¹Och Jesus gick ut till Oljeberget.

¹Apan si Jesus miadto sa bukid sa mga Olivo.

²Men i dagbräckningen kom han åter till helgedomen.

²Ug sa buntag pa kaayo mibalik siya pag-usab sa templo, ug ang tibook nga lungsod nangadto kaniya, ug siya milingkod ug nanudlo kanila.

³Då förde översteprästerna och fariséerna dit en kvinna som hade blivit beträdd med äktenskapsbrott; och när de hade lett henne fram,

³Ug ang mga escriba ug ang mga Fariseo, mingdala kaniya ug usa ka babaye, nga hingdakpan sa pagpanapaw; ug sa gibutang nila siya sa taliwala.

⁴sade de till honom: »Mästare, denna kvinna har på bar gärning blivit beträdd med äktenskapsbrott.

⁴Nanag-ingon sila kaniya: Magtutudlo, kining babayehana hingdakpan sa nagbuhat siya sa pagpanapaw.

⁵Nu bjuder Moses i lagen att sådana skola stenas. Vad säger då du?»

⁵Ug sa Kasugoan si Moises nagsugo kanamo sa pagbato sa mga maingon niini. Busa, ikaw, unsay igaingon mo?

⁶Detta sade de för att snärja honom, på det att de skulle få något att anklaga honom för. Då böjde Jesus sig ned och skrev med fingret på jorden.

⁶Kini giingon nila sa pagsulay kaniya, aron may ikasumbong sila batok kaniya. Apan si Jesus sa mipungko sa yuta, nagsulat sa iyang tudlo.

⁷Men när de stodo fast vid sin fråga, reste han sig upp och sade till dem: »Den av eder som är utan synd, han kaste första stenen på henne.»

⁷Busa, sa nanagpadayon sila sa pag-pangutana kaniya, mitindog ug miingon kanila: Kadtong walay sala kaninyo, pasagdi nga maoy mouna pagbato sa bato kaniya.

⁸Sedan böjde han sig åter ned och skrev på jorden.

⁸Ug mipungko siya pag-usab, ug nagpadayon sa pagsulat sa yuta.

⁹När de hörde detta, gingo de ut, den ene efter den andre, först de äldsta, och Jesus blev lämnad allena med kvinnan, som stod där kvar.

⁹Ug sila, nga nakadungog niini, ug sa gibadlong sa ilang kaisipan, nanggula sila sa tinagsa, nga misugod sa mga tigulang hangtud sa katapusan, ug gibi-yaan nila si Jesus na lamang ug ang babaye, diin siya nga nagatindog sa taliwala.

¹⁰Då såg Jesus upp och sade till kvinnan: »Var äro de andra? Har ingen dömt dig?»

¹⁰Ug mitindog si Jesus, ug sa walay tawo siya nga hingkit-an, kondili ang babaye, siya miingon kaniya: Babaye, hain na ang imong mga magsusumbong? Wala bay tawo nga mihukom sa silot kanimo?

¹¹Hon svarade: »Herre, ingen.» Då sade han till henne: »Icke heller jag dömer dig. Gå, och synda icke härefter.»]

¹¹Ug siya miingon: Wala, Ginoo. Ug si Jesus miingon kaniya: Bisan ako dili usab maghukom sa silot kanimo. Lumakaw ka, ug sukad karon ayaw ra gayud pagpakasala pag-usab.

¹²Åter talade Jesus till dem och sade: »Jag är världens ljus; den som följer mig, han skall förvisso icke vandra i mörkret, utan skall hava livets ljus.»

¹²Unya misulti pag-usab si Jesus kanila, nga miingon: Ako mao ang kahayag sa kalibutan; ang mosunod kanako, dili magalakaw sa kangitngit, kondili may kahayag sa kinabuhi.

¹³Då sade fariséerna till honom: »Du vittnar om dig själv; ditt vittnesbörd gäller icke.»

