¹Men Abimelek, Jerubbaals son, gick bort till sin moders bröder i Sikem och talade till dem och till alla som voro besläktade med hans morfaders hus, och sade:

¹Ug si Abimelech ang anak nga lalake ni Jerobaal miadto sa Sichem ngadto sa mga igsoon sa iyang inahan, ug nakigsulti kanila, ug sa tibook nga panimalay sa balay sa amahan sa iyang inahan, nga nagaingon:

²»Talen så till alla Sikems borgare: Vilket är bäst för eder: att sjuttio män, alla Jerubbaals söner, råda över eder, eller att en enda man råder över eder? Kommen därjämte ihåg att jag är edert kött och ben.»

²Sumulti ka, naghangyo ako kanimo, sa mga igdulungog sa tanang mga tawo sa Sichem, kong labi bang maayo alang kanimo nga ang tanang mga anak nga lalake ni Jerobaal, nga kapitoan ka tawo magahari kaninyo, kun usa ra ka tawo ang magahari kaninyo? Hinumdumi usab nga ako inyong bukog ug inyong unod.

³Då talade hans moders bröder till hans förmån allt detta inför alla Sikems borgare. Och dessa blevo vunna för Abimelek, ty de tänkte: »Han är ju vår broder.»

³Ug ang mga kagisoonan sa iyang inahan naghisgut kaniya sa mga igdulungog sa tanang mga tawo sa Sichem niining mga pulonga: ug ang ilang mga kasingkasing nahilig sa pagsunod kang Abimelech; kay sila nanag-ingon: Siya atong igsoon.

⁴Och de gåvo honom sjuttio siklar silver ur Baal-Berits tempel; för dessa lejde Abimelek löst folk och äventyrare, vilkas anförare han blev.

⁴Ug gihatagan siya nila ug kapitoan ka buok nga salapi sa balay ni Baal-berith, nga tungod niini si Abimelech misuhol sa mga tawo nga walay pulos ug kawang, nga mingnunot kaniya.

⁵Därefter begav han sig till sin faders hus i Ofra och dräpte där sina bröder, Jerubbaals söner, sjuttio män, och detta på en och samma sten; dock blev Jotam, Jerubbaals yngste son, vid liv, ty han hade gömt sig.

⁵Ug miadto siya sa balay sa iyang amahan sa Ophra, ug iyang gipatay ang mga kaigsoonan ang mga anak nga lalake ni Jerobaal, nga kapitoan ka tawo sa ibabaw sa usa ka bato: apan si Jotham ang kamanghuran nga anak nga lalake ni Jerobaal, nahabilin; kay siya mitago man sa iyang kaugalingon.

⁶Sedan församlade sig alla Sikems borgare och alla som bodde i Millo och gingo åstad och gjorde Abimelek till konung vid Vård-terebinten invid Sikem.

⁶Ug ang tanang tawo sa Sichem nanagkatigum sa ilang kaugalingon, ug ang tanang balay ni Millo, ug miadto ug naghimo kang Abimelech nga hari, tupad sa kahoy nga encina sa haliging kuta nga diha sa Sichem.

⁷När man berättade detta far Jotam, gick han åstad och ställde sig på toppen av berget Gerissim och hov upp sin röst och ropade och sade till dem: »Hören mig, I Sikems borgare, för att Gud ock må höra eder.

⁷Ug sa diha nga ilang gisugilon kini kang Jotham, siya miadto ug mitindog sa kinatumyan sa bukid sa Gerizim, ug mipatugbaw siya sa iyang tingog, ug misinggit, ug miingon kanila: Pamati kamo kanako, kamo nga mga tawo sa Sichem, aron ang Dios mamati kaninyo.

⁸Träden gingo en gång åstad för att smörja en konung över sig. Och de sade till olivträdet: 'Bliv du konung över oss'

⁸Ang mga kahoy minggula sa usa ka panahon sa pagdihog ug usa ka hari sa ibabaw nila; ug sila miingon sa kahoy nga olivo: Maghari ka sa ibabaw namo.

⁹Men olivträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min fetma, som både gudar och människor ära mig för, och gå bort för att svaja över de andra träden?'

