¹Så säger HERREN: Se, jag skall uppväcka mot Babel och mot Leb-Kamais inbyggare en fördärvares ande.

¹Mao kini ang giingon ni Jehova: Ania karon, ako motindog batok sa Babilonia, ug batok kanila nga nagapuyo sa Leb-kamai, usa ka malaglagong hangin.

²Och jag skall sända främlingar mot Babel, och de skola kasta det med kastskovlar och ödelägga dess land. Ja, från alla sidor skola de komma emot det på olyckans dag.

²ug ang Babilonia padad-an ko ug mga dumuloong nga maoy moalig-ig kaniya; ug huboan nila ang iyang yuta: kay sa adlaw sa kasamok sila mosukol kaniya sa tanang dapit.

³Skyttar skola spänna sina bågar mot dem som där spänna båge, och mot dem som där yvas i pansar. Skonen icke dess unga män, given hela dess här till spillo.

³Pabusoga ang magpapana sa iyang pana batok niadtong nagabusog, ug batok niadtong mituyhakaw sa iyang kaugalingon sulod sa iyang kotamaya: ug ayaw pagpagawasa ninyo ang iyang mga batan-ong lalake; laglagon gayud ninyo ang tanan niyang panon.

⁴Dödsslagna män skola då falla i kaldéernas land och genomborrade man på dess gator.

⁴Ug sila mangapukan nga pinatay sa yuta sa mga Caldeahanon, ug panglagbasan sa hinagiban diha sa iyang kadalanan.

⁵Ty Israel och Juda äro icke änkor som hava blivit övergivna av sin Gud, av HERREN Sebaot, därför att deras land var fullt av skuld mot Israels Helige.

⁵Kay ang Israel wala biyai, ni ang Juda, sa iyang Dios, wala biyai ni Jehova sa mga panon; bisan ang ilang yuta napuno sa sala batok sa Balaan sa Israel.

⁶Flyn ut ur Babel; må var och en söka rädda sitt liv, så att I icke förgås genom dess missgärning. Ty detta är för HERREN en hämndens tid, då han vill vedergälla det vad det har gjort.

⁶Kumalagiw kamo ngadto sa gawas sa taliwala sa Babilonia, ug luwason sa tagsatagsa ka tawo ang iyang kinabuhi; ayaw kamo pagpahimulag diha sa iyang pagkadautan: kay kini mao ang panahon sa pagpanimalus ni Jehova; siya mohatag kaniya ug usa ka balus.

⁷Babel var i HERRENS hand en gyllene kalk som gjorde hela jorden drucken. Av dess vin drucko folken, och så blevo folken såsom vanvettiga.

⁷Sa kamot ni Jehova ang Babilonia nahimong copa nga bulawan, nga nakapahubog sa tibook nga yuta: ang mga nasud nakainum sa iyang vino busa ang mga nasud nangabuang.

⁸Men plötsligt är nu Babel fallet och krossat. Jämren eder över henne, hämten balsam för hennes plåga, om hon till äventyrs kan helas.

⁸Ang Babilonia sa kalit nahulog ug nalumpag: magbakho kamo alang kaniya; pagkuha kamo ug balsamo alang sa iyang kaul-ol, kong pinaagi niana mamaayo siya.

⁹»Ja, vi hava sökt hela Babel, men hon har icke kunnat helas; låt oss lämna henne och gå var och en till sitt land. Ty hennes straffdom räcker upp till himmelen och når allt upp till skyarna.

⁹Kita buot unta nga mamaayo ang Babilonia, apan siya dili mamaayo: biyai siya, ug mangadto kitang tagsatagsa sa kaugalingon niyang yuta; kay ang iyang paghukom moabut ngadto sa langit, ug gibayaw sa itaas bisan ngadto sa kalangitan.

¹⁰HERREN har låtit vår rätt gå fram; kom, låt oss förtälja i Sion HERRENS, vår Guds, verk.»

