¹Detta är vad som kom till profeten Jeremia såsom HERRENS ord om hednafolken.

¹Ang pulong ni Jehova nga midangat kang Jeremias nga manalagna mahitungod sa mga nasud.

²Om Egypten, angående den egyptiske konungen Farao Nekos här, som stod invid floden Frat, vid Karkemis, och som blev slagen av Nebukadressar, konungen i Babel, i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, fjärde regeringsår.

²Mahitungod sa Egipto: mahitungod sa kasundalohan ni Faraon Nechao nga hari sa Egipto, nga diha sa daplin sa suba nga Eufrates sa Carchemis, nga gisamaran ni Nabucodonosor nga hari sa Babilonia sa ikaupat ka tuig ni Joacim ang anak nga lalake ni Josias, nga hari sa Juda.

³Reden till sköld och skärm, och rycken fram till strid.

³Andamon ninyo ang kalasag ug taming, ug umasdang kamo aron sa pagpakiggubat.

⁴Spännen för hästarna och bestigen springarna, och ställen upp eder, med hjälmarna på. Gören spjuten blanka, ikläden eder pansaren.

⁴Siyahi ang mga kabayo, ug kumabayo kamo , kamo nga mga magkakabayo, ug tumindog kamo uban ang inyong mga salokot nga acero ; baira ang mga bangkaw, ug isul-ob ang mga kotamaya.

⁵Men varav kommer detta som jag nu ser? De äro förfärade. De vika tillbaka; deras hjältar bliva slagna. De taga till flykten utan att vända sig om. Skräck från alla sidor! säger HERREN.

⁵Ngano man nga nakita ko kini? sila nangalisang ug mingbalik; ug ang ilang mga makusganon mingpadaug, ug mingdalagan sa madali, ug sa walay lingi-lingi: ang kahadlok maoy nagalibut kanila , nagaingon si Jehova.

⁶Ej ens den snabbaste kan fly undan, ej ens hjälten kan rädda sig. Norrut, invid floden Frat, där stappla de och falla.

⁶Ayaw pagpakalagiwa ang mga matulin nga modalagan, ni pagawasa ang makusganong tawo; sila nanghipangdol ug nangatumba didto sa amihanan daplin sa suba sa Eufrates.

⁷Vem är denne som stiger upp såsom Nilfloden, denne vilkens vatten svalla såsom strömmar?

⁷Kinsa ba kini nga mitubo sama sa suba sa Nilo, kansang katubigan nanagsapo-sapo ingon sa kasubaan?

⁸Det är Egypten som stiger upp såsom Nilfloden, och såsom strömmar svalla hans vatten. Han säger: »Jag vill stiga upp och övertäcka landet; jag vill fördärva städerna och dem som bo därinne.»

⁸Ang Egipto mitubo ingon sa suba sa Nilo, ug ang iyang katubigan nanagsapo-sapo ingon sa kasubaan; ug siya nagaingon: Ako mobangon, ug motabon sa yuta; akong laglagon ang mga ciudad ug ang mga pumoluyo niini.

⁹Ja, dragen ditupp, I hästar; stormen fram, I vagnar. Må hjältarna tåga fram, etiopier och putéer, rustade med sköldar, och ludéer, rustade med bågar, bågar som de spänna.

⁹Tumungas kamo, mga kabayo; ug pangasuko kamo, mga carro sa gubat; ug paasdanga ang kusganong mga tawo: ang mga tawo sa Cus ug sa Phut nga nanagkupot sa kalasag; ug ang mga tawo sa Lut nga nanagkupot ug nanagbusog sa pana.

¹⁰Ty detta är Herrens; HERREN Sebaots, dag, en hämndedag, då han skall hämnas på sina motståndare; nu skall svärdet frossa sig mätt och dricka sig rusigt av deras blod. Ty ett slaktoffer vill Herren, HERREN Sebaot, anställa i nordlandet vid floden Frat.

¹⁰Kay kadtong adlawa mao ang adlaw sa Ginoo, ni Jehova sa mga panon, ang usa ka adlaw sa pagpanimalus, aron siya makapanimalus sa iyang mga kabatok: ug ang espada molamoy ug mapatagbaw, ug moinum hangtud sa iyang pagkahubog sa ilang dugo; kay ang Ginoo, si Jehova sa mga panon adunay paghalad sa yuta sa amihanan daplin sa suba sa Eufrates.