⁹Apan ang kahoy nga olivo miingon kanila: Biyaan ko ba ang akong katambok, nga niana gitahod nila ang Dios ug ang tawo, ug moadto sa paglubaylubay ngadto-nganhi sa ibabaw sa mga kahoy?

¹⁰Då sade träden till fikonträdet: 'Kom du och bliv konung över oss.'

¹⁰Ug ang mga kahoy miingon sa higuera: Umari ka, ug maghari sa ibabaw namo.

¹¹Men fikonträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min sötma och min goda frukt och gå bort för att svaja över de andra träden?'

¹¹Apan ang higuera miingon kanila: Biyaan ko ba ang akong katam-is, ug ang akong maayong bunga ug magalubay-lubay ngadto-nganhi sa ibabaw sa mga kahoy?

¹²Då sade träden till vinträdet: 'Kom du och bliv konung över oss.'

¹²Ug ang mga kahoy miingon sa parras: Umari ka, ug maghari sa ibabaw namo.

¹³Men vinträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min vinmust, som gör både gudar och människor glada, och gå bort för att svaja över de andra träden?'

¹³Ug ang parras miingon kanila: Biyaan ko ba ang akong bag-ong vino, nga makalipay sa Dios ug sa tawo, ug moadto sa paglubay-lubay ngadto-nganhi sa ibabaw sa mga kahoy?

¹⁴Då sade alla träden till törnbusken: 'Kom du och bliv konung över oss.'

¹⁴Unya miingon ang tanang mga kahoy sa sapinit: Umari ka, ug maghari sa ibabaw namo.

¹⁵Törnbusken svarade träden: 'Om det är eder uppriktiga mening att smörja mig till konung över eder, så kommen och tagen eder tillflykt under min skugga; varom icke, så skall eld gå ut ur törnbusken och förtära cedrarna på Libanon.'

¹⁵Ug ang sapinit miingon sa mga kahoy: Kong sa pagkatinuod dihogon ako nga hari sa ibabaw ninyo, nan umari kamo ug pumasilong sa akong landong; ug kong dili, nan pagulaa ang kalayo gikan sa sapinit ug molamoy sa tanang kahoy nga cedro sa Libano.

¹⁶Så hören nu: om I haven förfarit riktigt och redligt däri att I haven gjort Abimelek till konung, och om I haven förfarit väl mot Jerubbaal och hans hus, och haven vedergällt honom efter hans gärningar --

¹⁶Busa karon, kong nagbuhat kamo sa tinuod ug matarung, sa ingon niana nga naghimo kamo kang Abimelech nga hari, ug kong kamo nagbuhat sa alang kang Jerobaal ug sa iyang balay, ug nahimo kaniya sumala sa mga may katakus sa iyang mga kamot;

¹⁷ty I veten att min fader stridde för eder och vågade sitt liv för att rädda eder från Midjans hand,

¹⁷(Kay ang akong amahan nakig-away alang kaninyo, ug giasdang ang iyang kinabuhi, ug nagluwas kaninyo gikan sa kamot sa Madian:

¹⁸under det att I däremot i dag haven rest eder upp mot min faders hus och dräpt hans söner, sjuttio män, på en och samma sten, och gjort Abimelek, hans tjänstekvinnas son, till konung över Sikems borgare, eftersom han är eder broder --

¹⁸Ug kamo nanindog batok sa balay sa akong amahan niining adlawa, ug nagpatay sa iyang mga anak nga lalake, kapitoan ka tawo sa ibabaw sa usa ka bato, ug nanaghimo kang Abimelech, ang anak nga lalake sa iyang sulogoon nga babaye, nga hari ibabaw sa mga tawo sa Sichem, tungod kay siya inyong igsoon nga lalake);

¹⁹om I alltså denna dag haven förfarit riktigt och redligt mot Jerubbaal och hans hus, då mån I glädja eder över Abimelek, och han må ock glädja sig över eder;

¹⁹Nan, kong kamo nanagbuhat sa minatuod ug minatarung alang kang Jerobaal, ug lakip sa iyang balay niining adlawa, nan managkalipay kamo kang Abimelech, ug palipaya siya usab diha kaninyo:

²⁰varom icke, så må eld gå ut från Abimelek och förtära Sikems borgare och dem som bo i Millo, och från Sikems borgare och från dem som bo i Millo må eld gå ut och förtära Abimelek.»