¹³Unya ang mga Fariseo nanag-ingon kaniya: Ikaw nagahatag sa pagpamatuod sa imong kaugalingon; ang imong pagpamatuod dili tinuod.

¹⁴Jesus svarade och sade till dem: »Om jag än vittnar om mig själv, så gäller dock mitt vittnesbörd, ty jag vet varifrån jag har kommit, och vart jag går; men I veten icke varifrån jag kommer, eller vart jag går.

¹⁴Si Jesus mitubag ug miingon kanila: Bisan ako nagahatag ug pagpamatuod sa akong kaugalingon, ang akong pagpamatuod tinuod: kay ako nahibalo kong diin ako gikan, ug asa ako paingon, ug kamo wala manghibalo kong diin ako gikan, ug asa ako paingon.

¹⁵I dömen efter köttet; jag dömer ingen.

¹⁵Kamo nagahukom sumala sa unod, ako walay paghukom kang bisan kinsa.

¹⁶Och om jag än dömer, så är min dom en rätt dom, ty jag är därvid icke ensam, utan med mig är han som har sänt mig.

¹⁶Apan, kong ako ang maghukom, ang akong paghukom tinuod; kay dili ako lamang nga usara, kondili ako ug ang Amahan, nga nagsugo kanako.

¹⁷I eder lag är ju ock skrivet att vad två människor vittna, det gäller såsom sant.

¹⁷Ug sa inyong Kasugoan nahasulat usab, nga ang pagpamatuod sa duha ka tawo tinuod.

¹⁸Här är nu jag som vittnar om mig; om mig vittnar också Fadern, som har sänt mig.

¹⁸Ako mao ang nagahatag sa pagpamatuod sa akong kaugalingon, ug ang Amahan nga nagsugo kanako nagahatag sa pagpamatuod kanako.

¹⁹Då sade de till honom: »Var är då din Fader?» Jesus svarade: »I kännen varken mig eller min Fader. Om I känden mig, så känden I ock min Fader.»

¹⁹Unya sila nanag-ingon kaniya: Hain man ang imong Amahan? Si Jesus mitubag: Wala kamo makaila kanako, bisan sa akong Amahan: kong kamo nakaila pa kanako, nakaila usab kamo unta sa akong Amahan.

²⁰Det var på det ställe där offerkistorna stodo som han talade dessa ord, medan han undervisade i helgedomen; men ingen bar hand på honom, ty hans stund var ännu icke kommen.

²⁰Kini nga mga pulonga gisulti ni Jesus sa dapit nga tipiganan sa mga limos sa nanudlo siya sa templo. Ug walay tawo nga midakup kaniya, kay wala pa moabut ang iyang takna.

²¹Åter sade han till dem: »Jag går bort, och I skolen då söka efter mig; men I skolen dö i eder synd. Dig jag går, dit kunnen I icke komma.»

²¹Unya si Jesus miingon usab kanila: Ako molakaw, ug kamo managpangita kanako, ug mangamatay kamo sa inyong sala. Kong asa ako moadto, dili kamo makahimo sa pag-adto.

²²Då sade judarna: »Icke vill han väl dräpa sig själv, eftersom han säger: 'Dit jag går, dit kunnen I icke komma'?»

²²Unya ang mga Judio nanag-ingon: Magahikug ba kaha siya, kay miingon man siya: Kong asa ako moadto, dili kamo makahimo sa pag-adto?

²³Men han svarade dem: »I ären härnedifrån, jag är ovanifrån; I ären av denna världen, jag är icke av denna världen.

²³Ug siya miingon kanila: Kamo mga taga-ilalum, ako taga-itaas; kamo taga-dinhi mining kalibutana: ako dili taga-dinhi niining kalibutana.

²⁴Därför sade jag till eder att I skullen dö i edra synder; ty om I icke tron att jag är den jag är, så skolen I dö i edra synder.»

²⁴Busa miingon ako kaninyo nga mangamatay kamo sa inyong mga sala; kay kong kamo dili managpanoo, nga ako mao si Cristo, mangamatay kamo sa inyong mga sala.