¹¹Drag upp till Gilead och hämta balsam, du jungfru dotter Egypten. Men förgäves skaffar du dig läkemedel i mängd; du kan icke bliva helad.

¹¹Tumungas ka ngadto sa Galaad ug pagkuha ug balsamo, Oh ulay nga anak nga babaye sa Egipto: kawang lamang ang paggamit mo sa daghang mga tambal; kay walay pagkaayo alang kanimo.

¹²Folken få höra om din skam, och av dina klagorop bliver jorden full; ty den ene hjälten stapplar på den andre, och de falla båda tillsammans.

¹²Ang mga nasud nakadungog sa imong kaulawan, ug ang imong pagtiyabaw nakapuno sa yuta: kay ang makusganong tawo nahapangdol batok sa makusganon, ug sila nangapukan sa pagdungan.

¹³Detta är det ord som HERREN talade till profeten Jeremia om att Nebukadressar, konungen i Babel, skulle komma och slå Egyptens land:

¹³Ang pulong nga gisulti ni Jehova kang Jeremias nga manalagna, mahitungod sa pag-anhi ug sa pagdam-ag ni Nabucodonosor hari sa Babilonia batok sa yuta sa Egipto.

¹⁴Förkunnen i Egypten och kungören i Migdol, ja, kungören i Nof, så ock i Tapanhes, och sägen: »Träd fram och gör dig redo, ty svärdet frossar runt omkring dig.»

¹⁴Ipahayag ninyo sa Egipto, ug imantala sa Migdol, ug imantala sa Memphis ug sa Tapnes; umingon kamo: Tindog, ug mag-andam ka; kay ang espada milamoy nga nagalibut kanimo.

¹⁵Varför äro dina väldige slagna till marken? De kunde ej hålla stånd, ty HERREN stötte dem bort.

¹⁵Ngano ba nga ang imong mga maisug nga tawo gibanlas man? wala sila makatindog, tungod kay si Jehova naghingilin kanila.

¹⁶Han kom många att stappla, och så föllo de, den ene över den andre; de ropade: »Upp, låt oss vända tillbaka till vårt folk och till vårt fädernesland, undan det härjande svärdet.»

¹⁶Iyang gipukan ang daghanan, oo, sila nangapukan ibabaw sa usa ug usa: ug sila ming-ingon: Tindog, ug mangadto kita sa pag-usab sa atong kaugalingon katawohan, ug sa yuta natong natawohan, gikans a madaugdaugon nga espada.

¹⁷Ja, man ropar där: »Farao är förlorad, Egyptens konung! Han har förfelat sin tid.»

¹⁷Sila mingsinggit didto: Si Faraon nga hari sa Egipto maoy usa lamang ka gahob; gipalabay niya ang panahon nga tinudlo.

¹⁸Så sant jag lever, säger konungen, han vilkens namn är HERREN Sebaot, en skall komma, väldig såsom Tabor ibland bergen, såsom Karmel vid havet.

¹⁸Ingon nga buhi ako, nagaingon ang Hari kansang ngalan mao si Jehova sa mga panon, sa pagkamatuod ingon sa Tabor sa taliwala sa mga bukid, ug ingon sa Carmel nga anaa duol sa dagat, sa amo nga pagkaagi moanhi siya.

¹⁹Så reden nu till åt eder, I dottern Egyptens inbyggare, vad man behöver, när man skall gå i landsflykt. Ty Nof skall bliva en ödemark och varda uppbränt, så att ingen kan bo där.

¹⁹Oh ikaw anak nga babaye nga nagapuyo sa Egipto, magsangkap ka sa imong kaugalingon sa pag-adto sa pagkabinihag; kay ang Memphis mahimong biniyaan ug masunog, nga wala mausa nga pumoluyo.

²⁰En skön kviga är Egypten; men en broms kommer farande norrifrån.

²⁰Ang Egipto mao ang usa ka maanyag kaayong vaca, apan ang pagkalaglag nga gikan sa amihanan miabut, kini miabut nga gayud .