¹⁰Gipadayag ni Jehova ang atong pagkamatarung: umari kamo ug ipahayag nato sa Sion ang buhat ni Jehova nga atong Dios.

¹¹Vässen pilarna, fatten sköldarna. HERREN har uppväckt de mediska konungarnas ande; ty hans tankar äro vända mot Babel till att fördärva det. Ja, HERRENS hämnd är här, hämnden för hans tempel.

¹¹Baira ninyo ang mga udyong, kuptan ninyo ug maayo ang mga kalasag: si Jehova nag-agda sa espiritu sa mga hari sa nga Madianhon; kay ang iyang tuyo batok man sa Babilonia, aron sa paglumpag niana: tungod kay kini mao ang panimalus ni Jehova, ang panimalus sa iyang templo.

¹²Resen upp ett baner mot Babels murar, hållen sträng vakt, ställen ut väktare, läggen bakhåll; ty HERREN har fattat sitt beslut, och han gör vad han har talat mot Babels invånare.

¹²Ipatindog ang bandila batok sa mga kuta sa Babilonia, lig-ona ang bantayan, patindoga ang mga magbalantay, andama ang mga banhiganan: kay si Jehova nagtinguha ug naghimo nianang iyang gisulti mahitungod sa mga pumoluyo sa Babilonia.

¹³Du som bor vid stora vatten och är så rik på skatter, din ände har nu kommit, din vinningslystnads mått är fyllt.

¹³Oh ikaw nga nagapuyo sa daghang katubigan, buhong sa mga bahandi, ang imong katapusan miabut na, ang sukdanan sa imong kaibog.

¹⁴HERREN Sebaot har svurit vid sig själv: sannerligen, om jag än har uppfyllt dig med människor så talrika som gräshoppor, så skall man dock få upphäva skördeskri över dig.

¹⁴Si Jehova sa mga panon nanumpa sa iyang kaugalingon, sa pag-ingon : Sa pagkatinuod pun-on ko ikaw sa mga tawo, ingon sa pagkapuno sa mga ulod sa alibangbang; ug sila mopatugbaw ug usa ka singgit batok kanimo.

¹⁵Han har gjort jorden genom sin kraft, han har berett jordens krets genom sin vishet, och genom sitt förstånd har han utspänt himmelen.

¹⁵Iyang gibuhat ang yuta pinaagi sa iyang gahum, iyang gitukod ang kalibutan pinaagi sa iyang kaalam, ug nagbuklad sa langit pinaagi sa iyang salabutan.

¹⁶När han vill låta höra sin röst, då brusa himmelens vatten, då låter han regnskyar stiga upp från jordens ända; han låter ljungeldar komma med regn och för vinden ut ur dess förvaringsrum.

¹⁶Sa pagbungat niya sa iyang tingog, may usa ka dinaguok sa mga tubig sa kalangitan, ug iyang gipasaka ang mga inalisngaw gikan sa mga kinatumyan sa yuta; gibuhat niya ang mga kilat alang sa ulan, ug gipagula niya ang hangin gikan sa iyang mga tipiganan.

¹⁷Såsom dårar stå då alla människor där och begripa intet; guldsmederna komma då alla på skam med sina beläten, ty deras gjutna beläten äro lögn, och ingen ande är i dem.

¹⁷Ang tagsatagsa ka tawo nahimong mananapon ug walay kaalam; ang tanang magsasalsal sa bulawan gipakaulawan pinaagi sa iyang larawan: kay ang iyang tinunaw nga larawan kabakakan man, ug kanila walay gininhawa.

¹⁸De äro fåfänglighet, en tillverkning att le åt; när hemsökelsen kommer över dem, måste de förgås.

¹⁸Sila kakawangan man, usa ka buhat sa paglimbong: sa panahon sa pagdu-aw kanila mangahanaw sila.

¹⁹Men sådan är icke han som är Jakobs del; nej, det är han som har skapat allt, och särskilt sin arvedels stam. HERREN Sebaot är hans namn.