²⁵Då frågade de honom: »Vem är du då?» Jesus svarade dem: »Det som jag redan från begynnelsen har uttalat för eder.

²⁵Unya sila miingon kaniya: Kinsa ba ikaw? Ug si Jesus miingon kanila: Kadto gayud nga sukad sa sinugdan giingon ko usab kaninyo.

²⁶Mycket har jag ännu att tala och att döma i fråga om eder. Men han som har sänt mig är sannfärdig, och vad jag har hört av honom, det talar jag ut inför världen.»

²⁶Ako adunay daghang mga butang nga igaingon ug igahukom mahatungod kaninyo; apan ang nagsugo kanako maoy matuod. Ug ang akong ginaingon sa kalibutan, mao ang hingbatian ko kaniya.

²⁷Men de förstodo icke att det var om Fadern som han talade till dem.

²⁷Wala sila managpakasabut nga siya nagasulti kanila mahatungod sa Amahan.

²⁸Då sade Jesus: »När I haven upphöjt Människosonen, då skolen I första att jag är den jag är, och att jag icke gör något av mig själv, utan talar detta såsom Fadern har lärt mig.

²⁸Unya si Jesus miingon kanila: Kong patindugon na ninyo ang Anak sa tawo, unya ra manghibalo kamo, nga ako mao si Cristo; ug nga ako wala magbuhat ug unsa man sa akong kaugalingon, kondili ako nagasulti sa gitudlo kanako sa akong Amahan.

²⁹Och han som har sänt mig är med mig; han har icke lämnat mig allena, eftersom jag alltid gör vad honom behagar.»

²⁹Ug ang nagsugo kanako ania uban kanako; wala ako niya pagpasagdi nga mag-usara. Kay ako nagabuhat gihapon sa nahimut-an niya.

³⁰När han talade detta, kommo många till tro på honom.

³⁰Sa pag-ingon niya niining mga butanga, daghan ang mga mingtoo kaniya.

³¹Då sade Jesus till de judar som hade satt tro till honom: »Om I förbliven i mitt ord, så ären I i sanning mina lärjungar;

³¹Busa miingon si Jesus sa mga Judio nga mingtoo kaniya: Kong kamo manag-pabilin sa akong pulong, nan matuod gayud nga kamo mga tinon-an ko;

³²Och I skolen då förstå sanningen, och sanningen skall göra eder fria.»

³²Ug kamo makaila sa kamatuoran, ug ang kamatuoran magaluwas kaninyo.

³³De svarade honom: »Vi äro Abrahams säd och hava aldrig varit trälar under någon. Huru kan du då säga: 'I skolen bliva fria'?»

³³Sila mingtubag kaniya: Kami sa kaliwatan ni Abraham; ug wala gayud kami mahiulipon kang bisan kinsa. Nganong nagaingon ka: Pagaluwason kamo?

³⁴Jesus svarade dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Var och en som gör synd, han är syndens träl.

³⁴Si Jesus mitubag kanila: Sa pagkamatuod, sa pagkamatuod, nagaingon ako kaninyo, nga ang tagsatagsa nga magpakasala, ulipon sa sala.

³⁵Men trälen får icke förbliva i huset för alltid; sonen får förbliva där för alltid.

³⁵Ug ang ulipon dili makapuyo nga dayon sa balay; ang anak makapuyo sa gihapon.

³⁶Om nu Sonen gör eder fria, så bliven i verkligen fria.

³⁶Busa, kong ang Anak magaluwas kaninyo, malinuwas gayud kamo.

³⁷Jag vet att I ären Abrahams säd; men I stån efter att döda mig, eftersom mitt ord icke får någon ingång i eder.

³⁷Ako nanghibalo nga sa kaliwatan kamo ni Abraham, apan kamo nanagpaninguha sa pagpatay kanako, kay ang akong pulong wala mogamut kaninyo.

