¹Gileaditen Jefta var en tapper stridsman, men han var son till en sköka; och Jeftas fader var Gilead.

¹Karon si Jephte ang Galaadnon maoy usa ka gamhanang tawo sa kaisug, ug anak sa usa ka bigaon: ug si Galaad nanganak kang Jephte.

²Nu födde ock Gileads hustru honom söner; och när dessa hans hustrus söner hade växt upp, drevo de ut Jefta och sade till honom: »Du skall icke taga arv i vår faders hus, ty du är son till en kvinna som icke är hans hustru.»

²Ug ang asawa ni Galaad nanganak kaniya ug mga anak nga lalake; ug sa diha nga nadagku na ang mga anak nga lalake sa iyang asawa ilang gihinginlan si Jephte, ug miingon kaniya: Ikaw dili makapanunod sa balay sa among amahan; kay ikaw anak nga lalake sa laing babaye.

³Då flydde Jefta bort ifrån sina bröder och bosatte sig i landet Tob; där sällade sig löst folk till Jefta och gjorde strövtåg med honom.

³Unya si Jephte mikalagiw gikan sa iyang mga kaigsoonan, ug mipuyo sa yuta sa Tob: ug didto nanagtigum kang Jephte ang mga kauban nga dautan, ug nanguban sila kaniya.

⁴Någon tid därefter gåvo Ammons barn sig i strid med Israel.

⁴Ug nahitabo sa wala madugay nga ang mga anak sa Ammon naghimo ug pakiggubat batok sa Israel.

⁵Men när Ammons barn gåvo sig i strid med Israel, gingo de äldste i Gilead åstad för att hämta Jefta från landet Tob.

⁵Ug mao kadto, nga, sa diha nga ang mga anak sa Ammon naghimo ug pakiggubat batok sa Israel, ang mga anciano sa Galaad miadto sa pagkuha kang Jephte gikan sa yuta sa Tob;

⁶Och de sade till Jefta: »Kom och bliv vår anförare, så vilja vi strida mot Ammons barn.»

⁶Ug sila ming-ingon kang Jephte: Umari ka ug ikaw mapangulo namo aron kami makigaway sa mga anak sa Ammon.

⁷Men Jefta svarade de äldste i Gilead: »I haven ju hatat mig och drivit mig ut ur min faders hus. Huru kunnen I då nu, när I ären i nöd, komma till mig?»

⁷Ug si Jephte miingon sa mga anciano sa Galaad: Wala ba kamo maligutgut kanako, ug maghingilin kanako gikan sa balay sa akong amahan? Ug nganong nanganhi kamo kanako karon sa diha nga anaa kamo sa kalisud?

⁸De äldste i Gilead sade till Jefta: »Just därför hava vi nu kommit tillbaka till dig, och du måste gå med oss och strida mot Ammons barn; ty du skall bliva hövding över oss, alla Gileads inbyggare.»

⁸Ug ang mga anciano sa Galaad miingon kang Jephte: Sa ingon niini kami namalik na kanimo karon, aron ikaw mouban kanamo, ug makig-away sa mga anak sa Ammon; ug ikaw mamahimo nga among pangulo sa tanan nga nagpuyo sa Galaad:

⁹Jefta svarade de äldste i Gilead: »Om I nu fören mig tillbaka för att strida mot Ammons barn och HERREN giver dem i mitt våld, så vill jag ock sedan vara eder hövding.»

⁹Ug si Jephte miingon sa mga anciano sa Galaad: Kong kamo magadala kanako pag-usab sa akong balay aron sa pag-away batok sa mga anak sa Ammon, ug si Jehova magatugyan kanila sa atubangan ko: Mahimo ba ako nga inyong pangulo?

¹⁰Då sade de äldste i Gilead till Jefta: »HERREN höre vårt avtal. Förvisso skola vi låta det bliva så om du har sagt.»

¹⁰Ug ang mga anciano sa Galaad miingon kang Jephte: Si Jehova maoy magamatuod sa taliwala kanato; sa pagkatinuod sumala sa imong pulong mao man ang among pagabuhaton.

¹¹Så gick då Jefta med de äldste i Gilead, och folket satte honom till hövding och anförare över sig. Och Jefta uttalade inför HERREN i Mispa allt vad han hade sagt.

¹¹Unya si Jephte miadto kuyog sa mga anciano sa Galaad ug ang katawohan naghimo kaniya nga pangulo ug magbubot sa ibabaw kanila: ug si Jephte namulong sa tanan niyang mga pulong sa atubangan ni Jehova sa Mizpa.

