¹Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.

¹Karon nagakahaduol ang fiesta sa mga tinapay nga walay levadura nga ginganlan pasko.

²Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.

²Ug ang mga pangulong sacerdote ug ang mga escriba nanagpangita ug usa ka lalang sa pagpatay kaniya; kay nangahadlok sila sa lungsod.

³Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.

³Ug si satanas misulod ang Judas, ang ginganlan Iscariote, nga usa sa napulo ug duha.

⁴Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.

⁴Ug siya miadto ug nakigsulti sa mga pangulong sacerdote ug sa mga capitan, kong unsaon niya sa pagtugyan kaniya ngadto kanila.

⁵Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.

⁵Ug sila nangalipay ug nanagkauyon sa paghatag kaniya ug salapi.

⁶Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.

⁶Ug siya miuyon ug nangita ug higayon sa pagtugyan kaniya sa wala didto ang panon sa katawohan.

⁷Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.

⁷Ug miabut ang adlawsa tinapay nga walay levadura nga maoy ighahalad sa cordero sa pasko.

⁸Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: »Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet.»

⁸Ug gisugo niya si Pedro ug si Juan nga nagaingon: Pangadto kamo ug hikayon ninyo kanato ang pasko, aron kita makapangaon.

⁹De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?»

⁹Ug sila miingon kaniya: Asa ba ang buot mo nga kami magahikay?

¹⁰Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.

¹⁰Ug siya miingon kanila: Ania karon, sa pagsulod ninyo sa ciudad, pagasugaton kamo sa usa ka tawo, nga magadala ug usa ka banga nga tubig; sunda ninyo siya hangtud sa sulod sa balay nga iyang pagasudlan.

¹¹Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'

¹¹Ug mag-ingon kamo sa agalon sa panimalay: Ang Magtutudlo nagaingon kanimo: Hain ang lawak nga pagakan-an ko sa pasko uban sa akong mga tinon-an?

¹²Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där.»

¹²Ug siya magapakita kaninyo ug usa ka dakung lawak sa ibabaw nga andam: didto maghikay kamo.

¹³Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.

¹³Ug sila minglakaw, ug hingkaplagan sumala sa iyang giingon kanila. Ug gihikay nila ang pasko.

¹⁴Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.

¹⁴Ug sa pag-abut sa takna milingkod siya sa lamesa, ug ang napulo ug duha ka mga apostoles uban kaniya.

¹⁵Och han sade till dem: »Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;

¹⁵Ug siya miingon kanila: Gihandum ko sa mainit gayud ang pagkaon niini nga pasko uban kaninyo sa dili pa ako magaantus.

¹⁶ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike.»

¹⁶Kay ako nagaingon kaninyo, nga dili na ako magakaon niini hangtud nga matuman kini didto sa gingharian sa Dios.

¹⁷Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: »Tagen detta och delen eder emellan;

¹⁷Ug gikuptan niya ang usa ka copa, ug sa nakapasalamat siya, miingon: Dawata kini, ug inyong bahinbahinon kaninyo.

¹⁸ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd.»

¹⁸Kay ako nagaingon kaninyo nga dili na ako moinum sa bunga sa parras, hangtud nga moabut ang gingharian sa Dios.

¹⁹Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»

¹⁹Ug mikuha siya ug tinapay, ug sa nakapasalamat siya, iyang gitipiktipik ug gihatag kanila nga nagaingon: Kini mao ang akong lawas nga gihatag tungod kaninyo; buhata ninyo kini nga handumanan kanako.

²⁰Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.

²⁰Sa maong pagkaagi usab mikuha siya sa usa ka copa sa human ang panihapon nga nagaingon: Kini nga copa mao ang bag-ong tugon sa akong dugo nga pagaulaon tungod kaninyo.

²¹Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.

²¹Apan, ania karon, ang kamot sa magatugyan kanako kauban ko sa lamesa.

²²Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!»

²²Kay sa pagkamatuod, ang Anak sa tawo moadto, ingon sa gitagal; apan alaut kadtong tawo nga pinaagi kaniya igatugyan siya.

²³Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.

²³Ug misugod sila sa pagsinusihay sa taliwala sa ilang kaugalingon kong kinsa kanila ang magabuhat niining butanga.

²⁴En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.

²⁴Ug miturok usab ang usa ka paglalisay sa taliwala nila kong kinsa kanila ang maisip nga labing daku.

²⁵Då sade han till dem: »Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.

²⁵Ug siya miingon kanila: Ang mga hari sa mga Gentil nagapakaagalon kanila ug ang mga adunay pagbulot-an sa ibabaw kanila ginanganlan mga magbubuhat-sa-maayo.

²⁶Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.

²⁶Apan kamo dili ingon niini; kondili ang labing daku kaninyo makigsama sa manghud; ug ang magapangulo mahasama siya niadtong nagaalagad.

²⁷Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --

²⁷Kay hain ang labing daku, ang nagalingkod ba sa pagkaon, kun ang nagaalagad? Dili ba ang nagalingkod sa pagkaon? Apan ako ania sa taliwala ninyo ingon niadtong nagaalagad.