³⁸Jag talar vad jag har sett hos min Fader; så gören ock I vad I haven hört av eder fader.»

³⁸Ako nagasulti sa hingkit-an ko sa akong Amahan; ug ingon man usab kamo nanagbuhat sa inyong hingdunggan sa inyong amahan.

³⁹De svarade och sade till honom: »Vår fader är ju Abraham.» Jesus svarade till dem: »Ären I Abrahams barn, så gören ock Abrahams gärningar.

³⁹Nanagpanubag sila ug nanag-ingon kaniya: Ang among amahan mao si Abraham. Si Jesus miingon kanila: Kong mga anak pa kamo ni Abraham, buhaton unta ninyo ang mga buhat ni Abraham.

⁴⁰Men nu stån I efter att döda mig, en man som har sagt eder sanningen, såsom jag har hört den av Gud. Så handlade icke Abraham.

⁴⁰Apan karon nanagpaninguha kamo sa pagpatay kanako, nga nagsulti kaninyo sa kamatuoran, nga akong hingdunggan sa Dios. Kini wala pagbuhata ni Abraham.

⁴¹Nej, I gören eder faders gärningar.» De sade till honom: »Vi äro icke födda i äktenskapsbrott. Vi hava Gud till fader och ingen annan.»

⁴¹Kamo nanagbuhat sa mga buhat sa inyong amahan. Unya sila nanag-ingon kaniya: Kami wala mangatawo sa pakighilawas; kami may usa lamang ka amahan, ang Dios.

⁴²Jesus svarade dem: »Vore Gud eder fader, så älskaden I ju mig, ty från Gud har jag utgått, och från honom är jag kommen. Ja, jag har icke kommit av mig själv, utan det är han som har sänt mig.

⁴²Si Jesus miingon kanila: Kong ang Dios mao pa ang inyong Amahan, ako higugmaon unta ninyo; kay ako ming-gikan sa Dios ug mianhi ako dinhi; kay wala ako moanhi sa akong kaugalingon, kondili siya nagsugo kanako.

⁴³Varför fatten I då icke vad jag talar? Jo, därför att I icke 'stån ut med' att höra på mitt ord.

⁴³Nganong dili kamo mosabut sa akong sinultihan? Kay kamo dili makahimo sa pagpatalinghug sa akong pulong.

⁴⁴I haven djävulen till eder fader, och vad eder fader har begär till, det viljen i göra. Han har varit en mandråpare från begynnelsen, och i sanningen står han icke, ty sanning finnes icke i honom. När han talar lögn, då talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader.

⁴⁴Ang yawa mao ang inyong amahan, ug kamo buot magbuhat sa mga kaibog sa inyong amahan. Siya mamumuno sukad pa sa sinugdan; ug sa kamatuoran wala siya magpadayon, kay kaniya walay kamatuoran. Kong siya magapamulong sa bakak, nagasulti siya sa iyang kaugalingon: kay siya bakakon, ug amahan sa bakak.

⁴⁵Men mig tron I icke, just därför att jag talar sanning.

⁴⁵Apan kay ako nagasulti sa kamatuoran, wala kamo motoo kanako.

⁴⁶Vilken av eder kan överbevisa mig om någon synd? Om jag alltså talar sanning, varför tron I mig då icke?

⁴⁶Kinsa kaninyo ang makabadlong kanako tungod sa sala? Kong ako nagapamulong sa kamatuoran nganong wala kamo motoo kanako?

⁴⁷Den som är av Gud, han lyssnar till Guds ord; och det är därför att I icke ären av Gud som I icke lyssnen därtill.

⁴⁷Ang iya sa Dios, nagapatalinghug sa mga pulong sa Dios: tungod niini kamo wala magapatalinghug kanila, kay kamo dili iya sa Dios.

⁴⁸Judarna svarade och sade till honom: »Hava vi icke rätt, då vi säga att du är en samarit och är besatt av en ond ande?»

