1På den tiden fanns ingen konung i Israel. Och på den tiden sökte sig daniternas stam en arvedel till att bo i, ty ända dittills hade icke något område tillfallit den såsom arvedel bland Israels övriga stammar.
1Niadtong mga adlawa walay hari sa Israel: ug niadtong mga adlawa ang banay sa mga taga-Dan nagpangita sa usa ka panulondon aron puy-an; kay hangtud niadtong adlawa ang ilang panulondon wala mabahin kanila sa taliwala sa tanang kabanayan sa Israel.
2Så sände då Dans barn ur sin släkt fem män, uttagna bland dem, tappra män, från Sorga och Estaol, till att bespeja landet och undersöka det; och de sade till dem: »Gån åstad och undersöken landet.» Så kommo de till Efraims bergsbygd, fram till Mikas hus; där stannade de över natten.
2Ug ang mga anak ni Dan nagsugo sa ilang panimalay lima ka tawo gikan sa ilang tibook nga gidaghanon, mga tawo sa kaisug, gikan sa Sora, ug gikan sa Esthaol, aron sa pagpaniid sa yuta ug sa pagsusi niini; ug sila miingon kanila: Lakaw, susiha ang yuta, ug miadto sila sa kabungtoran sa Ephraim, ngadto sa balay ni Michas, ug mingpahulay didto.
3När de nu voro vid Mikas hus och kände igen den unge levitens sätt att tala, gingo de fram till honom och frågade honom: »Vem har fört dig hit? Och vad gör du på detta ställe, och huru har du det här?»
3Sa diha nga nahiduol na sila sa balay ni Michas nailhan nila ang tingog sa batan-ong lalake nga Levihanon; ug mitipas sila ug giingon siya: Kinsa ang nagdala kanimo dinhi? Ug unsay imong gibuhat niining dapita? Ug unsay ania kanimo dinhi?
4Han omtalade då för dem: »Så och så gjorde Mika med mig; han gav mig lön, och jag blev präst åt honom.»
4Ug siya miingon kanila: Niini ug nianang paagiha si Michas nakigsabut kanako, ug iya akong gisuholan, ug ako nahimong sacerdote niya.
5Då sade de till honom: »Fråga då Gud, så att vi få veta om den resa som vi äro stadda på skall bliva lyckosam.»
5Ug sila miingon kaniya: Pangayo ug pakisambag sa Dios, kami nagahangyo kanimo, aron kami manghibalo kong ang dalan sa among pagpanaw magmauswagon ba.
6Prästen svarade dem: »Gån i frid. Den resa som I ären stadda på står under HERRENS beskydd.»
6Ug ang sacerdote miingon kanila: Lakaw sa kalinaw: sa atubangan ni Jehova mao ang inyong dalan diin kamo magpanaw.
7Då gingo de fem männen vidare och kommo till Lais; och de sågo huru folket därinne bodde i trygghet, på sidoniernas sätt, stilla och trygga, och att ingen gjorde någon skada i landet genom att tillvälla sig makten; och de bodde långt ifrån sidonierna och hade intet att skaffa med andra människor.
7Unya ang lima ka tawo mingpahawa ug ming-adto sa Lais, ug nakakita sa katawohan nga diha sa sulod, kong giunsa nila pagpuyo sa malig-on, ingon sa kahimtang sa mga taga-Sidon, malinaw ug malig-on; kay walay usa didto niadtong yutaa nga nagabaton sa gahum nga makabutang kanila sa kaulaw sa bisan unsa, ug sila halayo sa mga taga-Sidon, ug walay pagpakigsandurot sa bisan kinsang tawo.
8När de sedan kommo åter till sina bröder i Sorga och Estaol, frågade deras bröder dem: »Vad haven I att säga?»
8Ug sila ming-adto sa ilang kaigsoonan sa Sora ug Esthaol: ug ang ilang mga kaigsoonan ming-ingon kanila: Unsay inyong isulti ?
9De svarade: »Upp, låt oss draga åstad mot dem! Ty vi hava besett landet och funnit det mycket gott. Skolen då I sitta stilla? Nej, varen ej sena till att tåga åstad, så att I kommen dit och intagen landet.
9Ug sila miingon: Manindog, ug mangadto kita batok kanila; kay nakita namo ang yuta, ug, ania karon, maayo kaayo: ug kamo wala ba manglihok? Ayaw pagtapol sa pag-adto ug sa pagsulod aron sa pagpanag-iya sa yuta.
10När I kommen dit, kommen I till ett folk som känner sig tryggt, och landet har utrymme nog. Ja, Gud har givit det i eder hand -- en ort där ingen brist är på något som jorden kan bära.»