²⁰Apan kong dili, ipagula ang kalayo gikan kang Abimelech, ug lamyon ang mga tawo sa Sichem, ug ang balay ni Millo; ug pagulaon ang kalayo gikan sa mga tawo sa Sichem, ug sa balay ni Millo, ug lamyon si Abimelech.

²¹Och Jotam skyndade sig undan och flydde bort till Beer, och där bosatte han sig för att vara i säkerhet för sin broder Abimelek.

²¹Ug si Jotham midalagan ug mikalagiw, ug miadto sa Beer, ug mipuyo didto, kay nahadlok kang Abimelech nga iyang igsoong lalake.

²²När Abimelek hade härskat över Israel i tre år,

²²Ug si Abimelech nahimong principe ibabaw sa Israel tolo ka tuig.

²³sände Gud en tvedräktsande mellan Abimelek och Sikems borgare, så att Sikems borgare avföllo från Abimelek.

²³Ug ang Dios nagpadala ug usa ka dautang espiritu sa taliwala ni Abimelech ug sa mga tawo sa Sichem; ug ang mga tawo sa Sichem nagmaluibon kang Abimelech:

²⁴Detta skedde, för att våldet mot Jerubbaals sjuttio söner skulle bliva hämnat, och för att deras blod skulle komma över deras broder Abimelek som dräpte dem, så ock över Sikems borgare, som lämnade honom understöd, så att han kunde dräpa sina bröder.

²⁴Sa pagkaagi nga ang kapintas nga nahimo batok sa kapitoan ka anak ni Jerobaal mahiabut, ug ang ilang dugo mahulog sa ibabaw ni Abimelech nga ilang igsoon nga lalake, nga maoy nagpatay kanila, ug sa ibabaw sa mga tawo sa Sichem, nga nagpalig-on sa iyang kamot aron sa pagpatay sa iyang igsoon nga lalake.

²⁵För att skada honom lade Sikems borgare nu folk i försåt på bergshöjderna, och dessa plundrade alla som drogo vägen fram därförbi. Detta blev berättat för Abimelek.

²⁵Ug ang mga tawo sa Sichem nagsugo ug mga magbabahig alang kaniya sa mga tumoy sa mga kabukiran, ug gitulis nila ang tanan nga nangagi niadtong dapita duol kanila: ug gisugilon kana kang Abimelech.

²⁶Men Gaal, Ebeds son, kom nu dit med sina bröder, och de drogo in i Sikem. Och Sikems borgare fattade förtroende för honom.

²⁶Ug si Gaal ang anak nga lalake ni Ebed miabut kuyog sa iyang mga igsoon, ug miadto sa Sichem; ug ang mga tawo sa Sichem naghatag sa ilang pagsalig kaniya.

²⁷Så hände sig en gång att de gingo ut på fältet och avbärgade sina vingårdar och pressade druvorna och höllo en glädjefest, och de gingo därvid in i sin guds hus och åto och drucko, och uttalade förbannelser över Abimelek.

²⁷Ug ming-adto sila sa kapatagan ug naghipos sa ilang mga parrasan, ug gipigsan ang mga parras, ug nanagfiesta, ug ming-adto sa balay sa ilang dios ug nangaon ug nanag-inum, ug nanagtunglo kang Abimelech.

²⁸Och Gaal, Ebeds son, sade: »Vad är Abimelek, och vad är Sikem, eftersom vi skola tjäna honom? Han är ju Jerubbaals son, och Sebul är hans tillsyningsman. Nej, tjänen män som härstamma från Hamor, Sikems fader. Varför skulle vi tjäna denne?