²⁸Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;

²⁸Apan kamo mao kadtong nanagpadayon kauban nako sa mga pagtintal kanako.

²⁹och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,

²⁹Ug ako nagatudlo kaninyo ug usa ka gingharian, ingon nga ang akong Amahan nagatudlo kanako.

³⁰så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.

³⁰Aron managpangaon ug managpanginum kamo sa akong lamesa didto sa akong gingharian; ug managlingkod kamo sa mga lingkoranan nga harianon, sa paghukom sa napulo ug duha ka banay ni Israel.

³¹Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;

³¹Ug miingon ang Ginoo: Simon, Simon, ania karon, si satanas nangayo nga iyang mabatonan kamo aron iyang pagaalig-igon kamo ingon sa trigo.

³²men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder.»

³²Apan ako nangamuyo tungod kanimo aron dili magmahuyang ang imong pagtoo; ug ikaw, kong mahibalik na, buhata ang paglig-on sa imong mga igsoon.

³³Då sade han till honom: »Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden.»

³³Ug siya miingon kaniya: Ginoo, uban kanimo andam ako sa pag-adto bisan sa bilanggoan ug sa kamatayon.

³⁴Men han svarade: »Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig.»

³⁴Ug siya miingon: Nagaingon ako kanimo, Pedro, ang manok dili motuktugaok karong adlawa hangtud nga ikaw sa makatolo makalimod nga ikaw nakaila kanako.

³⁵Ytterligare sade han till dem: »När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?» De svarade: »Intet.»

³⁵Ug siya miingon kanila: Sa gisugo ko kamo nga walay puntil ug walay balonan, ug walay sapin, nakulangan ba kamo bisan unsang butanga? Ug sila miingon: Wala.

³⁶Då sade han till dem: »Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.

³⁶Unya siya miingon kanila: Apan karon ang adunay puntil, dad-on niya; ug ang balonan mao usab; ug ang walay bisan unsa, magbaligya sa iyang kupo ug magpalit siya ug pinuti.

³⁷Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan»

³⁷Kay ako nagaingon kaninyo nga kini nga nahasulat kinahanglan matu-man kanako: Ug giisip siya uban sa mga malinapason, kay ang mga butang nahatungod kanako adunay pagkatuman.

³⁸Då sade de: »Herre, se här äro två svärd.» Han svarade dem: »Det är nog.»

³⁸Ug sila nanag-ingon: Ginoo, tan-awa, aniay duha ka pinuti. Unya miingon kanila: Igo na.

³⁹Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.

³⁹Ug siya migula ug milakaw, ingon sa iyang nabatasan, ngadto sa bukid sa mga Olivo, ug ang mga tinon-an nanagsunod usab kaniya.

⁴⁰Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: »Bedjen att I icke mån komma i frestelse.»

⁴⁰Ug sa miabut na siya sa dapit, miingon siya kanila: Manag-ampo kamo, aron dili kamo mahasulod sa panulay.

⁴¹Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad

⁴¹Ug siya mibulag kanila sa may usa ka salibay sa bato ang gilay-on; ug siya miluhod, ug nag-ampo,

⁴²och sade: »Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din.»

⁴²Nga nagaingon: Amahan, kong buot ka, kuhaa kanako kining copa: apan dili matuman ang akong kabubut-on kondili ang imo.

⁴³Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.

⁴³Ug mipakita kaniya ang usa ka manolonda gikan sa langit sa pagpalig-on kaniya.

⁴⁴Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.

⁴⁴Ug sa diha siya sa paghingutas, nagaampo siya sa labihang kainit, ug ang iyang singut nahimong ingon sa mga tinulo sa dugo, nga nagakatagak sa yuta.

⁴⁵När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.

⁴⁵Ug sa pagtindog niya gikan sa iyang pag-ampo, miduol siya sa iyang mga tinon-an, ug iyang hingkaplagan sila nga nangatulog tungod sa kasubo.

⁴⁶Då sade han till dem: »Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse.»

⁴⁶Ug siya miingon kanila: Nganong nangatulog kamo? Pamangon kamo ug manag-ampo aron dili kamo mahasulod sa panulay.

⁴⁷Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.

⁴⁷Ug samtang nagasulti pa siya, ania karon ang usa ka panon sa katawohan, ug ang ginganlan si Judas, usa sa napulo ug duha, nagauna kanila; ug siya miduol kang Jesus sa paghalok kaniya.

⁴⁸Men Jesus sade till honom: »Judas, förråder du Människosonen med en kyss?»

⁴⁸Apan si Jesus miingon kaniya: Judas, ginaluiban mo ba ang Anak sa tawo sa usa ka halok?

⁴⁹Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: »Herre, skola vi hugga till med svärd?»

⁴⁹Ug sa hingkit-an sa mga nagaalirong kaniya kong unsa ang mahitabo, sila nanag-ingon kaniya: Ginoo, mobakyaw ba kami sa pinuti?

⁵⁰Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.

⁵⁰Ug may usa kanila nga mitigbas sa ulipon sa labawng sacerdote, ug iyang gipalungan kini sa dalunggan nga too.

⁵¹Då svarade Jesus och sade: »Låten det gå så långt.» Och han rörde vid hans öra och helade honom.