10Sa diha nga kamo moadto mahaanha kamo sa usa ka katawohan nga malig-on, ug ang yuta daku; kay ang Dios naghatag niana sa inyong kamot, usa ka dapit diin walay makulang sa bisan unsang butang sa kalibutan.
11Så bröto sex hundra man av daniternas släkt, omgjordade med vapen, upp därifrån, nämligen från Sorga och Estaol.
11Ug may nangadto gikan sa panimalay sa mga taga-Dan, gikan sa Sora ug Esthaol, unom ka gatus ka tawo nga nasangkap sa mga hinagiban sa gubat.
12De drogo upp och lägrade sig vid Kirjat-Jearim i Juda. Därför kallar man ännu i dag det stället för Dans läger; det ligger bakom Kirjat-Jearim.
12Ug sila mingtungas ug mingpahaluna sa Chiriath-jearim, sa Juda; tungod niana nga hinungdan, gitawag nila kadtong dapita nga Mahanedan hangtud niining adlawa; ania karon, kadto anaa sa luyo sa Chiriath-jearim.
13Därifrån drogo de vidare till Efraims bergsbygd och kommo så fram till Mikas hus.
13Ug sila nangagi gikan didto ngadto sa kabungtoran sa Ephraim, ug nahiabut sa balay ni Michas.
14De fem män som hade varit åstad för att bespeja Lais' land togo då till orda och sade till sina bröder: »I mån veta att här i husen finnas en efod och husgudar och en skuren och en gjuten Gudabild. Så betänken nu vad I bören göra.»
14Unya mingtubag ang lima ka tawo nga ming-adto aron sa pagsusi sa yuta sa Lais, ug miingon sa ilang mga igsoon: Wala ba kamo mahibalo nga ania niining mga balaya ang usa ka ephod ug tawo-tawo, ug usa ka linilok nga larawan, ug usa ka hinulmang larawan? Busa karon magpalandong kamo kong unsa ang inyong pagabuhaton.
15Då drogo de ditfram och kommo till den unge levitens hus, till Mikas hus, och hälsade honom.
15Ug minghapit sila didto, ug ming-abut sa balay sa batan-ong lalake nga Levihanon, bisan sa balay ni Michas, ug nangumosta kaniya kong maayo ba siya .
16Men de sex hundra männen av Dans barn ställde sig vid ingången till porten, omgjordade med sina vapen som de voro.
16Ug ang unom ka gatus ka tawo nga sangkap sa ilang mga hinagiban sa panag-awayan, nga mao ang mga anak ni Dan, nanagtindog didto sa ganghaan.
17Och de fem män som hade varit åstad för att bespeja landet gingo upp och kommo ditin och togo den skurna gudabilden och efoden, så ock husgudarna och den gjutna gudabilden, under det att prästen stod vid ingången till porten jämte de sex hundra vapenomgjordade männen.
17Ug ang lima ka tawo nga ming-adto sa pagsusi sa yuta mingsaka, ug mingsulod didto, ug gikuha ang linilok nga larawan, ug ang ephod, ug ang tawo-tawo, ug ang larawan nga tinunaw: ug ang sacerdote nagtindog didto sa ganghaan uban ang unom ka gatus ka tawo nga sangkap sa mga hinagiban sa gubat.
18När nu de fem männen hade gått in i Mikas hus och tagit den skurna gudabilden med efoden och husgudarna och den gjutna gudabilden, sade prästen till dem: »Vad är det I gören!»
18Ug sa diha nga kini nanulod sa balay ni Michas, ug gikuha ang linilok nga larawan, ang ephod, ug ang tawo-tawo, ug ang larawan nga tinunaw, ang sacerdote miingon kanila: Unsay gibuhat ninyo?
19De svarade honom: »Tig, lägg handen på din mun, och gå med oss och bliv fader och präst åt oss. Vilket är bäst för dig: att vara präst för en enskild mans hus eller att vara präst för en hel stam och släkt i Israel?»
19Ug sila miingon kaniya: Hilum ka, ibutang ang imong kamot sa imong baba, ug numunot ka kanamo, ug magpakaamahan ka kanamo ug magpakasacerdote: labi bang maayo kanimo nga ikaw mahimong sacerdote sa balay sa usa ka tawo, kun sacerdote ba sa usa ka banay, ug usa ka panimalay sa Israel?
20Då blev prästens hjärta glatt, och han tog emot efoden och husgudarna och den skurna gudabilden och slöt sig till folket.
20Ug ang kasingkasing sa sacerdote nagmalipayon, ug gikuha niya ang ephod, ug ang tawo-tawo, ug ang linilok nga larawan, ug miadto sa kinataliwad-an sa katawohan.