²⁸Ug si Gaal ang anak nga lalake ni Ebed miingon: Kinsa ba si Abimelech, ug kinsa si Sichem, nga maga-alagad kita kaniya? Dili ba siya ang anak nga lalake ni Jerobaal? ug si Zebul ang iyang tinugyanan? Mag-alagad kamo sa mga tawo ni Hamor ang amahan ni Sichem: apan nganong magaalagad kita kaniya?

²⁹Ack om jag hade detta folk under min vård! Då skulle jag driva bort Abimelek.» Och i fråga om Abimelek sade han: »Föröka din här och drag ut.»

²⁹Ug kong kining katawohan mahailalum pa unta sa akong kamot! unya papahawaon ko si Abimelech. Ug siya miingon kang Abimelech: Padaghanon mo ang imong kasundalohan, ug gumula.

³⁰Men när Sebul, hövitsmannen i staden, fick höra vad Gaal, Ebeds son, hade sagt, upptändes hans vrede.

³⁰Ug sa diha nga si Zebul ang punoan sa ciudad nakadungog sa mga pulong ni Gaal anak nga lalake ni Ebed, ang iyang kasuko misilaub.

³¹Och han sände listeligen bud till Abimelek och lät säga: »Se, Gaal, Ebeds son, och hans bröder hava kommit till Sikem, och de hålla just nu på att uppvigla staden mot dig.

³¹Ug nagpadala siya ug mga sulogoon ngadto kang Abimelech sa paagi nga malimbongon, nga nagaingon: Ania karon, si Gaal ang anak nga lalake ni Ebed ug ang iyang mga kaigsoonan ming-ari sa Sichem; ug ania karon, ilang gipugos ang ciudad sa pag-apil batok kanimo.

³²Bryt därför nu upp om natten, du med ditt folk, och lägg dig i bakhåll på fältet.

³²Busa karon, sa ingon niini, bumangon ka sa gabii, ikaw ug ang katawohan nga anaa uban kanimo, ug magbanhig diha sa kaumahan:

³³Sedan må du i morgon bittida, när solen går upp, störta fram mot staden. När han då med sitt folk drager ut mot dig, må du göra med honom vad tillfället giver vid handen.»

³³Ug mahitabo, nga sa pagkabuntag, dihadiha sa pagsilang sa adlaw ikaw mobangon sa pagsayo ug sulongon ang ciudad, ug ania karon, sa diha nga siya ug ang katawohan nga anaa uban kaniya manggula batok kanimo, nan ikaw ang mahibalo sa imong buhaton kanila sumala sa kahigayonan nga imong makita.

³⁴Då bröt Abimelek med allt sitt folk upp om natten, och de lade sig i bakhåll mot Sikem, i fyra hopar.

³⁴Ug si Abimelech mibangon, ug ang tanang katawohan nga didto uban kaniya sa gabii, ug sila nanagbanhig batok kang Sichem sa upat ka mga panon.

³⁵Och Gaal, Ebeds son, kom ut och ställde sig vid ingången till stadsporten; och i detsamma bröt Abimelek med sitt folk fram ifrån bakhållet.

³⁵Ug si Gaal ang anak nga lalake ni Ebed migula, ug mitindog sa agianan sa ganghaan sa ciudad: ug si Abimelech mibangon, ug ang katawohan nga iyang uban gikan sa banhiganan.

³⁶När då Gaal såg folket, sade han till Sebul: »Se, där kommer folk ned från bergshöjderna.» Men Sebul svarade honom: »Det är skuggan av bergen, som för dina ögon ser ut såsom människor.»

³⁶Ug sa pagkakita ni Gaal sa katawohan, siya miingon kang Zebul: Ania karon, adunay mga tawo nga nanlugsong gikan sa mga tumoy sa kabukiran. Ug si Zebul miingon kaniya: Ikaw nakakita sa mga anino sa mga bukid daw ingon sa mga tawo.

³⁷Gaal tog åter till orda och sade: »Jo, där kommer folk ned från Mittelhöjden, och en annan hop kommer på vägen från Teckentydarterebinten.»

³⁷Ug si Gaal misulti pag-usab ug miingon: Ania karon, adunay mga tawo nga nanglugsong duol sa taliwala sa yuta, ug usa ka panon nangagi duol sa kahoy nga encina sa Meonenim.

