay ug modaghan sa yuta, niadtong mga adlawa, nagaingon si Jehova, sila dili na moingon pag-usab: Ang arca sa tugon ni Jehova: ni mahisulod pa kini sa ilang hunahuna, ni mahinumdum pa sila niini; ni modu-aw pa sila niini; ni buhaton pa kini pag-usab.

¹⁷Utan på den tiden skall man kalla Jerusalem »HERRENS tron»; och dit skola församla sig alla hednafolk, till HERRENS namn i Jerusalem. Och de skola icke mer vandra efter sina onda hjärtans hårdhet.

¹⁷Niadtong panahona sila magatawag sa Jerusalem nga trono ni Jehova, ug ang tanang mga nasud pagatigumon ngadto kaniya, sa ngalan ni Jehova, sa Jerusalem: ni magalakaw sila pag-usab sa katig-a sa ilang dautang kasingkasing.

¹⁸På den tiden skall Juda hus gå till Israels hus, och tillsammans skola de komma från nordlandet in i det land som jag gav edra fäder till arvedel.

¹⁸Niadtong mga adlawa ang balay sa Juda mokuyog sa balay sa Israel, ug silang duruha mogula gikan sa yuta sa amihanan ngadto sa yuta nga akong gihatag alang sa usa ka panulondon sa inyong mga amahan.

¹⁹Jag tänkte: »Vilken plats skall jag ej förläna dig bland barnen, och vilket ljuvligt land skall jag icke giva dig, den allra härligaste arvedel bland folken!» Och jag tänkte: »Då skolen I kalla mig fader och icke mer vika bort ifrån mig.»

¹⁹Apan ako miingon: Unsaon ko pagbutang kanimo sa taliwala sa mga anak, ug paghatag kanimo sa yuta nga kailibgon, usa ka maayong panulondon sa mga panon sa mga nasud? ug ako miingon: Kamo motawag kanako: Akong Amahan; ug dili mobiya sa pagsunod kanako.

²⁰Men såsom när en hustru är trolös mot sin make, så haven I av Israels hus varit trolösa mot mig, säger HERREN.

²⁰Sa pagkatinuod ingon nga ang usa ka maluibon nga asawa mobiya sa iyang bana, mao man kamo nagaluib kanako, Oh balay sa Israel, nagaingon si Jehova.

²¹Därför höras rop på höjderna, gråt och böner av Israels barn; ty de hava gått på förvända vägar och förgätit HERREN, sin Gud.

²¹Ang usa ka tingog nadungog sa mga walay sulod nga kahitas-an, ang paghilak ug mga pangaliyupo sa mga anak sa Israel; tungod kay sila mingsimang gikan sa ilang dalan, sila nalimot kang Jehova nga ilang Dios.

²²Så vänden nu om, I avfälliga barn, så vill jag hela eder från edert avfall. Ja se, vi komma till dig, ty du är HERREN, vår Gud.

²²Bumalik kamo , masalaypon nga mga anak, pagaayohon ko ang inyong mga kasaypanan. among Dios.

²³Sannerligen, bedrägligt var vårt hopp till höjderna, blott tomt larm gåvo oss bergen. Sannerligen, det är hos HERREN, vår Gud, som frälsning finnes för Israel.

²³Sa pagkatinuod kawang lamang ang kaluwasan nga gitukod gikan sa mga bungtod, ang kagubot sa ibabaw sa kabukiran: sa pagkatinuod kang Jehova nga atong Dios anaa ang kaluwasan sa Israel.

²⁴Men skändlighetsguden har förtärt frukten av våra fäders arbete, allt ifrån vår ungdom, deras får och fäkreatur, deras söner och döttrar.

²⁴Apan ang butang nga makau-ulaw nagalamoy sa mga binuhatan sa atong mga amahan, gikan sa atong pagkabatan-on, ang ilang mga panon sa carnero ug sa mga vaca, ang ilang mga anak nga lalake ug ang ilang mga anak nga babaye.

²⁵Så vilja vi nu ligga här i vår skam, och blygd må hölja oss. Ty mot HERREN, vår Gud, hava vi syndat, vi och våra fäder, ifrån vår ungdom ända till denna dag; vi hava icke velat höra HERRENS, vår Guds, röst.

²⁵Manghigda kita sa atong kaulawan, ug ipatabon kanato ang atong kagubot; kay nakasala kita batok kang Jehova nga atong Dios, kita ug ang atong mga amahan, gikan sa atong pagkabatan-on bisan hangtud niining adlawa; ug kita wala managtuman sa tingog ni Jehova nga atong Dios.