21Sedan vände de sig åt annat håll och gingo vidare, och läto därvid kvinnor och barn och boskapen och det dyrbaraste godset föras främst i tåget.
21Busa sila mingtalikod ug nanlakat, ug gipauna kanila ang mga magagmay ug ang mga panon nga vaca ug ang mga kasangkapan.
22Men när Dans barn hade kommit ett långt stycke väg från Mikas hus, upphunnos de av de män som voro bosatta i närheten av Mikas hus, och som under tiden hade samlat sig.
22Sa diha nga halayo na sila sa balay ni Michas, ang mga tawo nga didto sa kabalayan haduol sa balay ni Michas nanagkatigum, ug nahaapas sa mga anak ni Dan.
23Vid dessas tillrop vände sig nu Dans barn om och frågade Mika: »Vad fattas dig, eftersom du kommer med en sådan hop?»
23Ug miawhag sila sa mga anak ni Dan. Ug ilang gilingi ang ilang mga nawong, ug miingon kang Michas: Unsay nakaingon kanimo nga ikaw mianhi kuyog nianang pundoka?
24Han svarade: »I haven tagit de gudar som jag har gjort åt mig, därtill ock prästen, och så gån I eder väg. Vad har jag nu mer kvar? Och ändå frågen I mig: 'Vad fattas dig?'!»
24Ug siya miingon: Inyong gikuha ang akong mga dios nga akong gibuhat, ug ang sacerdote, ug nanlakaw kamo , ug unsa pa may ako? Ug ngano lagi nga moingon kamo kanako: unsay nakaingon kanimo?
25Men Dans barn sade till honom: »Låt oss icke höra ett ord mer från dig. Eljest kan det hända att några män i förbittring hugga ned eder, och då bliver du orsak till att I förloren livet, både du själv och ditt husfolk.»
25Ug ang mga anak ni Dan miingon kaniya: Ayaw pag-ipadungog ang imong tingog kanamo, tingali may mga tawong uban nga masuko nga modasmag kanimo, ug ikaw mawad-an sa imong kinabuhi uban sa mga kinabuhi sa sulod sa imong balay.
26Därefter fortsatte Dans barn sin väg; och när Mika såg att de voro starkare än han, vände han om och drog tillbaka hem igen.
26Ug ang mga anak ni Dan minglakaw: ug sa pagtan-aw ni Michas nga sila kusgan da kaayo batok kaniya siya mitalikod ug mibalik sa iyang balay.
27Sedan de så hade tagit både vad Mika hade låtit förfärdiga och därtill hans präst, föllo de över folket i Lais, som levde stilla och i trygghet, och slogo dem med svärdsegg; men staden brände de upp i eld.
27Ug ilang gikuha kadtong mga gibuhat ni Michas, ug ang sacerdote nga diha kaniya, ug ming-adto sa Lais, ngadto sa katawohan nga malinaw ug malig-on, ug mitigbas kanila sa sulab sa pinuti; ug ilang gisunog ang ciudad sa kalayo.
28Och ingen kunde komma den till hjälp, ty den låg långt ifrån Sidon, och folket däri hade intet att skaffa med andra människor; den låg i Bet-Rehobs dal. Sedan byggde de åter upp staden och bosatte sig där.
28Ug walay manluluwas kay halayo man gikan sa Sidon, ug sila walay pakigsandurot sa ubang tawo; ug kini atua sa walog nga duol sa Beth-rehob. Ug ilang gitukod ang ciudad ug ilang gipuy-an kini.
29Och de gåvo staden namnet Dan efter sin fader Dan, som var son till Israel; förut hade staden hetat Lais.
29Ug ilang ginganlan ang ciudad nga Dan, sumala sa ngalan ni Dan ang ilang amahan, nga natawo kang Israel; apan ang ngalan sa ciudad Lais gayud sa sinugdan.
30Och Dans barn ställde där upp åt sig den skurna gudabilden; och Jonatan, son till Gersom, Manasses son, och hans söner voro präster åt daniternas stam, ända till dess att landets folk fördes bort i fångenskap.
30Ug ang mga anak ni Dan nagpatindog alang sa ilang kaugalingon sa linilok nga larawan; ug si Jonathan ang anak nga lalake ni Gerson, ang anak nga lalake ni Moises, siya ug ang iyang mga anak nga lalake nahimong mga sacerdote sa banay sa mga taga-Dan hangtud sa adlaw sa pagka-agaw sa yuta.
31De ställde upp åt sig den skurna gudabild som Mika hade gjort, och de hade denna kvar under hela den tid Guds hus var i Silo.
31Busa ilang gipatindog ang linilok nga larawan ni Michas nga iyang gibuhat, sa tanang panahon nga ang balay sa Dios didto sa Silo.