¹⁹Ang bahin ni Jacob, dili sama kanila; kay siya mao ang mag-uumol sa tanang mga butang; ug ang Israel maoy banay sa iyang panulondon: si Jehova sa mga panon mao ang iyang ngalan.

²⁰Du var min hammare, mitt stridsvapen; med dig krossade jag folk, med dig fördärvade jag riken.

²⁰Ikaw mao ang akong wasay nga iggugubat ug mga hinagiban sa gubat: ug uban kanimo lumpagon ko ang mga nasud, ug uban kanimo bunkagon ko ang mga gingharian;

²¹Med dig krossade jag häst och ryttare; med dig krossade jag vagn och körsven.

²¹Ug uban kanimo tadtaron ko ang kabayo ug ang nagakabayo kaniya: ug uban kanimo dugmokon ko ang carro ug ang nagsakay kaniya;

²²Med dig krossade jag man och kvinna; med dig krossade jag gammal och ung; med dig krossade jag yngling och jungfru.

²²Ug uban kanimo pikas-pikason ko ang lalake ug ang babaye, ug uban kanimo pikas-pikason ko ang tiuglang ug ang batan-on; ug uban kanimo pikas-pikason ko ang ulitaw ug ang ulay.

²³Med dig krossade jag herden och hans hjord; med dig krossade jag åkermannen och hans oxpar; med dig krossade jag ståthållare och landshövding.

²³Ug uban kanimo tagtaron ko ang magbalantay ug ang iyang panon sa carnero; ug uban kanimo ipusdak ko ang magdadaro ug ang iyang nayugohan nga vaca ; ug uban kanimo ipusdak ko ang mga gobernador ug ang mga tinugyanan.

²⁴Men nu skall jag vedergälla Babel och alla Kaldeens inbyggare allt det onda som de hava förövat mot Sion, inför edra ögon, säger HERREN.

²⁴Ug akong igahatag sa Babilonia ug sa tanang mga pumoluyo sa Caldea ang tanang kadautan nila nga ilang gihimo didto sa Sion diha sa imong atubangan, nagaingon si Jehova.

²⁵Se, jag skall vända mig mot dig, du fördärvets berg, säger HERREN, du som fördärvade hela jorden; och jag skall uträcka min hand mot dig och vältra dig ned från klipporna och göra dig till ett förbränt berg,

²⁵Ania karon, ako batok kanimo, Oh malaglagong bukid, nagaingon si Jehova, nga nagalaglag sa tibook nga yuta; ug akong pagatuy-oron ang akong kamot diha kanimo, ug ligiron ko ikaw gikan sa mga bato, ug himoon ko ikaw nga usa ka bukid nga nasunog.

²⁶så att man icke av dig skall kunna taga vare sig hörnsten eller grundsten, utan du skall bliva en ödemark för evärdlig tid, säger HERREN.

²⁶Ug sila dili mokuha gikan kanimo ug usa ka bato alang sa usa ka batok sa pamag-ang, ni usa ka bato, alang sa mga patukoranan; ikaw mahimo hinoon nga biniyaan sa walay katapusan, nagaingon si Jehova.

²⁷Resen upp ett baner på jorden, stöten i basun ibland folken, invigen folk till strid mot det, båden upp mot det riken, både Ararats, Minnis och Askenas', tillsätten hövdingar mot det, dragen ditupp med hästar som likna borstiga gräshoppor.

²⁷Magpatindog ka ug usa ka bandila sa yuta, patingoga ang trompeta sa taliwala sa mga nasud, andama ang mga nasud batok kaniya, tawga pagtingub batok kaniya ang mga gingharian sa Ararat, Mini, ug sa Askenes: magtudlo ka ug usa ka capitan batok kaniya; pasak-a ang mga kabayo ingon sa mga ulod nga motuyob.

²⁸Invigen folk till strid mot det: Mediens konungar, dess ståthållare och alla dess landshövdingar, och hela det land som lyder under deras välde.