¹²Och Jefta skickade sändebud till Ammons barns konung och lät säga: »Vad har du med mig att göra, eftersom du har kommit emot mig och angripit mitt land?»

¹²Ug si Jephte nagpadala ug mga sulogoon ngadto sa hari sa anak sa Ammon, nga nagaingon: Unsay imong labut kanako, nga ikaw mianhi sa pagpakig-away batok sa akong yuta?

¹³Då svarade Ammons barns konung Jeftas sändebud: »När Israel drog upp från Egypten, togo de ju mitt land från Arnon ända till Jabbok och till Jordan; så giv mig nu detta tillbaka i godo.»

¹³Ug ang hari sa mga anak sa Ammon mitubag sa mga sulogoon ni Jephte: Tungod kay ang Israel mikuha sa akong yuta sa diha nga siya mianhi gikan sa Egipto, gikan sa Arnon bisan hangtud sa Jaboc, ug ngadto sa Jordan. Busa karon, sa ingon niini iuli kadtong mga yutaa pag-usab sa kalinaw.

¹⁴Åter skickade Jefta sändebud till Ammons barns konung

¹⁴Ug si Jephte nagpadala sa mga sulogoon pag-usab ngadto sa hari sa mga anak sa Ammon;

¹⁵och lät säga till honom: »Så säger Jefta: Israel har icke tagit något land vare sig från Moab eller från Ammons barn.

¹⁵Ug siya miingon kaniya: Sa maong pagkaagi namulong si Jephte: Wala kuhaa sa Israel ang yuta sa Moab, ni ang yuta sa mga anak sa Ammon;

¹⁶Ty när de drogo upp från Egypten och Israel hade tågat genom öknen ända till Röda havet och sedan kommit till Kades,

¹⁶Apan sa diha nga ming-anhi sila gikan sa Egipto, ug nga ang Israel miagi sa kamingawan ngadto sa Dagat nga Mapula, ug miabut sa Cades;

¹⁷skickade Israel sändebud till konungen i Edom och lät säga: 'Låt mig tåga genom ditt land.' Men konungen i Edom hörde icke därpå. De skickade ock till konungen i Moab, men denne ville icke heller Då stannade Israel i Kades.

¹⁷Unya ang Israel nagpadala ug mga sulogoon ngadto sa hari sa Edom, nga nagaingon: Tuguti ako, naghangyo ako kanimo, sa pag-agi sa imong yuta. Apan ang hari sa Edom wala mamati. Ug sa maong pagkaagi siya nagpadala ngadto sa hari sa Moab; apan siya wala bumuot; ug ang Israel mipuyo sa Cades.

¹⁸Därefter tågade de genom öknen och gingo omkring Edoms land och Moabs land och kommo öster om Moabs land och lägrade sig på andra sidan Arnon; de kommo icke in på Moabs område, ty Arnon är Moabs gräns.

¹⁸Unya sila minglatas sa kamingawan, ug minglibut sa yuta sa Edom, ug sa yuta sa Moab, ug ming-abut nga miagi duol sa silangan nga utlanan sa yuta sa Moab, ug mingpahamutang sa laing pikas sa Arnon; apan wala sila moanhi sa sulod sa utlanan sa Moab kay ang Arnon maoy utlanan sa Moab.

¹⁹Sedan skickade Israel sändebud till Sihon, amoréernas konung, konungen i Hesbon; och Israel lät säga till honom: 'Låt oss genom ditt land tåga dit vi skola.'

¹⁹Ug ang Israel nagpadala ug mga sulogoon ngadto kang Sihon, hari sa mga Amorehanon, ang hari sa Hesbon; ug ang Israel miingon kaniya: Paagia kami, nagahangyo kami kanimo, latas sa imong yuta ngadto sa akong dapit.

²⁰Men Sihon litade icke på Israel och lät dem icke tåga genom sitt land, utan församlade allt sitt folk, och de lägrade sig i Jahas; där in- lät han sig i strid med Israel.

²⁰Apan si Sihon wala sumalig sa Israel sa pagpaagi sulod sa iyang utlanan; hinonoa si Sihon nagtapok sa tanan niyang katawohan ug nagpahaluna sa Jaas, ug nakig-away batok sa Israel.

²¹Men HERREN, Israels Gud, gav Sihon och allt hans folk i Israels hand, så att de slogo dem; och Israel intog hela amoréernas land, ty dessa bodde då i detta land.