³⁸Då sade Sebul till honom: »Var är nu din stortalighet, du som sade: 'Vad är Abimelek, eftersom vi skola tjäna honom?' Se, här kommer det folk som du så föraktade. Drag nu ut och strid mot dem.

³⁸Unya miingon si Zebul kaniya: Hain man karon ang imong baba nga miingon ka: Kinsa ba si Abimelech nga kita magaalagad kaniya? Dili ba kini mao ang katawohan nga imong gitamay? Gumula ka karon, ako nagahangyo, ug makig-away ka kanila,

³⁹Så drog då Gaal ut i spetsen för Sikems borgare och gav sig i strid med Abimelek.

³⁹Ug si Gaal migula nga una sa mga tawo sa Sichem, ug nakig-away kang Abimelech.

⁴⁰Men Abimelek jagade honom på flykten, och han flydde undan för honom; och många föllo slagna ända fram till stadsporten.

⁴⁰Ug si Abimelech migukod kaniya, ug siya mikalagiw gikan sa iyang atubangan ug daghan nga nangapukan nga samaran bisan hangtud sa agianan sa ganghaan.

⁴¹Och Abimelek stannade i Aruma; men Sebul drev bort Gaal och hans bröder och lät dem icke längre stanna i Sikem.

⁴¹Ug si Abimelech mipuyo sa Aruma: ug gipapahawa ni Zebul si Gaal ug ang iyang mga kaigsoonan, aron dili sila managpuyo sa Sichem.

⁴²Dagen därefter gick folket ut på fältet; och man berättade detta för Abimelek.

⁴²Ug nahitabo sa pagkabuntag nga ang katawohan miadto ngadto sa kapatagan; ug ilang gisuginlan si Abimelech.

⁴³Då tog han sitt folk och delade dem i tre hopar och lade sig i bakhåll på fältet. Och när han fick se att folket gick ut ur staden, bröt han upp och anföll dem och nedgjorde dem.

⁴³Ug iyang gikuha ang katawohan, ug gibahin sila sa totolo ka panon, ug nanag-atang sa kapatagan; ug siya mitan-aw, ug ania karon ang katawohan migula sa ciudad: ug mitindog siya batok kanila ug midasmag kanila.

⁴⁴Abimelek och de hopar han hade med sig störtade nämligen fram och ställde sig vid ingången till stadsporten; men de båda andra hoparna störtade fram mot alla som voro på fältet och nedgjorde dem.

⁴⁴Ug si Abimelech, ug ang mga panon nga didto uban kaniya mingdasdas ug nanagtindog sa agianan sa ganghaan sa ciudad; ug ang duha ka panon mingdasdas sa tanan nga diha sa kapatagan ug gidaug sila.

⁴⁵När så Abimelek hade ansatt staden hela den dagen, intog han den och dräpte det folk som fanns därinne Sedan rev han ned staden och beströdde platsen med salt.

⁴⁵Ug si Abimelech, nakig-away batok sa ciudad tibook nianang adlawa; ug nakuha niya ang ciudad, ug gipamatay ang katawohan nga diha sa sulod: ug iyang gigun-ob ang ciudad, ug gisabulakan kini ug asin.

⁴⁶När besättningen i Sikems torn hörde detta, begåvo de sig alla till det fasta valvet i El-Berits tempelbyggnad.

⁴⁶Ug sa diha nga ang tanang mga tawo sa torre sa Sichem nakadungog niini, didto sila mingsulod sa malig-on nga salipdanan sa balay ni El-berith.

⁴⁷Och när det blev berättat for Abimelek att hela besättningen i Sikems torn hade församlat sig där,

⁴⁷Ug sa gisugilon kini kang Abimelech nga ang tanang mga tawo sa torre sa Sichem nanaghiusa pagtapok.

⁴⁸gick han med allt sitt folk upp till berget Salmon; och Abimelek tog en yxa i sin hand och högg av en trädgren och lyfte upp den och lade den på axeln; och han sade till sitt folk: »Gören med hast detsamma som I haven sett mig göra.»