⁵¹Apan si Jesus mitubag ug miingon: Pasagdi ninyo sila hangtud dinhi. Ug iyang gihikap ang dalunggan ug naayo kini.

⁵²Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.

⁵²Ug si Jesus miingon sa mga pangulong sacerdote, ug sa mga capitan sa templo, ug sa mga anciano nga mingduol batok kaniya: Mianhi ba kamo ingon nga batok sa usa ka tulisan nga nanagdala man kamo ug mga pinuti ug mga puspus?

⁵³Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt.»

⁵³Sa didto ako uban kaninyo sa templo adlaw-adlaw, wala ninyo bakyawa ang inyong mga kamot batok kanako, apan kini mao ang inyong takna, ug ang gahum sa kangitngitan.

⁵⁴Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.

⁵⁴Ug ilang gidakup siya, ug gidala sa gawas, ug gihatud ngadto sa balay sa labawng sacerdote. Apan si Pedro misunod sa halayo.

⁵⁵Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.

⁵⁵Ug sa nagdaub sila sa kalayo sa taliwala sa tugkaran, ug sa nanagpanlingkod sila sa tingub, si Pedro milingkod sa taliwala nila.

⁵⁶Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: »Också denne var med honom.

⁵⁶Ug may usa ka sulogoong babaye, sa nakakita kaniya sa naga lingkod siya sa kahayag sa kalayo, ug sa mitutok kaniya, miingon: Kining tawohana uban kaniya.

⁵⁷Men han nekade och sade: »Kvinna, jag känner honom icke.»

⁵⁷Apan siya milimod nga nagaingon: Babaye, wala ako makaila kaniya.

⁵⁸Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: »Också du är en av dem.» Men Petrus svarade: »Nej, det är jag icke.»

⁵⁸Ug sa pagkataodtaod may lain nga nakakita kaniya, ug miingon: Ikaw usab usa kanila. Apan si Pedro miingon: Tawo, dili ako.

⁵⁹Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: »Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé.»

⁵⁹Ug sa tapus ang gidugayon nga usa ka takna, may lain na usab nga nagmatuod sa malig-on gayud, nga nagaingon: Sa pagkamatuod kining tawohana kauban usab niya kay siya usa ka Galileanhon.

⁶⁰Då svarade Petrus: »Jag förstår icke vad du menar.» Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.

⁶⁰Apan si Pedro miingon: Tawo, ako wala manghibalo kong unsa ang imong ginasulti. Ug dihadiha, samtang nagasulti pa siya, mituktugaok ang manok.

⁶¹Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: »Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig.»

⁶¹Ug ang Ginoo miiingi, ug gitutokan niya si Pedro; ug si Pedro nahanumdum sa pulong sa Ginoo sa iyang pag-ingon kaniya: Sa dili pa makatuktugaok ang manok karon adlawa, igalimod mo ako sa makatolo.

⁶²Och han gick ut och grät bitterligen.

⁶²Ug migula si Pedro sa gawas ug mihilak sa mapait gayud.

⁶³Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.

⁶³Ug ang mga tawo nga nagabantay kang Jesus nanagbiaybiay kaniya ug nanagbunal kaniya.

⁶⁴De höljde över honom och frågade honom och sade: »Profetera: vem var det som slog dig?»

⁶⁴Ug ilang gitaptapan siya sa mata, ug gisagpa, ug gipangutana nila nga nagaingon: Tagnaa, kinsa ang mibunal kanimo?

⁶⁵Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.

⁶⁵Ug daghan pang ubang mga butang ang gisulti nila batok kaniya, nga nagpakaulaw kaniya.

⁶⁶Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd

⁶⁶Ug sa pagkaadlaw na, nanagtigum ang katilingban sa mga anciano sa lungsod, ug ang mga pangulong sacerdote, ug ang mga escriba, ug ilang gidala siya ngadto sa sanhedrin, nga nagaingon:

⁶⁷och sade: »Är du Messias, så säg oss det.» Men han svarade dem: »Om jag säger eder det, så tron I det icke.

⁶⁷Kong ikaw mao si Cristo, tug-ani kami. Apan siya miingon kanila: Kong ako magatug-an kaninyo, dili kamo managpanoo.

⁶⁸Och om jag frågar, så svaren I icke.

⁶⁸Ug kong ako usab mangutana kaninyo, dili ako ninyo pagatubagon, ug dili usab ako ninyo pagabuhian.

⁶⁹Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida.»

⁶⁹Apan sukad karon ang Anak sa tawo magalingkod sa too sa gahum sa Dios.

⁷⁰Då sade de alla: »Så är du då Guds Son?» Han svarade dem: »I sägen det själva, att jag är det.»

⁷⁰Ug silang tanan nanag-ingon: Busa, mao ba ikaw ang Anak sa Dios? Ug siya miingon kanila: Kamo nanag-ingon nga mao ako.

⁷¹Då sade de: »Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun.»

⁷¹Ug sila nanag-ingon: Unsa pay pagkinahanglan ta sa saksi? Kay kita gayud nakadungog gikan sa iyang baba.