²⁸Andama batok kaniya ang mga nasud, ang mga hari sa mga Madianhon, ang mga gobernador niini, ug ang tanang tinugyanan niini, ug ang tibook nga yuta sa ilang ginsakpan.

²⁹Då darrar jorden och bävar, ty nu fullbordas vad HERREN tänkte mot Babel: att han ville göra Babels land till en ödemark, där ingen skulle bo.

²⁹Ug ang yuta mokurog ug anaa sa kaul-ol; kay ang mga tuyo ni Jehova batok sa Babilonia tumanon man, sa pagbuhat sa yuta sa Babilonia nga usa ka biniyaan, nga walay mausa nga magapuyo.

³⁰Babels hjältar upphöra att strida, de sitta stilla i sina fästen; deras styrka har försvunnit, de hava blivit såsom kvinnor. Man har tänt eld på dess boningar; dess bommar äro sönderbrutna.

³⁰Ang makusganong mga tawo sa Babilonia nagpugong sa pagpakig-away, sila nanagpabilin sa ilang mga salipdanan; ang ilang kusog nawagtang; nahimo sila nga sama sa mga babaye: gisulnog ang iyang mga puloy-anan; ang iyang mga trangka nangabunggo.

³¹Löparna löpa mot varandra, den ene budbäraren korsar den andres väg, med bud till konungen i Babel om att hela hans stad år intagen,

³¹Ang usa ka maghahatod sa mga sulat modalagan sa pagtagbo sa usa, ug ang usa ka sulogoon mosugat sa usa, sa pagpakita sa hari sa Babilonia nga ang iyang ciudad naagaw sa tanang suok:

³²att vadställena äro besatta och dammarna förbrända i eld och krigsmännen gripna av skräck.

³²Ug ang mga alagianan giagaw, ug ang mga tangbo ilang gisunog sa kalayo, ug ang mga tawong iggugubat nangahadlok:

³³Ty så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Dottern Babel är såsom en tröskplats, när man just har trampat till den; ännu en liten tid, och skördetiden kommer för henne.

³³Kay mao kini ang giingon ni Jehova sa mga panon, ang Dios sa Israel: Ang anak nga babaye sa Babilonia ingon sa usa ka salug nga giukanan, sa panahon nga kini ginagiukan; ugaling sa diutay lamang nga panahon, ug ang panahon sa pag-ani moabut alang kaniya.

³⁴Uppätit mig och förgjort mig har han, Nebukadressar, konungen i Babel. Han har gjort mig till ett tomt kärl; lik en drake har han uppslukat mig, han har fyllt sin buk med mina läckerheter och drivit mig bort.

³⁴Si Nabucodonosor ang hari sa Babilonia milamoy kanako, siya midugmok kanako, iyang gihimo ako nga sudlanang walay sulod, siya nga ingon sa usa ka dragon milamoy kanako, gipuno niya ang iyang tiyan sa akong lamian nga kalan-on; gisalikway niya ako.

³⁵»Den orätt mig har skett och det som har vederfarits mitt kött, det komme över Babel», så må Sions invånare säga; och »Mitt blod komme över Kaldeens inbyggare», så må Jerusalem säga.

³⁵Ang pagdagmal nga gibuhat kanako ug sa akong unod isang-at sa Babilonia, moingon ang mga pumoluyo sa Sion; ug, Ang akong dugo isang-at sa mga pumoluyo sa Caldea, moingon ang Jerusalem.

³⁶Därför säger HERREN så: Se, jag skall utföra din sak och utkräva din hämnd. Jag skall låta dess hav sina bort och dess brunn uttorka,

³⁶Busa mao kini ang giingon ni Jehova: Ania karon, ako maoy magalaban sa imong katungod, ug manimalus alang kanimo; ug pamalahon ko ang iyang dagat, ug pamalahon ko ang iyang tuburan.

³⁷och Babel skall bliva en stenhop, en boning för schakaler, ett föremål för häpnad och begabberi, så att ingen kan bo där.