⁴⁸Unya ang mga Judio nanagpanubag ug nanag-ingon kaniya: Dili ba ang among gipamulong maayo nga ikaw usa ka Samariahanon ug adunay usa ka yawa?

⁴⁹Jesus svarade: »Jag är icke besatt av någon ond ande; fastmer hedrar jag min Fader. I åter skymfen mig.

⁴⁹Si Jesus mitubag: Ako walay usa ka yawa; kondili nagatahud ako sa akong Amahan, ug kamo nagapakaulaw kanako.

⁵⁰Men jag söker icke min egen ära; en finnes dock som söker den och som dömer.

⁵⁰Apan ako wala mangita sa akong kaugalingong himaya; may usa nga nangita, ug nagahukom.

⁵¹Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som håller mitt ord, han skall aldrig någonsin se döden.»

⁵¹Sa pagkamatuod, sa pagkamatuod, ako nagaingon kaninyo: Kong kinsa ang magabantay sa akong pulong, dili gayud makakita siya sa kamatayon.

⁵²Judarna sade till honom: »Nu förstå vi att du är besatt av en ond ande. Abraham har dött, så ock profeterna, och likväl säger du: 'Den som håller mitt ord, han skall aldrig någonsin smaka döden.'

⁵²Unya nanag-ingon kaniya ang mga Judio: Karon nanghibalo kami nga ikaw may usa ka yawa. Si Abraham namatay ug ang mga manalagna, ug ikaw miingon: Kong kinsa ang magabantay sa akong pulong, siya dili gayud makatagamtam sa kamatayon.

⁵³Icke är väl du förmer än vår Fader Abraham? Och han har ju dött. Profeterna hava också dött. Till vem gör du då dig själv?»

⁵³Labaw pa ba ikaw sa atong amahan nga si Abraham nga namatay? Ug sa mga manalagna nga nangamatay? Nagapakakinsa ba ikaw?

⁵⁴Jesus svarade: »Om jag själv ville skaffa mig ära, så vore min ära intet; men det är min Fader som förlänar mig ära, han som I säger vara eder Gud.

⁵⁴Si Jesus mitubag: Kong ako magahimaya sa akong kaugalingon, ang akong himaya walay kapuslanan. Ang nagahimaya kanako mao ang akong Amahan, nga ginaingon ninyo, nga mao ang inyong Dios.

⁵⁵Dock, I haven icke lärt känna honom, men jag känner honom; och om jag sade att jag icke kände honom, så bleve jag en lögnare likasom I; men jag känner honom och håller hans ord.

⁵⁵Ug kamo wala makaila kaniya, apan ako nakaila kaniya; ug kong ako moingon, nga ako wala makaila kaniya, mahasama ako kaninyo, nga bakakon. Apan ako nakaila kaniya ug nagabantay sa iyang mga pulong.

⁵⁶Abraham, eder fader, fröjdade sig över att han skulle få se min dag. Han fick se den och blev glad.»

⁵⁶Si Abraham nga inyong amahan nalipay sa pagtan-aw sa akong adlaw; ug nakita niya, ug naghimaya siya.

⁵⁷Då sade judarna till honom: »Femtio år gammal är du icke ännu, och Abraham har du sett!»

⁵⁷Unya ang mga Judio nanag-ingon kaniya: Wala ka pa ngani kalim-an ka tuig, ug nakakita kana kang Abraham?

⁵⁸Jesus sade till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Förrän Abraham blev till, är jag.»

⁵⁸Si Jesus miingon kanila: Sa pagkamatuod, sa pagkamatuod, nagaingon ako kaninyo, nga sa wala pa matawo si Abraham, mao na ako.

⁵⁹Då togo de upp stenar för att kasta på honom. Men Jesus gömde sig undan och gick sedan ut ur helgedomen.

⁵⁹Busa sila namunit ug mga bato sa pagbato kaniya; apan si Jesus mitago, ug migula sa templo; ug sa milatas sa taliwala nila, milakaw.