⁴⁸Ug si Abimelech miadto sa bukid sa Salmon, siya ug ang tanang mga tawo nga didto uban kaniya; ug si Abimelech midala ug usa ka wasay, ug miputol ug usa ka sanga sa mga kahoy, ug gikuha niya ug gibutang sa iyang abaga: ug siya miingon sa katawohan nga didto uban kaniya: Unsay inyong nakita nga akong gibuhat, pagdali, ug buhata sumala sa akong gibuhat.

⁴⁹Då högg också allt folket av var sin gren och följde efter Abimelek, och de lade grenarna intill det fasta valvet och tände upp eld till att förbränna valvet jämte dem som voro där. Så omkommo ock alla de människor som bodde i Sikems torn, vid pass tusen män och kvinnor.

⁴⁹Ug ang tibook katawohan usab nanagputol ang tagsatagsa sa iyang palongpong ug minunot kang Abimelech, ug ilang gibutang kini sa salipdanan ug gidauban ang salipdanan; busa ang tanang tawo sa torre sa Sichem nangamatay usab, duol sa usa ka libo ka lalake ug babaye.

⁵⁰Och Abimelek drog åstad till Tebes och belägrade Tebes och intog det.

⁵⁰Unya miadto si Abimelech sa Thebes, ug nagpahaluna batok sa Thebes ug nakuha kini.

⁵¹Men mitt i staden var ett starkt torn, och dit flydde alla män och kvinnor, alla borgare i staden, och stängde igen om sig; sedan stego de upp på tornets tak.

⁵¹Apan may usa ka malig-on nga torre sulod sa ciudad, ug didto nangalagiw ang tanang mga lalake ug babaye, ug silang tanan sa ciudad ug nanagsira sila didto sa sulod, ug nangadto sila sa atop sa torre.

⁵²Och Abimelek kom till tornet och angrep det; och han gick fram till porten på tornet för att bränna upp den i eld.

⁵²Ug si Abimelech miadto sa torre, ug nakig-away batok niana ug miduol dapit sa pultahan aron sa pagsunog niana sa kalayo.

⁵³Men en kvinna kastade en kvarnsten ned på Abimeleks huvud och bräckte så hans huvudskål.

⁵³Ug may usa ka babaye nga mihulog ug usa ka bato sa galingan sa ulo ni Abimelech, ug nabuak ang iyang bagolbagol.

⁵⁴Då ropade han med hast på sin vapendragare och sade till honom: »Drag ut ditt svärd och döda mig, för att man icke må säga om mig: En kvinna dräpte honom.» Då genomborrade hans tjänare honom, så att han dog.

⁵⁴Diha-diha gitawag niya ang batan-ong lalake nga magdadala sa iyang hinagiban ug miingon: Ibta ang imong pinuti, ug patya ako, aron ang mga tawo dili mosulti mahitungod kanako: Usa ka babaye ang nagpatay kaniya. Ug ang iyang batan-ong lalake midunggab kaniya, ug namatay siya.

⁵⁵När nu israeliterna sågo att Abimelek var död, gingo de hem, var och en till sitt.

⁵⁵Ug sa diha nga ang mga tawo sa Israel nakakita nga si Abimelech namatay na, sila namahawa ang tagsatagsa ngadto sa iyang dapit.

⁵⁶Alltså lät Gud det onda som Abimelek hade gjort mot sin fader, då han dräpte sina sjuttio bröder, komma tillbaka över honom.

⁵⁶Sa ingon niini, ang Dios nagbalus sa pagkadautan ni Abimelech nga iyang gibuhat sa iyang amahan sa pagpatay sa iyang kapitoan ka mga igsoon;

⁵⁷Och allt det onda som Sikems män hade gjort lät Gud ock komma tillbaka över deras huvuden. Så gick Jotams, Jerubbaals sons, förbannelse i fullbordan på dem.

⁵⁷Ug ang tanang pagkadautan sa mga tawo sa Sichem gibalusan sa Dios sa ibabaw sa ilang mga ulo, ug kanila midangat ang pagtunglo ni Jotham ang anak nga lalake ni Jerobaal.