³⁷Ug ang Babilonia mahimong mga tinapok nga ginuba, usa ka puloy-anan sa mga iro nga ihalas, usa ka makapatingala, ug usa ka sinitsitan nga uban ang pagbiaybiay, nga walay usa ka pumoluyo.

³⁸Alla ryta de nu såsom lejon; de skria såsom lejonungar.

³⁸Sila magadungan sa pagpadahunog ingon sa mga magagmay nga leon: sila managngulob ingon sa mga itoy nga leon.

³⁹Men när de äro som mest upptända, skall jag tillreda åt dem ett gästabud; jag skall göra dem druckna, så att de jubla. Så skola de somna in i en evig sömn, ur vilken de aldrig skola uppvakna, säger HERREN.

³⁹Sa diha nga abuton sila ug kainit, buhaton ko ang ilang mga kombira, ug sila hubgon ko, aron sila magakalipay, ug matulog sa pagkatulog nga walay katapusan, ug dili na mahigmata, nagaingon si Jehova.

⁴⁰Jag skall föra dem ned till att slaktas såsom lamm, likasom vädurar och bockar.

⁴⁰Dad-on ko sila ingon sa mga nating carnero ngadto sa ihawan, ingon sa mga lakeng carnero uban sa mga lakeng kanding.

⁴¹Huru har icke Sesak blivit intaget och hon som var hela jordens berömmelse erövrad! Huru har icke Babel blivit ett föremål för häpnad bland folken!

⁴¹Giunsa pagdaug ang Sesach! ug ang pagkaagaw sa dalayegon sa tibook nga yuta! naunsa ang Babilonia nga nahimo man nga biniyaan sa taliwala sa mga nasud!

⁴²Havet steg upp över Babel; av dess brusande böljor blev det övertäckt.

⁴²Ang dagat misalanap sa Babilonia; siya ginatabonan sa daghang mga balud niini.

⁴³Så blev av dess städer en ödemark, ett torrt land och en hedmark, ett land där ingen bor, och där intet människobarn går fram.

⁴³Ang iyang mga ciudad nangahimong biniyaan, usa ka ugang yuta, ug usa ka kamingawan, usa ka yuta nga walay tawo nga nagapuyo, ni adunay anak sa tawo nga molabay niana.

⁴⁴Ja, jag skall hemsöka Bel i Babel och taga ut ur hans gap vad han har slukat; och folken skola icke mer strömma till honom. Babels murar skola ock falla.

⁴⁴Ug ako magasilot kang Bel sa Babilonia, ug ipasuka ko gikan sa iyang baba kadtong iyang gilamoy; ug ang mga nasud dili na magabaha ngadto kaniya: oo, angkuta sa Babilonia mapukan.

⁴⁵Dragen ut därifrån, mitt folk; må var och en söka rädda sitt liv undan HERRENS vredes glöd.

⁴⁵Katawohan ko, pumahawa kamo gikan sa iyang taliwala, ug luwasa ang inyong kaugalingon, ang tagsatagsa ka tawo gikan sa mabangis nga kasuko ni Jehova.

⁴⁶Varen icke försagda i edra hjärtan, och frukten icke för de olycksbud som höras i landet, om än ett olycksbud kommer det ena året och sedan nästa år ett nytt olycksbud, och om än våld råder på jorden och härskare står mot härskare.

⁴⁶Ug ayaw pagpaluyaha ang imong kasingkasing, ni mahadlok kamo sa mga balita nga madungog sa yuta; kay ang mga balita moabut sa usa ka tuig, ug sa human niana sa laing tuig moabut ang mga balita, ug ang pagpanlupig diha sa yuta, ang pamuno batok sa pamuno.

⁴⁷Se, därför skola dagar komma, då jag skall hemsöka Babels beläten, och då hela dess land skall stå med skam och alla skola falla slagna därinne.

