¹I samma stund trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: »Vilken är den störste i himmelriket?»

¹Niadtong taknaa nanagpanuol ang mga tinon-an kang Jesus, nga nagaingon: Kinsa ba ang labing daku sa gingharian sa langit?

²Då kallade han fram ett barn och ställde det mitt ibland dem

²Ug gitawag ni Jesus ang usa ka bata, ug iyang gipataliwala kanila;

³och sade: »Sannerligen säger jag eder: Om I icke omvänden eder och bliven såsom barn, skolen I icke komma in i himmelriket.

³Ug miingon: Sa pagkamatuod nagaingon ako kaninyo, nga kong dili kamo mamalik ug magpakabata, dili gayud kamo makasulod sa gingharian sa langit.

⁴Den som nu så ödmjukar sig, att han bliver såsom detta barn, han är den störste i himmelriket.

⁴Busa, bisan kinsa ang magpakaubos sama niini nga bata, kana mao ang labing daku sa gingharian sa langit.

⁵Och den som tager emot ett sådant barn I mitt namn, han tager emot mig.

⁵Ug bisan kinsa nga magadawat sa usa ka bata nga sama niini sa akong ngalan, kanako nagadawat.

⁶Men den som förför en av dessa små som tro på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes ned i havets djup.

⁶Apan bisan kinsa nga magapapangdol sa usa niini nga mga gagmay, nga nagasalig kanako, maayo pa kaniya nga pagabitayan sa liog sa usa ka daku nga galingang bato ug nga igatunlod siya sa kahiladman sa dagat.

⁷Ve världen för förförelsers skull! Förförelser måste ju komma; men ve den människa genom vilken förförelsen kommer!

⁷Alaut ang kalibutan tungod sa mga kahigayonan sa pagkapangdol! Kay kinahanglan nga ang mga kahigayonan sa pagkapangdol magaabut; apan alaut kadtong tawo nga tungod kaniya moabut ang kahigayonan sa pagkapangdol!

⁸Om nu din hand eller din fot är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt eller halt, än att hava båda händerna eller båda fötterna i behåll och kastas i den eviga elden.

⁸Apan, kong ang imong kamot, kun ang imong tiil mao ang magapapangdol kanimo, putla kana, ug isalibay sa halayo kanimo; labing maayo pa kanimo nga magasulod ka sa kinabuhi nga piang kun kimay, kay sa adunay duha ka kamot ug duha ka tiil nga igahulog sa kalayo nga walay katapusan.

⁹Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att ingå i livet enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i det brinnande Gehenna.

⁹Ug kong ang imong mata mao ang makapapangdol kanimo, luska ug isalibay sa halayo kanimo; maayo pa kanimo nga magasulod ka sa kinabuhi nga usa lamang ang mata, kay sa adunay duha ka mata nga igahulog ka sa infierno sa kalayo.

¹⁰Sen till, att I icke förakten någon av dessa små; ty jag säger eder att deras änglar i himmelen alltid se min himmelske Faders ansikte.

¹⁰Magmatngon kamo nga dili kamo magtamay sa usa niining mga gagmay; kay nagaingon ako kaninyo nga didto sa langit ang ilang mga manolonda nagatan-aw sa nawong sa akong Amahan nga atua sa langit.

¹¹Kay ang Anak sa tawo mianhi sa pagluwas sa nangawala.

¹²Vad synes eder? Om en man har hundra får, och ett av dem har kommit vilse, lämnar han icke då de nittionio på bergen och går åstad och söker efter det som har kommit vilse?

¹²Unsay hunahuna ninyo? Kong usa ka tawo adunay usa ka gatus ka carnero, ug ang usa kanila mahisalaag, dili ba siya magabiya sa kasiyaman ug siyam, ug moadto sa kabukiran ug mangita niadtong nahisalaag?

¹³Och händer det då att han finner det -- sannerligen säger jag eder: då gläder han sig mer över det fåret än över de nittionio som icke hade kommit vilse.

¹³Ug kong mahitabo nga iyang hikaplagan kadto, sa pagkamatuod nagaingon ako kaninyo nga malipay siya tungod niadto labi pa kay sa kasiyaman ug siyam nga wala mahisalaag.

¹⁴Så är det ej heller eder himmelske Faders vilja att någon av dessa små skall gå förlorad.

¹⁴Sa maong pagkaagi, dili mao ang kabubut-on sa inyong Amahan nga atua sa langit, nga mawala ang usa niining mga gagmay.

¹⁵Men om din broder försyndar sig, så gå åstad och förehåll honom det enskilt. Om han då lyssnar till dig, så har du vunnit din broder.

¹⁵Ug kong ang imong igsoong lalake makasala batok kanimo, umadto ka ug ipaila kaniya ang iyang sayop sa taliwala kanimo ug kaniya lamang. Kong magpatatinghug siya kanimo, nalukmay mo ang imong igsoon.

¹⁶Men om han icke lyssnar till dig, så tag med dig ännu en eller två, för att 'var sak må avgöras efter två eller tre vittnens utsago'.

¹⁶Apan kong dili siya magpatalinghug kanimo, magdala ka ug kauban nga usa kun duha aron nga sa baba sa duha kun tolo ka saksi mamatud-an ang tanang pulong.

¹⁷Lyssnar han icke till dem, så säg det till församlingen. Lyssnar han ej heller till församlingen, så vare han för dig såsom en hedning och en publikan.

¹⁷Ug kong siya dili magpatalinghug kanila, igasulti mo sa iglesia, ug kong dili usab siya magpatalinghug sa iglesia, isipon mo siya nga Gentil ug maniningil sa buhis.