²¹Ug si Jehova, ang Dios sa Israel, nagtugyan kang Sihon ug ang tanan niyang katawohan ngadto sa kamot sa Israel, ug ilang gidasmagan sila: busa ang Israel nagpanag-iya sa tanan nga yuta sa mga Amorehanon nga nanagpuyo niadtong yutaa.

²²De intogo hela amoréernas område, från Arnon ända till Jabbok, och från öknen ända till Jordan.

²²Ug ilang gipanag-iya ang tanan nga utlanan sa mga Amorehanon sukad sa Arnon bisan hangtud sa Jaboc, ug sukad sa kamingawan bisan hangtud ngadto sa Jordan.

²³Och nu, då HERREN, Israels Gud, har fördrivit amoréerna för sitt folk Israel, skulle du taga deras land i besittning!

²³Busa karon si Jehova, ang Dios sa Israel, naghingilin sa mga Amorehanon sa atubangan sa iyang katawohan nga Israel, ug buot ba ikaw nga magpanag-iya niana?

²⁴Är det icke så: vad din gud Kemos giver dig till besittning, det tager du i besittning? Så taga ock vi, närhelst HERREN, vår Gud, fördriver ett folk för oss, deras land i besittning.

²⁴Dili mo ba panag-iyahon kadtong gihatag kanimo ni Chemos nga imong dios sa pagpanag-iya? Busa bisan kinsa nga pagahinginlan ni Jehova nga among Dios gikan sa among atubangan, kanila magapanag-iya kami.

²⁵Menar du att du är så mycket förmer än Balak, Sippors sons konungen i Moab? Han dristade ju icke att inlåta sig i tvist med Israel eller giva sig i strid med dem.

²⁵Ug karon ikaw maarang-arang pa ba kay kang Barac ang anak nga lalake ni Zipor, ang hari sa Moab? Nanlimbasug ba siya batok sa Israel kun nakig-away ba siya batok kanila?

²⁶När Israel nu i tre hundra år har bott i Hesbon och underlydande orter, i Aror och underlydande orter och i alla städer på båda sidor om Arnon, varför haven I då under hela den tiden icke tagit detta ifrån oss?

²⁶Samtang ang Israel nagpuyo pa sa Hesbon ug mga lungsod niini, ug sa Aroer ug sa mga lungsod niini, ug sa tanang mga ciudad nga anaa duol sa daplin sa Arnon totolo ka gatus ka tuig; busa nganong wala ninyo bawia sila sulod nianang panahona?

²⁷Jag har icke försyndat mig mot dig, men du gör illa mot mig, då du nu överfaller mig. HERREN, domaren, må i dag döma mellan Israels barn och Ammons barn.»

²⁷Ako sa ingon niini, wala makasala batok kanimo, apan ikaw nakabuhat ug kadautan kanako sa pagpakiggubat batok kanako: Si Jehova, ang Maghuhukom, maoy magahukom niining adlawa sa taliwala sa mga anak sa Israel ug sa mga anak sa Ammon.

²⁸Men Ammons barns konung hörde icke på vad Jefta lät säga honom genom sändebuden.

²⁸Apan ang hari sa mga anak sa Ammon wala mamati sa mga pulong ni Jephte nga iyang gipadala kaniya.

²⁹Då kom HERRENS Ande över Jefta; och han tågade genom Gilead och Manasse och tågade så genom Mispe i Gilead, och från Mispe i Gilead tågade han fram mot Ammons barn.

²⁹Unya ang Espiritu ni Jehova mikunsad kang Jephte, ug miagi siya sa Galaad ug Manases, ug miagi sa Mizpa sa Galaad, ug gikan sa Mizpa sa Galaad siya miagi ngadto sa mga anak sa Ammon.

³⁰Och Jefta gjorde ett löfte åt HERREN och sade: »Om du giver Ammons barn i min hand,

³⁰Ug si Jephte nagsaad ug usa ka panaad kang Jehova, ug miingon: Kong sa pagkatinuod ikaw magatugyan sa mga anak sa Ammon nganhi sa akong kamot.

³¹så lovar jag att vadhelst som ur dörrarna till mitt hus går ut emot mig, när jag välbehållen kommer tillbaka från Ammons barn, det skall höra HERREN till, och det skall jag offra till brännoffer.»

³¹Nan kini mamao gayud, nga bisan unsa nga mogula sa pultahan sa akong balay sa pagsugat kanako, sa diha nga ako magapauli sa kalinaw gikan sa mga anak sa Ammon, kana maiya ni Jehova, ug ako magahalad niana alang sa usa ka halad-nga-sinunog.