⁴⁷Busa, ania karon, ang adlaw miabut na, nga ako magapakanaug ug hukom sa mga linilok nga larawan sa Babilonia; ug ang tibook niyang yuta mangalibog; ug ang tanan niyang mga minatay manghay-ad sa taliwala niya.

⁴⁸Då skola himmel och jord jubla över Babel, de och allt vad i dem är, då nu förhärjarna komma över det norrifrån, säger HERREN.

⁴⁸Unya ang langit ug ang yuta, ug ang tanan nga anaa kaniya, manag-awit tungod sa kalipay ibabaw sa Babilonia: kay ang mga maglalaglag mangabut kaniya gikan sa amihanan, nagaingon si Jehova.

⁴⁹Ja, I slagna av Israel, också Babel måste falla, likasom för Babel människor föllo slagna över hela jorden.

⁴⁹Maingon nga ang Babilonia nagpahay-ad sa mga minatay sa Israel, mao nga sa Babilonia manghay-ad ang mga minatay sa tibook nga yuta.

⁵⁰I som haven lyckats rädda eder undan svärdet, gån åstad, stannen icke. Kommen ihåg HERREN, i fjärran land, och tänken på Jerusalem.

⁵⁰Kamo nga nakagawas sa espada, pamahawa kamo, ayaw paglanga,: hinumdumi ninyo si Jehova gikan sa halayo, ug isulod sa inyong panumduman ang Jerusalem.

⁵¹Vi stå här med skam, ja vi måste höra smädelse; blygsel höljer vårt ansikte, ty främlingar hava kastat sig över vad heligt som fanns i HERRENS hus.

⁵¹Kita nangalibog, kay kita nakadungog ug pagkatalamayon: ang kalibog mitabon sa atong mga nawong; kay ang mga lumalangyaw ming-adto sa mga balaang puloy-anan sa balay ni Jehova.

⁵²Se, därför skola dagar komma, säger HERREN, då jag skall hemsöka dess beläten, och då slagna män skola jämra sig i hela dess land.

⁵²Busa, ania karon, ang mga adlaw miabut na, nagaingon si Jehova, nga ako magapakanaug ug hukom sa iyang mga linilok nga larawan; ug sa tibook niyang yuta ang mga samaran manag-agulo.

⁵³Om Babel än stege upp till himmelen, och om det gjorde sin befästning än så hög och stark så skulle dock förhärjare ifrån mig komma över det, säger HERREN.

⁵³Bisan ang Babilonia mokayab ngadto sa langit, ug bisan palig-onan niya ug kuta sa gitas-on sa iyang kusog, apan gikan kanako ang mga maglalaglag moadto kaniya, nagaingon si Jehova.

⁵⁴Klagorop höras från Babel, och stort brak från kaldéernas land.

⁵⁴Ang tingog sa usa ka pagsinggit midangat gikan sa Babilonia, ug gikan sa dakung pagkalumpag sa yuta sa mga Caldeahanon!

⁵⁵Ty HERREN förhärjar Babel och gör slut på det stora larmet därinne. Och deras böljor brusa såsom stora vatten; dånet av dem ljuder högt.

⁵⁵Tungod kay ang Babilonia gigun-ob ni Jehova, ug gikan niini gilumpag niya ang dakung tingog; ug ang ilang mga balud modahunog ingon sa daghang katubigan; ang dinahunog sa ilang tingog ginalitok:

⁵⁶Ty över det, över Babel, kommer en förhärjare, och dess hjältar tagas till fånga, deras bågar brytas sönder. Se, HERREN är en vedergällningens Gud; han lönar till fullo.

⁵⁶Tungod kay ang manlalaglag mianha kaniya, bisan pa diha sa Babilonia, ug ang iyang mga makusganong tawo hingdakpan, tanan nilang mga pana gipanugmok; kay si Jehova mao ang Dios sa mga pagbalus, sa walay duha-duha siya mohatag na bayad.