²¹Också de legoknektar hon har i sitt land, lika gödda kalvar, ja, också de vända då om och fly allasammans, de kunna icke hålla stånd. Ty deras ofärds dag har kommit över dem, deras hemsökelses tid.

²¹Ingon man usab ang iyang mga tawong sinuholan nga anaa sa taliwala niya sama sa pinatambok nga mga vaca nga anaa sa kamalig nga pasilonganan; kay sila usab nanibog, ug nanagdungan sa pagkalagiw, sila wala makasukol: kay midangat na kanila ang adlaw sa ilang kagul-anan, ang panahon sa pagdu-aw kanila.

²²Tyst smyger hon undan såsom en krälande orm, ty med härsmakt draga de fram, och med yxor komma de över henne, såsom gällde det att hugga ved.

²²Ang tingog niini mogula sama sa usa ka bitin; kay sila manlakaw uban ang usa ka panon sa kasundalohan, ug moanhi batok kaniya uban ang mga wasay, sama sa mga mamumutol sa kahoy.

²³De fälla hennes skog, säger HERREN, ty ogenomtränglig är den; talrikare äro de än gräshoppor, ja, de kunna ej räknas.

²³Sila magapuril s aiyang lasang, nagaingon si Jehova, bisan pa dili kini masusi; sanglit daghan pa sila kay sa mga dulon, ug dili maisip.

²⁴På skam kommer dottern Egypten; hon bliver given i nordlandsfolkets hand.

²⁴Ang anak nga babaye sa Egipto pagapakaulawan; siya igatugyan ngadto sa kamot sa katawohan sa amihanan.

²⁵Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, jag skall hemsöka Amon från No, så ock Farao och Egypten med dess gudar och dess konungar, ja, både Farao och dem som förlita sig på honom.

²⁵Si Jehova sa mga panon, ang Dios sa Israel, nagaingon: Ania karon, akong silotan si Ammon sa No ug si Faraon, ug ang Egipto, uban ang iyang mga dios, ug ang Egipto, uban ang iyang mga dios, ug ang iyang mga hari; bisan pa si Faraon, ug sila nga nanagsalig kaniya:

²⁶Och jag skall giva dem i de mans hand, som stå efter deras liv, i Nebukadressars, den babyloniske konungens, och i hans tjänares hand. Men därefter skall landet bliva bebott såsom i forna dagar, säger HERREN.

²⁶Ug akong itugyan sila ngadto sa kamot niadtong nanagpangita sa ilang mga kinabuhi, ug ngadto sa kamot ni Nabucodonosor hari sa Babilonia, ug ngadto sa kamot sa iyang mga sulogoon: ug sa tapus niini kana pagapuy-an ingon sa kanhing panahon, nagaingon si Jehova.

²⁷Så frukta då icke, du min tjänare Jakob, och var ej förfärad, du Israel; ty se, jag skall frälsa dig ur det avlägsna landet, och dina barn ur deras fångenskaps land. Och Jakob skall få komma tillbaka och leva i ro och säkerhet, och ingen skall förskräcka honom.

²⁷Apan dili ka mahadlok, Oh Jacob nga akong alagad, ni malisang ka Oh Israel: kay, ania karon, ikaw luwason ko gikan sa halayo, ug ang imong kaliwatan gikan sa yuta sa ilang pagkabinihag; ug si Jacob mobalik, ug mopahulay ug mopuyo sa kasayon, ug walay magahadlok kaniya.

²⁸Ja, frukta icke, du min tjänare Jakob, säger HERREN, ty jag är med dig. Och jag skall göra ände på alla de folk till vilka jag har drivit dig bort; men på dig vill jag ej alldeles göra ände, jag vill blott tukta dig med måtta; ty alldeles ostraffad kan jag ju ej låta dig bliva.

²⁸Ayaw kahadlok, Oh Jacob nga akong alagad, nagaingon si Jehova; kay ako nagauban kanimo: kay akong tibawason sa hingpit ang anang mga nasud diin ko ikaw aboga; apan ikaw dili ko tibawason sa hingpit, kondili sawayon ko hinoon ikaw sa tinagidyot; ug dili ko gayud ikaw pasagdan nga walay castigo.