¹⁸Sannerligen säger jag eder: Allt vad I binden på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad I lösen på jorden, det skall vara löst i himmelen.

¹⁸Sa pagkamatuod nagaingon ako kaninyo nga kadtong tanan nga inyong gapuson sa yuta, pagagapuson sa langit; ug kadtong tanan nga inyong hubaran sa yuta pagahubaran sa langit.

¹⁹Ytterligare säger jag eder, att om två av eder här på jorden komma överens att bedja om något, vad det vara må, så skall det beskäras dem av min Fader, som är i himmelen.

¹⁹Nag-ingon usab ako kaninyo nga kong duha kaninyo magahiusa sa yuta mahitungod sa bisan unsa nga butang nga pagapangayoon nila, kana pagabuhaton kanila sa akong Amahan nga atua sa langit.

²⁰Ty var två eller tre är församlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.»

²⁰Kay kong asa magakatigum ang duha kun tolo sa akong ngalan, atua ako didto sa taliwala nila.

²¹Då trädde Petrus fram och sade till honom: »Herre, huru många gånger skall jag förlåta min broder, om han försyndar sig mot mig? Är sju gånger nog?»

²¹Unya sa miduol kaniya si Pedro miingon: Ginoo, makapila ko ba pasayloa? ang akong igsoon nga makasala batok kanako? Hangtud ba sa makapito?

²²Jesus svarade honom: »Jag säger dig: Icke sju gånger, utan sjuttio gånger sju gånger.

²²Si Jesus miingon kaniya: Wala ako magaingon kanimo nga hangtud sa makapito, Kondili hangtud sa kapitoan ka pito.

²³Alltså är det med himmelriket, såsom när en konung ville hålla räkenskap med sina tjänare.

²³Tungod niini ang gingharian sa langit sama sa usa ka hari nga buot magpakighusay sa iyang mga ulipon.

²⁴Och när han begynte hålla räkenskap, förde man fram till honom en som var skyldig honom tio tusen pund.

²⁴Ug sa misugod siya sa pagpakighusay, gipaatubang kaniya ang usa nga may utang kaniya nga napulo ka libo ka talanton.

²⁵Men då denna icke kunde betala, bjöd hans herre att han skulle säljas, så ock hans hustru och barn och allt vad han ägde, för att skulden måtte bliva betald.

²⁵Apan sa wala siyay ikabayad, ang iyang agalon nagsugo nga ibaligya siya ug ang iyang asawa ug ang iyang mga anak, ug ang tanang mga butang niya; ug pagabayran ang utang.

²⁶Då föll tjänaren ned för hans fötter och sade: 'Hav tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans.'

²⁶Busa ang ulipon mihapa ug nagpakilooy kaniya nga nagaingon: Ginoo, angan-angana ako, ug ikaw pagabayaran ko sa tanan.

²⁷Och tjänarens herre ömkade sig över honom och gav honom fri och efterskänkte honom hans skuld.

²⁷Ug ang agalon niadtong ulipon, sa giabut ug kalooy, gibuhian siya ug gipasaylo ang utang.

²⁸Men när samme tjänare kom ut, träffade han på en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra silverpenningar; och han tog fast denne och grep honom vid strupen och sade: 'Betala vad du är skyldig.'

²⁸Apan sa nakagula kadtong ulipon, hingkit-an niya ang usa sa mga masigka-ulipon niya nga nakautang kaniya sa usa ka gatus ka denario; ug sa gidakup niya, gitook niya ug giingon: Bayri ako sa utang mo.

²⁹Då föll hans medtjänare ned och bad honom och sade: 'Hav tålamod med mig, så skall jag betala dig.'

²⁹Unya sa mihapa sa iyang mga tiil ang iyang masigkaulipon, nagapakilooy kaniya sa pag-ingon: Angan-angana ako, ug pagabayran ko ikaw.

³⁰Men han ville icke, utan gick åstad och lät sätta honom i fängelse, till dess han hade betalt vad han var skyldig.

³⁰Apan wala siya mobuot, kondili miadto ug gisulod niya kini sa bilanggoan hangtud nga makabayad sa utang.

³¹Då nu hans medtjänare sågo det som skedde, togo de mycket illa vid sig och gingo och berättade för sin herre allt som hade skett.

³¹Sa pagkakita sa iyang masigkaulipon niadtong nahitabo, nanagsubo sila sa hilabihan uyamut, ug miadto sila sa pag-asoy sa ilang agalon sa tanan nga nahitabo.

³²Då kallade hans herre honom till sig och sade till honom: 'Du onde tjänare, allt vad du var skyldig efterskänkte jag dig, eftersom du bad mig därom.

³²Unya gitawag siya sa iyang agalon, ug nag-ingon kini kaniya: Dautan nga ulipon, tanan kadto nga utang gipasaylo ko kanimo, kay nagapakilooy ka kanako;

³³Borde då icke också du hava förbarmat dig över din medtjänare, såsom jag förbarmade mig över dig?'

³³Dili ba usab ikaw kinahanglan malooy sa imong masigkaulipon ingon sa akong pagkalooy kanimo?

³⁴Och i sin vrede överlämnade hans herre honom i fångknektarnas våld, intill dess han hade betalt allt vad han var skyldig.

³⁴Ug sa kaligutgut sa iyang agalon, gitugyan siya sa mga magsasakit hangtud nga hibayran ang tanan niya nga utang.

³⁵Så skall ock min himmelske Fader göra med eder, om I icke av hjärtat förlåten var och en sin broder.»

³⁵Mao usab ang pagabuhaton kaninyo sa akong Amahan nga langitnon, kong sa inyong kasingkasing nga tagsatagsa dili kamo magapasaylo sa inyong mga igsoon.