⁵⁷Ja, jag skall göra dess furstar druckna, så ock dess visa män, dess ståthållare, dess landshövdingar och dess hjältar, och de skola somna in i en evig sömn, ur vilken de aldrig skola uppvakna, säger konungen, han vilkens namn är HERREN Sebaot.

⁵⁷Ug hubgon ko ang iyang mga principe ug ang iang mga manggialamong tawo, ang iyang mga gobernador ug ang iyang mga tinugyanan, ug ang iyang mga gamhanang tawo; ug sila mangatulog sa pagkatulog nga walay katapusan, ug dili na mahigmata, nagaingon ang Hari, kansang ngalan mao si Jehova sa mga panon.

⁵⁸Så säger HERREN Sebaot: Det vida Babels murar skola i grund omstörtas, och dess höga portar skola brännas upp i eld. Så möda sig folken för det som skall bliva till intet, och folkslagen arbeta sig trötta för det som skall förbrännas av elden.

⁵⁸Mao kini ang gipamulong ni Jehova sa mga panon: Ang halapad nga mga kuta sa Babilonia pagalaglagon sa hingpit ug ang iyang mga hatag-as nga pultahan pagasunogon sa kalayo; ug ang mga katawohan managbuhat alang sa kakawangan, ug ang mga nasud alang sa kalayo: ug sila pagakapuyan.

⁵⁹Detta är vad profeten Jeremia bjöd Seraja, son till Neria, son till Mahaseja, när denne begav sig till Babel med Sidkia, Juda konung, i hans fjärde regeringsår. Seraja var nämligen den som hade bestyret med lägerplatserna.

⁵⁹Ang pulong nga gisugo ni Jeremias nga manalagna kang Seraia ang anak nga lalake ni Nerias, ang anak nga lalake ni Maasias, sa diha nga siya miadto uban kang Sedechias ang hari sa Juda ngadto sa Babilonia sa ikaupat ka tuig sa iyang paghari. Karon si Seraia mao ang pangulo sa mga magbalantay sa mga lawak.

⁶⁰Och Jeremia tecknade i en och samma bok upp alla de olyckor som skulle komma över Babel, allt detta som nu är skrivet om Babel.

⁶⁰Ug gisulat ni Jeremias sa usa ka basahon ang tanang kadautan nga modangat sa Babilonia, bisan pa kining tanan nga mga pulong nga gisulat mahitungod sa Babilonia.

⁶¹Jeremia sade till Seraja: »När du kommer till Babel, så se till, att du läser upp allt detta.

⁶¹Ug si Jeremias miingon kang Seraia: Sa diha nga ikaw moabut na sa Babilonia, nana matngoni nga mabasa mo kining tanan nga mga pulong.

⁶²Och du skall säga: 'HERRE, du har själv talat om denna ort att du vill fördärva den, så att ingen mer skall bo där, varken någon människa eller något djur; ty den skall vara en ödemark för evärdlig tid.'

⁶²Ug magaingon ka: Oh Jehova, ikaw nagsulti mahitungod niining dapita, sa pagputol kaniya, aron wala nay magapuyo diha kaniya, bisan tawo ni mananap, kondili nga kini mahimo hinoon nga biniyaan sa walay katapusan.

⁶³Och när du har läst upp boken till slut, så bind en sten vid den och kasta den ut i Frat,

⁶³Ug mahitabo sa diha nga matapus mo pagbasa kining basahona, nga higtan mo ug bato kini, ug isalibay mo sa taliwala sa Eufrates:

⁶⁴och säg: 'På detta sätt skall Babel sjunka ned och icke mer komma upp, för den olyckas skull som jag skall låta komma över det, mitt under deras ävlan.'» Så långt Jeremias ord.

⁶⁴Ug magaingon ka: Sa ingon niini ang Babilonia mahiunlod, ug dili na molutaw pag-usab tungod sa kadautan nga pagadad-on ko kaniya; ug sila pagakapuyan. Hangtud dinhi ang mga pulong ni Jeremias.