³²Så drog nu Jefta åstad mot Ammons barn för att strida mot dem; och HERREN gav dem i hans hand.

³²Busa si Jephte miadto sa mga anak sa Ammon aron sa pagpakig-away batok kanila; ug si Jehova nagtugyan kanila ngadto sa iyang kamot.

³³Och han tillfogade dem ett mycket stort nederlag och intog landet från Aroer ända till fram emot Minnit, tjugu städer, och ända till Abel-Keramim. Alltså blevo Ammons barn kuvade under Israels barn.

³³Ug gilaglag sila niya sukad sa Aroer hangtud nga midangat ka sa Minnith, bisan pa may kaluhaan ka ciudad ug ngadto sa Abel-queramim uban ang daku kaayong pagpamatay. Busa ang mga anak sa Ammon nalupigan sa atubangan sa mga anak sa Israel.

³⁴När sedan Jefta kom hem till sitt hus i Mispa, då gick hans dotter ut emot honom med pukor och dans. Och hon var hans enda barn, han hade utom henne varken son eller dotter.

³⁴Ug si Jephte miabut sa Mizpa ngadto sa iyang balay; ug ania karon, ang iyang anak nga babaye migula sa pagsugat kaniya uban ang mga tulonggon ug mga pagsayaw: ug siya mao lamang ang iyang anak; gawas kaniya, siya walay anak nga lalake ni anak nga babaye.

³⁵I detsamma han nu fick se henne, rev han sönder sina kläder och ropade: »Ve mig, min dotter, du kommer mig att sjunka till jorden, du drager olycka över mig! Ty jag har öppnat min mun inför HERREN till ett löfte och kan icke taga mitt ord tillbaka.»

³⁵Ug nahitabo, sa diha nga siya na kakita kaniya, nga iyang gigisi ang iyang mga saput, ug miingon: Alaut ako , anak ko nga babaye! gipaubos mo gayud ako, ug ikaw maoy usa niadto kanila nga nagasamok kanako; kay gibungat ko ang akong baba kang Jehova, ug ako dili na makasibug.

³⁶Hon svarade honom: »Min fader, har du öppnat din mun inför HERREN, så gör med mig enligt din muns tal, eftersom HERREN nu har skaffat dig hämnd på dina fiender, Ammons barn.»

³⁶Ug siya miingon kaniya: Amahan ko, ikaw nagbungat sa imong baba kang Jehova; buhata kanako sumala niadtong migula sa imong baba, kay ingon nga si Jehova nanimalus alang kanimo sa imong mga kaaway, bisan sa mga anak sa Ammon.

³⁷Och hon sade ytterligare till sin fader: »Uppfyll dock denna min begäran: unna mig två månader, så att jag får gå åstad ned på bergen och begråta min jungfrudom med mina väninnor.

³⁷Ug siya miingon sa iyang amahan: Pasagdi nga buhaton kining butanga kanako: pasagdi ako nga mag-inusara sa duha ka bulan, aron ako mopahawa ug moadto sa kabukiran, ug magbakho sa akong pagkaulay, ako ug ang akong mga kauban.

³⁸Han svarade: »Du får gå åstad.» Och han tillstadde henne att vara borta i två månader. Då gick hon åstad med sina väninnor och begrät sin jungfrudom på bergen.

³⁸Ug siya miingon: Lakaw. Ug siya nagpapahawa kaniya sa duruha ka bulan: ug siya milakaw, siya ug ang iyang mga kauban, ug nagbakho sa iyang pagkaulay sa ibabaw sa kabukiran.

³⁹Men efter två månader vände hon tillbaka till sin fader, och han förfor då med henne efter det löfte han hade gjort. Och hon hade icke känt någon man.

³⁹Ug nahitabo nga sa katapusan sa duruha ka bulan, siya mipauli ngadto sa iyang amahan, nga naghimo kaniya sumala sa iyang panaad nga iyang gisaad: ug siya wala makaila ug lalake. Ug kadto maoy usa ka batasan sa Israel,

⁴⁰Sedan blev det en sedvänja i Israel att Israels döttrar år efter år gingo åstad för att lovprisa gileaditen Jeftas dotter, under fyra dagar vart år.

⁴⁰Nga ang mga anak nga babaye sa Israel magaadtoan tuigtuig sa pagpasidungog sa anak nga babaye ni Jephte ang Galaadhanon sa upat ka adlaw sulod sa usa ka tuig.